Intern styrning och kontroll

Under 2020 genomfördes riskanalyser inom olika delar av universitetet i enlighet med universitetets modell för ris-kanalyser. Modellen innebär att riskanalyser enligt förord-ningen (2007:603) för intern styrning och kontroll görs i en treårscykel med ett vetenskapsområde per år samt årligen för universitetsförvaltningen och universitetsledningen.

Under året genomförde prefekterna vid vetenskapsområ-det för teknik och naturvetenskap en förnyad riskanalys.

Från och med 1 januari 2020 gäller nya mål och stra-tegier för Uppsala universitet. Detta innebar att riskerna från föregående riskanalys har sorterats om till en ny mål-struktur. Två nya målområden – Utveckla potentialen vid Campus Gotland samt Utveckla samverkan – visade sig sakna risker från föregående riskanalys. Nya risker togs därför fram för dessa områden.

Universitetsledningens riskanalys innefattar analyser och värderingar av risker samt en löpande anpassning till ändrade omvärldsfaktorer. Vissa risker speglar förhållan-den som ständigt är högt värderade och som inte enbart kan hanteras med interna åtgärder. För samtliga dessa ris-ker finns dock både planerade och genomförda åtgärder.

Som exempel kan nämnas risken med att ersättningen för utbildning urholkas, som delvis hanteras genom interna prioriteringar och omfördelningar, men där urholkningen i sig är ett faktum. En ny risk såsom ökad kunskapsresistens i samhället vilket riskerar att försvaga tilliten till veten-skaplig forskning och universiteten mer generellt värde-rades som hög, men kan inte heller åtgärdas av universi-tetet ensamt. Denna typ av risker kräver ett visst mått av acceptans, och ses som en naturlig del av universitetets verksamhet att hantera. Svårighet att hantera stora infra-struktursatsningar är exempel på en annan högt värderad risk där interna åtgärder återfinns i verksamhetsplaner på olika nivåer inom universitetet.

En sammanställning över de av universitetsledningen högst värderade riskerna samt nya risker 2020 redovisas i tabell 6.7. Sammantaget innebär resultatet av universitets-ledningens riskanalys att, förutom omvärdering av befint-liga risker, ett antal nya risker identifierades samt att nya åtgärder prioriterades. Risken att ”utbildningar som inte leder till yrkesexamina har ibland för svag arbetslivsan-knytning” har hanterats bland annat genom ökat fokus i det nya pedagogiska programmet, och är även ett särskilt kriterium vid inrättande av nya utbildningsprogram och huvudområden. Risken, som tidigare har värderats som låg, togs nu bort ur den övergripande riskanalysen. Samt-liga risker tillhörande målområdena ”Utnyttja potentialen vid Campus Gotland” och ”Utveckla samverkan” är nya, men dessa värderades som måttliga eller låga.

De risker kopplade till korruption och oegentligheter som identifierades 2019 kvarstår oförändrade under 2020, nämligen ”Bristande tilltro från omvärlden till universite-tets arbete med att förebygga och hantera forskningsfusk”, samt ”Risk för korruption, jäv, förtroendeskadliga bisysslor och påverkan från främmande makt”. Riskerna värderades till låg respektive måttlig.

Det underlag som ligger till grund för konsistoriets be-dömning av universitetets arbete med intern styrning och kontroll redovisas i den slutrapport som fastställs av rektor i samband med beslut av årsredovisningen (UFV 2020/2257). Utöver de riskanalyser som genomförts be-skrivs i rapporten den interna miljön med ansvarsfördel-ning och planerings- och uppföljansvarsfördel-ningsprocesser samt det kvalitetsarbete som sker löpande och integrerat inom ut-bildning, forskning och stödverksamhet. Internrevisionens granskningar under året med åtföljande åtgärder samt ris-kanalyser som gjorts under året enligt andra regelverk ut-gör också en del i den interna styrningen och kontrollen.

