Tilläggsupplysningar

7.16.1. Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning-en (2000:605) om myndigheters årsredovisning och bud-getunderlag (FÅB), förordning (2000:606) om myndighe-ters bokföring (FBF), studiedokumentationsförordningen (1993:1153), förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll samt tillkommande regeringsbeslut. Redovis-ningen vid universitetet följer god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter och allmänna råd till FÅB. I regleringsbrevet medges undantag från be-stämmelser i förordningar enligt nedan;

•

Universitet och högskolor medges undantag från be-stämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12

§ anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosäte-nas räntekonton i Riksgälden ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes rän-tekonto i Riksgälden.

•

Universitet och högskolor medges undantag från 7 § an-slagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande.

•

Universitet och högskolor medges undantag från be-stämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av vä-sentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska istäl-let lämna uppgifter enligt regleringsbrevet, Väsentliga uppgifter.

•

Universitet och högskolor ska i samband med upprät-tandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av

– låneram i Riksgälden uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och – beviljad och under året maximalt utnyttjad

konto-kredit hos Riksgälden.

•

Universitet och högskolor medges undantag från be-stämmelsen enligt 2 kap 4§ förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finan-sieringsanalys till regeringen.

•

Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap 1§ första stycket och 3§ kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verk-samhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statlig givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet.

Från den 1 juli 2020 har tidpunkterna för upptagande av lån flyttats fram en månad. En myndighets samlade lån enligt 1 § kapitalförsörjningsordningen (2011:210) får inte väsentligt avvika från motsvarande tillgångars bokförda värden per den 30 juni och per den 31 december. Avvikel-ser mellan upptagna lån och det bokförda värdet hänför-bara till bokslutstransaktioner eller ekonomiska händelser sent under året får förekomma. Eventuella skillnader mel-lan lån och det bokförda värdet på anläggningstillgångar justeras vid nästa lånetillfälle.

Värdering av anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar utgörs främst av balan-serade utgifter för utveckling av befintlig infrastruktur för att säkerställa framtida ekonomiska och kvalitativa förde-lar för verksamheten genom användning av nyare och ef-fektivare IT-relaterade stödsystem. Den ekonomiska livs-längden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 500 tkr. Gränsen för anskaffningsvärdet höjdes från 400 till 500 tkr den 1 januari 2020. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp samt universitetets egna direkta kost-nader för den enskilda tillgången. Immateriella tillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden med utgångspunkt från den månad tillgången tas i bruk.

Motsvarande regler gäller även för anskaffning av pro-gramvaror och licenser.

Materiella anläggningstillgångar utgörs främst av inven-tarier och utrustning. Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 25 tkr. Ma-teriella tillgångar skrivs av linjärt över den bedömda eko-nomiska livslängden med utgångspunkt från den månad tillgången tas i bruk.

Inventarier och utrustning som kan antas ha en ekono-misk livslängd understigande tre år redovisas som kostnad vid anskaffningstillfället. Större anskaffningar av likartade tillgångar där anskaffningsvärdet per enhet understiger 25 tkr redovisas som kostnad vid anskaffningstillfället om kostnadsfördelningen över tid inte påverkas väsentligt.

Ny-, om- och tillbyggnad på annans fastighet redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Anskaffnings-beloppet ska överstiga 500 tkr och den ekonomiska livs-längden beräknas vara mer än 3 år. Gränsen för anskaff-ningsvärdet höjdes från 100 till 500 tkr den 1 januari 2020. Under byggtiden hanteras fakturerade belopp som pågående förbättringsutgift. När lokalerna är färdiga att tas i bruk startar avskrivningarna. Avskrivningstiden begrän-sas så att investeringen ska vara helt avskriven när hyres-förhållandet kan antas upphöra.

