2. FORSKNING AV HÖGSTA KVALITET OCH RELEVANS
2.2. Resultat inom forskning
Indikatorer som redovisas i följande avsnitt är beviljade medel ur utlysningar under året samt erhållna intäkter från forskningsfinansiärer. Dessa mäts i både faktiska be-lopp och andelar i förhållande till andra svenska universi-tet. Vidare redovisas för Uppsala universitet antal publi-kationer och, avseende Web of Science, andel av den totala svenska publiceringen, andel omedelbart öppet tillgängliga publikationer, andel internationella samarbetspublikatio-ner samt andel samarbetspublikatiosamarbetspublikatio-ner gällande företag och organisationer. Därutöver redovisas Uppsala universi-tets placering i universiuniversi-tetsrankingar vilket också kan ses som en indikator på resultat inom forskning.
2. FORSKNING AV HÖGSTA KVALITET OCH RELEVANS
Uppsala universitets största enskilda forskningsfinansiärer var liksom tidigare år Vetenskapsrådet, EU samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Universitet har under 2020 noterat de högsta beloppen för beviljade EU-bidrag på mer än tio år, framförallt avseende ERC. SciLifeLab, som Uppsala univer-sitet är en del av, har under året gjort flertalet insatser rörande covid-19. En stor satsning på SARS-CoV-2- testning genomfördes och ett forskningsprogram som finansierat 67 projekt med fokus på co-vid-19 lanserades. Projekten samfinansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Satsningen på batteriforskning fortsätter, bland annat genom kompetenscentrumet Batteries Sweden (BASE) och koordineringen av det långsiktiga europeiska forskningsinitiativet Battery2030+. Under 2020 inrättades också Centrum för digital humaniora Uppsala med målsättningen att generera nya områdesöverskri-dande forskningssamarbeten. En ytterligare satsning 2020 gäller det universitetsövergripande projektet AI4Research, ett femårigt projekt med fokus på AI (artificiell intelligens).
• 2 390 miljoner kronor i bidragsintäkter
• 15 % av VR:s beviljade medel för fria projekt- och etableringsbidrag
• 36 miljoner euro beviljade inom EU:s utlysningar
• 67 % av publikationerna i Web of Science är internationella samarbeten
• Plats 77 på ”Shanghairankingen”
34
ÅRSREDOVISNING 2020 UPPSALA UNIVERSITET
2.2.1. Forskningsfinansiering
Uppsala universitet söker och erhåller bidrag från ett stort antal finansiärer. År 2020 uppgick bidragsfinansieringen till 47 procent av de totala intäkterna till forskning. Veten-skapsrådet är universitetets enskilt största bidragsgivare, följt av EU samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Beviljade bidrag 2020
Under 2020 fattade Vetenskapsrådet beslut avseende bi-drag om totalt 535 mnkr till Uppsala universitet för den kommande femårsperioden (exklusive infrastruktur och internationella bidrag). Universitetets andel av Veten-skapsrådets fria projekt- och etableringsbidrag ökade nå-got jämfört med föregående år (tabell 2.1). Det belopp som Vetenskapsrådet anslog till dessa utlysningar minskade från 2 901 mnkr för 2019 till 2 764 mnkr 2020 samtidigt som Uppsala universitets beviljade belopp ökade från 415 mnkr till 428 mnkr.
Inom utlysningen för Natur- och teknikvetenskap (NT) samt Humaniora och samhällsvetenskap (HS) var Uppsala
universitet det lärosäte som erhöll störst andel beviljade medel med 20 respektive 19 procent 2020. Andelen inom HS minskade dock jämfört med föregående år (figur 2.1), medan den för Medicin och Hälsa samt NT ökade. I den särskilda utlysning som Vetenskapsrådet gjorde för forsk-ning om coronavirus och covid-19 erhöll universitetet 19 procent av beviljade beloppet.
Av fria projektbidrag ur Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljades Uppsala universitet 12 procent av bi-dragen. Uppsala universitet är det lärosäte med flest aktiva Wallen berg Scholars 2020, 21 av totalt 78 forskare. När det gäller Clinical Scholars är 2 av 24 verksamma vid Upp-sala universitet. Inga nya Wallenberg Scholars har utsetts under året.