Tabell 6.7. De av universitetsledningen högst värderade riskerna och nya risker 2020

Risknivå*

Expandera utbildningen och stärk sambandet mellan utbildning och forskning

Ersättningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå urholkas Hög

Brist på kvalificerade VFU-handledare och försämrad tillgång till VFU-platser av hög kvalitet leder till kvalitetsbrister inom

professions utbildningar med obligatorisk VFU Hög

Risk för att stress och psykisk ohälsa hos studenter har en negativ påverkan på studieresultaten och kvaliteten i utbildningen Hög Utveckla forskningsexcellens; Stärk gränsöverskridande och utmaningsdriven forskning

Inga risker värderades som höga och inga nya risker identifierades Samordna och kraftsamla resurser

Risk för svårighet att hantera stora infrastruktursatsningar, vilket kan medföra att forskningsinfrastrukturen blir otillräcklig och/eller

underfinansierad Hög

Risk för ökad kunskapsresistens i samhället gör att tilliten till vetenskaplig forskning och universiteten mer generellt försvagas Hög Utnyttja potentialen på Campus Gotland

Risk att UU inte utnyttjar potentialen på Campus Gotland (ny) Måttlig

Risk att bostadsmarknaden hindrar etablering av nya lärare och studenter på Campus (ny) Måttlig Risk att region Gotlands mål och planering inte stämmer överens med universitetets mål och planering exempelvis gällande

bostads-marknad (ny) Måttlig

Utveckla samverkan

Risk att samverkan vid UU inte synliggörs gentemot omvärlden (ny) Måttlig

Risk för att de utbildningar som inte leder till yrkesexamina har för litet fokus på samverkan vilket kan bidra till för svag

arbetslivs-anknytning (ny) Låg

Risk att samverkan inte synliggörs då det är otydligt hur detta är integrerat i olika verksamheter (ny) Måttlig

* Riskerna värderas i tre nivåer: hög, måttlig och låg. Källa: Intern styrning och kontroll. Riskanalys 2020. UFV 2020/2257.

NYCKELN TILL UNIVERSITETETS SKATTER

Året avslutades med pompa och ståt vid Uppsala universitet med traditionellt rektorsskifte i december – men denna gång i digital form. Installationen vid rektorsskifte har sett ungefär likadan ut under århundradena. Vid ceremonin överlämnar fortfarande avgående rektor samma föremål vid ceremonin – de så kallade insignierna, symboler för makt och ansvar – till sin efterträdare. Ett av föremålen som överlämnas är nyckeln som går till skattkammaren – en symbol för ansvaret för universitetets ekonomi. Förr överlämnades den riktiga nyckeln till den nya rektorn. Idag överräcks istället en symbolisk förgylld nyckel från 1700-talet.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

7.1. Ekonomiskt resultat och utveckling

Universitetets ekonomiska ställning är fortsatt stark även om universitetet redovisar ett underskott på 63 mnkr. Re-sultatet inom forskning och utbildning på forskarnivå samt uppdragsforskning uppvisar ett underskott på 33 mnkr och utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt upp-dragsutbildning redovisar ett underskott på 30 mnkr.

Intäkterna uppgick till 7 398 mnkr vilket innebär en ök-ning med 98 mnkr (1,3 procent) jämfört med 2019 ( tabell 7.1). Verksamhetsnivån mätt i kostnader uppgick till 7 461 mnkr vilket är en ökning med 54 mnkr (0,7 procent) se-dan föregående år och med 825 mnkr under den senaste femårsperioden.

7.2. Intäkter

Verksamhetens intäkter exklusive transfereringar för 2020 uppgår till 7 398 mnkr vilket är en ökning från före-gående år med 98 mnkr (tabell 7.1). Anslagsintäkterna har ökat med 152 mnkr medan avgiftsintäkter och finansiella intäkterna har minskat i jämförelse med föregående år. In-täkter av bidrag är i stort oförändrade.

Intäkter av anslag uppgick till 4 312 mnkr fördelat på 2 379 mnkr inom forskning och utbildning på forskarnivå och 1 933 mnkr inom utbildning på grundnivå och avan-cerad nivå. Jämfört med föregående år har anslaget till ut-bildning ökat med 66 mnkr och anslaget till forskning ökat med 86 mnkr.

2020 års ersättning för helårsstudenter och helårspres-tationer, 1 849 mnkr, innebär att universitetets takbelopp överskrids med 69 mnkr (inklusive decemberprestationer från 2019). Universitetet har vid årets utgång en

ackumu-lerad överproduktion på 120 mnkr som kan disponeras om universitetet under kommande år underskrider takbelop-pet.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 57 mnkr jämfört med 2019 och uppgick till 597 mnkr.

Det är främst avgiftsintäkter från uppdragsutbildning som minskat. I intäktsposten ingår avgiftsintäkter från betalan-de stubetalan-denter med 121 mnkr vilket innebär att betalan-dessa avgif-ter ökat med 38 mnkr under de två senaste åren.

Intäkter av bidrag uppgick till 2 488 mnkr, vilket är i stort oförändrat jämfört med föregående år då bidrags-intäkterna var 2 481 mnkr (tabell 7.2). Under 2020 erhölls