92

ÅRSREDOVISNING 2020 UPPSALA UNIVERSITET

Följande bedömda ekonomiska livslängder tillämpas Balanserade utgifter för utveckling 3 eller 5 år

Markanläggningar 3–5 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–20 år Möbler, inredning och utrustning 5 eller 10 år Maskiner, verktyg, elektriska apparater,

inredning 3, 5 eller 10 år

Bilar och andra transportmedel 5 eller 10 år Datorer, kringutrustning och övriga

kontorsmaskiner 3 eller 5 år

För konstföremål sker ingen avskrivning. Andra avskriv-ningstider kan tillämpas i enskilda fall för särskild utrust-ning.

Finansiell leasing

Enligt 2 kap 5 § i kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det le-der till lägre kostnad för staten än köp. Avtal för maskiner och som uppfyller kraven för finansiella leasingavtal bok-förs som tillgång och skuld i balansräkningen.

Holdingbolaget vid Uppsala universitet

Uppsala universitet förvaltar från och med den 1 januari 1998 holdingbolaget Uppsala universitets utveckling AB. I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag.

Enligt beslut av regeringen ska redovisning ske enligt anskaffningsmetoden från och med 2020. Tidigare gällde redovisning enligt kapitalandels metoden vilket innebar att värdet av aktierna/andelarna ökades respektive minskades i samma mån som företagets egna kapital förändrades.

Eftersom det handlar om en ändrad redovisningsprin-cip som regeringen beslutat har jämförelsetalen för 2019 omräknats. Aktier och andelar i hel- och delägda företag redovisas därför endast till anskaffningsvärdet även för 2019.

Ändringarna innebär i praktiken att raden för Resultat från andelar i hel- och delägda företag i resultaträkningen inte finns med i årsredovisningen 2020. I balansräkningen kvarstår posten Andelar i hel- och delägda företag under finansiella anläggningstillgångar. Även noten för Föränd-ring av myndighetskapitalet har påverkats.

Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i hel- och delägda företag och statskapital. Univer-sitetens holdingbolag erhöll årligen 2014–2019 ett ovill-korat aktieägartillskott om 1 mnkr. Från år 2020 erhål-ler istället universitetet idébanksmedel om 1 mnkr vilka överförs till holdingbolaget. Enligt ESV ska dessa tillskott redovisas som statskapital.

Värdering av fordringar och skulder

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter indi-viduell prövning beräknas bli betalt. Kundfordringar som är äldre än 6 månader har skrivits av som befarad kund-förlust. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2021-01-05) eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättats, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Ford-ringar och skulder i utländsk valuta har värderats till ba-lansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta

Behållning på bankkonton i utländsk valuta per 2020-12-31 har värderats till balansdagens kurs.

Periodavgränsningsposter

Periodisering innebär att intäkter och kostnader hänförs till det år de avser. I allt väsentligt har periodisering skett för t.ex. leverantörsskulder, semesterlöneskuld, avgifter och bidrag. För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns om 50 tkr men även mindre belopp får periodiseras om det är viktigt ur rapporteringssynvinkel att alla kostnader kommer med en viss period.

För externfinansierade bidrag och uppdragsverksam-het tillämpas den gällande statliga redovisningsprincipen för intäktsredovisning i projekt. För pågående projekt tas intäkter upp motsvarande upparbetade kostnader under året. Erhållna medel från bidragsgivare som ännu inte har använts i verksamheten redovisas som oförbrukade bi-drag i balansräkningen. För under året avslutade projekt redovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som över/underskott i resultaträkningen. Projekt där bidrag, enligt kontrakt, ännu ej erhållits bokförs som fordran på bidragsgivaren för den del som är en upparbetad kostnad.

En prövning görs också av fordrans giltighet mot kontrakt eller motsvarande avtal.

I årsredovisningen finns en upplysning som visar beräk-nad förbrukningstakt av inbetalda bidrag. Metoden för att beräkna förbrukningstakt har tagits fram i enlighet med rekommendationer från Högskolornas forum för redovis-ningsfrågor. En schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten har gjorts.

Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig fi-nansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Brytdag

Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till och med 2021-01-05 (2020-01-03).