Källa: Vetenskapsrådet
Tabell 2.1. Uppsala universitets andel av Vetenskapsrådets fria projekt och etableringsbidrag (kontraktsumma) 2016–2020
2020 2019 2018 2017 2016
Andel (%) 15 14 16 14 20
Källa: Vetenskapsrådet
Källa: EU-kommissionens Participants portal
0 5 10 15 20 25
Humaniora och samhällsvetenskap + Utbildningsvetenskap
Medicin och hälsa Natur- och teknikvetenskap Figur 2.1. Uppsala universitets andel (%) av den totala kontraktsumman för fria projekt och etableringsbidrag fördelade av Vetenskapsrådet 2016–2020
%
2016 2017 2018 2019 2020
0 5 10 15 20 30
Figur 2.2. Projektvärdet för Uppsala universitets beviljade EU-projekt 2011–2020 Miljoner
Euro
25
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2020
ERC EU-projekt exkl ERC
2018 2019
40
Totalt 35
För EU-utlysningar från 2020 har universitetet hittills beviljats 48 projekt till ett värde av 35,7 miljoner euro.
Det totala projektvärdet för EU-projekt som beviljats till Uppsala universitet har ökat sedan 2016, en trend som hål-ler i sig även för 2020 trots att alla utlysningar för 2020 ännu inte är beslutade. Redan nu kan konstateras att 2020 varit ett framgångsrikt år avseende beviljade EU bidrag, framförallt när det gäller ERC-projekt.
Andel intäkter av forskningsbidrag
Uppsala universitet erhöll 2013–2017 en stor andel av to-tala ERC-intäkter till landets universitet (21–27 procent).
Andelen minskade till 18 procent 2018–2019 och uppgif-ter för 2020 är ännu inte tillgängliga. För EU:s rambidrag exklusive ERC har Uppsala universitets andel av de svens-ka universitetens intäkter varierat mellan 9–11 procent de senaste fem åren. Universitetets andel av intäkter från Ve-tenskapsrådet, som är den enskilt största forskningsbidrags-finansiären i Sverige, har varit stabil runt 15 procent den senaste 10 årsperioden. Intäkterna från Wallenbergstiftel-serna har emellertid minskat, från 19 procent 2012 till 12 procent 2019. Universitetets andel av intäkter från Formas,
Forte och Vinnova uppgick under 2019 till, 8, 7 respektive 5 procent vilket är ungefär på samma nivå som tidigare år.
2.2.2. Publikationer
Universitetet har liksom tidigare år en hög produktion av refereegranskade artiklar i internationella tidskrifter.
Publiceringstraditionerna skiljer sig åt mellan vetenskaps-områdena och inom delar av humaniora och samhällsve-tenskap är publicering i böcker och antologier betydande.
För att ge en rättvisande bild av samtliga vetenskapsom-råden bör även dessa publiceringstyper tas med. Univer-sitetet redovisar i tabell 2.2 publiceringen enligt den så kallade norska modellen där endast sådan publicering som skett genom publiceringskanaler som bedömts vara veten-skapliga tagits med. Där anges även antalet refereegran-skade artiklar i internationella tidskrifter, vilket är det mått på publikationer som anges i sammanställningen av Väsentliga uppgifter i enlighet med gällande redovisnings-principer. Fullständiga siffror för 2020 finns i nuläget inte tillgängliga men bedömningen är att slutresultatet för det totala antalet publikationer för universitetet kommer att minska något jämfört med förra årets siffror.
Källa: Universitetskanslersämbetet
Tabell 2.2. Antal publikationer 2016–2020
2020 2019 2018 2017 2016
Totalt vid Uppsala universitet 5 357 5 901 5 942 6 070 6 027
– varav Humsam 1 059 1 161 1 205 1 155 1 265
– varav Medfarm 2 274 2 475 2 381 2 515 2 387
– varav Teknat 2 024 2 265 2 356 2 400 2 375
Antal refereegranskade publikationer UU 4 987 5 449 5 492 5 559 5 412
Siffrorna för 2016–2019 har justerats jämfört med tidigare årsredovisningar då inrapporteringen av publikationer inte var fullständig.
Det är viss eftersläpning i inrapportering för 2020.
Källa: DiVA
Källa: CWTS Monitor
Figur 2.3. Uppsala universitets andel (%) av forskningsintäkter till svenska universitet utifrån några stora finansiärer
2010 2011 2016
10 30
20 25
15
2012 2013
Wallenbergstiftelser EU ram exkl ERC 2014
%
2015 5
Vetenskapsrådet EU ERC
2019
2017 2018
36
ÅRSREDOVISNING 2020 UPPSALA UNIVERSITET
Gällande antalet refereegranskade publikationer har uni-versitetets produktion ökat något från 2016 till 2019. Pu-bliceringen totalt har minskat 2019 jämfört med 2016 för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap samt för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.
Från 2016 till 2019 har en minskning med 160 publikatio-ner skett inom vetenskapsområdet för humaniora och sam-hällsvetenskap avseende kategorin böcker och kapitel i bok.
Universitetets andel av den totala svenska publiceringen i Web of Science har från 2011 till 2018 varierat mellan 11 och 11,5 procent (se figur 2.4, linjen för samtliga artiklar).
Andelen har inte beräknats för publiceringsåren 2019 och 2020, eftersom den version av den datakälla som använts (CWTS Monitor) har 2018 som sista publiceringsår.
Ett annat sätt att mäta publicering är att uppskatta dess genomslag (impact) avseende mottagna citeringar. Därige-nom ges en uppfattning om vilket inflytande forskningen vid ett lärosäte har på det internationella forskarsamhället och i förlängningen det omgivande samhället. I figur 2.4 visas även universitetets andel av de svenska artiklar, som tillhör de 10 procent mest citerade artiklarna, där hänsyn tas till både ämnesområde och publiceringsår. Från 2015 till 2017 har universitetets andel av de 10 procent mest citerade svenska artiklarna legat något under motsvarande andel för samtliga artiklar, medan de båda andelarna för 2018 är i stor sett lika, 11 procent. Andelen för de 10 pro-cent mest citerade artiklarna har inte beräknats för publi-ceringsåren 2019 och 2020, av samma skäl som för andelen för samtliga artiklar (dessutom har publikationerna från dessa båda år ännu inte fått tillräckligt många citeringar).
Andelen internationella samarbeten har ökat den senas-te 10-årsperioden vid både Uppsala universisenas-tet och övriga svenska universitet, vilket speglar en alltmer globaliserad forskningsvärld med många internationella samarbeten.
Under året publicerade forskare vid Uppsala universitet ungefär 4 300 artiklar och forskningsöversikter (reviews)
i Web of Science. Av dessa skrevs cirka 67 procent i sam-arbete med forskare vid utländska universitet och andra utländska organisationer, vilket är i nivå med motsvarande värde för 2019. Andelen är av liknande storleksordning som för exempelvis Lunds universitet.
Samarbete sker även med det omgivande samhället i form av sampubliceringar med företag och organisationer.
Uppsala universitet har i detta sammanhang en relativ hög andel sampublicering. Cirka 3,4 procent av publiceringen sker i sådana samarbeten.
Ett mål för universitetet är att forskningsresultaten i högre grad publiceras genom öppen tillgång (open access).
2020 uppgick andelen artiklar och forskningsöversikter i Web of Science som publicerats omedelbart öppet till-gängliga till 57 procent.
2.2.3. Ranking
Uppsala universitet följer primärt de tre största interna-tionella rankinglistorna och främsta placering under året nåddes på Shanghairankingen (ARWU) med plats 77.
På Times Higher Education World University Rankings (THE) återfinns universitetet på plats 111 och på QS World University Rankings på plats 124. Det ämnesom-råde som rankas högst är Life science.
Rankinglistorna baseras på ett flertal indikatorer såsom publicering, antal studenter i relation till lärare, andel in-ternationella studenter och lärare, intäkter, antal alumner och forskare som erhållit nobelpris samt ryktesundersök-ningar som mäter universitetets anseende. Uppsala univer-sitets styrkor är generellt de indikatorer som avser publi-cerings- och ryktesmätningar kopplade till forskning. Det finns en viss nedåtgående trend de senaste åren när det gäller universitetets placeringar på de tre stora ranking-listorna. Under 2020 har universitetet tappat placeringar inom de tre stora rankinglistorna (figur 2.5). Det finns ingen enskild indikator som kan förklara nedgången utan
Figur 2.4. Uppsala universitets andel (%) av publiceringar i Web of Science jämfört med universitet, högskolor och andra organisationer i Sverige 2011–2018
10,0 12,0 11,5
Samtliga artiklar 10% mest frekvent citerade artiklarna
%
10,5
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
11,0
Jämfört med tidigare årsredovisningar används här fraktionerad räkning och inte heltalsräkning.
Källa: CWTS Monitor
universitetet har erhållit lägre poäng på de flesta av indi-katorerna inklusive de som traditionellt är universitetets styrkor.
2.2.4. Oegentligheter i forskning
Enligt lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning ska anmälningar om oredlighet i forskning utredas av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF). Vid Uppsala universitet finns Nämnden för utredning av avvikelser från god forsk-ningssed, vilken utgör ett stöd till rektor i frågor som rör avvikelser från god forskningssed.
Under 2020 inkom totalt 10 anmälningar om oredlighet i forskning till Uppsala universitet. Rektor beslutade att överlämna två av dessa till universitetets nämnd, varav det ena sedermera gick vidare till NPOF.
I januari 2020 överlämnades ett oavslutat ärende från 2019 till NPOF. NPOF meddelade i september 2020 be-slut om att den anmälde gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. I det ärende som inkom 2020 och sedan över-lämnades till NPOF meddelade NPOF ett beslut i april 2020 om att avvisa anmälan om oredlighet i forskning.