Redovisning av indirekta kostnader

Universitetet tillämpar den sektorgemensamma modellen för redovisning av indirekta kostnader, SUHF-modellen.

Enligt modellen fördelas indirekta kostnader löpande ba-serat på nedlagda kostnader vilket medför en fullständig kostnadsredovisning på lägsta verksamhetsnivå (kostnads-bärare) och förutsättningar för en korrekt periodisering av bidragsinkomster.

Universitetet fördelar de gemensamma kostnaderna på kostnadsbärarna i relation till direkta personal- och drift-kostnader (fördelningsbas).

Transfereringar

Universitetet särredovisar transfereringar då dessa inte re-presenterar någon egentlig resursförbrukning inom univer-sitetet. Transfereringar är medel som är avsedda att använ-das för finansiering av bidrag till externa samarbetspartner samt till stipendier med mera. Finansiering motsvarande kostnaderna har hämtats från intäkter av anslag, avgifter respektive bidrag. Exempel på transfereringar är stipen-dier, medel från EU till projekt där universitetet är koor-dinator samt överföring av strategiska forskningsmedel till andra lärosäten.

7.16.2. Redovisning av verksamhetens resultat Av högskolelagen framgår att universitet och högskolor ska:

•

bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konst-närlig grund samt på beprövad erfarenhet,

•

bedriva forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete

Universitet och högskolor ska även samverka med det om-givande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid universitet och högskolan kommer till nytta.

Enligt 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredo-visning och budgetunderlag ska resultatredoårsredo-visningen utgå från de uppgifter som framgår av myndighetens instruk-tion samt de mål och krav som regeringen har angett i

regleringsbrev eller något annat beslut. Redovisningen ska innehålla analyser och bedömningar av verksamhetens re-sultat och utformning. Den individbaserade statistik som ingår i resultatredovisningen ska vara uppdelad efter kön, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Enligt 3 kap.

2 § ska redovisningen lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat an-nat. Enligt ESV:s föreskrifter till 3 kap. 1 § ska myndighe-ten även ta fram resultatindikatorer och redovisa enligt dessa, om det inte medför kostnader som menligt påverkar verksamheten. Årsredovisningen 2020 innehåller resultat-uppföljning av uppdrag och mål som härrör ur krav som regeringen angett i regleringsbrev eller annat beslut, men också egna mål. Från 2020 har universitetet nya mål och strategier. Resultatuppföljningen presenteras framförallt i kapitel 1–4.

I Väsentliga uppgifter redovisas styckkostnader i enlig-het med 3 kap. 1 § andra stycket förordningen om årsre-dovisning och budgetunderlag. De kostnadsuppgifter som används vid beräkningen av kostnad per helårsstudent, kostnad per helårsprestation och kostnad per refereegran-skad vetenskaplig publikation är kostnaden inom utbild-ning exklusive uppdragsutbildutbild-ning och den totala kostna-den inom forskning som redovisas i tabell 7.11.

Liksom de finansiella uppgifterna har uppgifterna om antalet studenter och antalet publikationer ett brytdatum.

Fram till den 10 januari 2021 har inrapportering av uppgif-ter som rör utbildning kunnat göras för 2020. Underlaget för publikationer togs ut den 18 januari 2021. Till skillnad från den finansiella rapporteringen ändras uppgifterna i studiedokumentationssystemet och publikationsdataba-sen för tidigare år om rapportering sker i efterhand. I årsre-dovisningen redovisas samma uppgifter som i föregående årsredovisning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå om inte annat anges, även om uppdatering gjorts re-troaktivt i systemen. För utbildning på forskarnivå och publikationer förekommer efterregistreringar i högre grad vilket gör att universitetet valt att uppdatera uppgifterna om dessa bakåt i tiden för att få en mer rättvisande bild av verksamheten.

94

ÅRSREDOVISNING 2020 UPPSALA UNIVERSITET

In document ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 2020 Uppsala universitet Box Uppsala Tel: Fax: (Page 93-96)