Uppsala universitet har sedan 2013 verksamhet i Visby på Gotland. Universitetet har som mål att öka antalet helårsstudenter i campusutbildning till 1 500 till år 2021. År 2020 uppgick antalet campus-studerande till 1 401 helårsstudenter. Sedan 2016 har antalet helårsstudenter i campustutbildning på Gotland ökat med 445. Exempel på forskning som bedrivs vid Campus Gotland är ett energiomställ-ningsprojekt, etablerat 2018, som under året har riktats in på energieffektivisering och etablering av vindkraft. Under 2020 inleddes också ett projekt kring barn och ungas hälsa. Under 2020 har univer-sitetet varit med i arbetet att ta fram Region Gotlands utvecklingsstrategi för de kommande åren. Ett exempel på samverkan är den regionala konferensen 92 möjligheter som syftar till att öka företagande och engagemang i Gotlands 92 socknar.
• 2 296 helårstudenter på Campus Gotland
• 1 401 campusstuderande helårsstudenter
• 89 avgiftsbetalande helårsstudenter
• 12 doktorander rekryterade till forskarskola med temat hållbar utveckling
• 156 lärare och forskare
52
ÅRSREDOVISNING 2020 UPPSALA UNIVERSITET
utbyggda 2021 och prognosen är att målet om 1 500 helårsstudenter i campusutbildning då kommer att vara uppnått. Sedan 2013 har ett femtontal nya utbildningspro-gram etablerats. Flera med inriktning mot profilområdet hållbarhet. Nästan hälften av de nya programmen är på avancerad nivå och riktar sig även till internationella stu-denter.
År 2020 uppgick antalet campusstuderande till 1 401 helårsstudenter vilket är 138 fler än 2019. Sedan 2016 har antalet helårsstudenter i campustutbildning på Gotland ökat med 445 (te tabell 4.1).
Ökningen beror delvis på ett ökande antal internatio-nella studenter som 2020 totalt uppgick till cirka 300.
Antalet avgiftsbetalande helårsstudenter har från 2015 ökat från 9 till 89. Av de nya utbildningarna som startat under perioden är flertalet program på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk. Antalet internationella studenter förväntas därför fortsätta att öka på Campus Gotland.
Det totala antalet helårsstudenter uppgick 2020 till 2 296 vilket är något fler än 2019. Sedan 2016 har det to-tala antalet helårsstudenter vid Campus Gotland varierat mellan cirka 2 000–2 300.
Det totala antalet registrerade studenter uppgick 2020 till 6 960. Även antalet registrerade studenter har ökat sedan 2016. Ökningen kan helt förklaras av fler studen-ter i campusutbildning. Antalet registrerade studenstuden-ter i distansundervisning har däremot minskat under perioden och andelen är år 2020 knappt 40 procent jämfört med 2016 då de uppgick till cirka hälften. Denna utveckling har skett genom att ett antal distanskurser med många studenter upphört för att skapa utrymme för de nya cam-pusbaserade programutbildningarna. Könsfördelningen bland studenter vid Campus Gotland ligger inom jäm-ställdhetsintervallet (40–60 procent).
4.3. Forskning på Campus Gotland
Uppsala universitet har de senaste åren arbetat intensivt med att stärka forskningen vid Campus Gotland. Särskilda medel, cirka 10 mnkr, har årligen avsatts i universitetets verksamhetsplan för att stärka pågående forskningspro-jekt och för att starta nya. För perioden 2018–2022 erhål-ler universitetet dessutom särskilda medel av regeringen, cirka 8 mnkr per år, för forskning vid Campus Gotland vilket har inneburit att ytterligare satsningar kunnat ge-nomföras på forskningsaktiviteter och projekt. Merparten av projekten har sin utgångspunkt i satsningen på hållbar regional utveckling och innefattar samverkan med Region Gotland och andra externa aktörer på Gotland.
Ett exempel är det energiomställningsprojekt som eta-blerades 2018 vilket utgår från en pilotverksamhet som regeringen initierat för Gotland. Projektet syftar till att skapa förutsättningar för ett 100 procent förnybart energi-system i Sverige. Under 2020 har forskningen varit inrik-tad på energieffektivisering och etablering av vindkraft, vilket är ett område där Campus Gotland har särskilt framstående forskningskompetens.
Under 2020 inleddes också ett projekt kring barn och ungas hälsa. Projektet studerar folkhälsoarbete med barn och ungdomars psykiska hälsa på Gotland som en modell för arbete med social hållbarhet.
Universitetet har genom Campus Gotland under året även tillsammans med partners inlett ett större forsk-ningsprojekt kring torskbeståndet i Östersjön. Projektet hanteras inom Blått Centrum Gotland (BCG), som är ett samarbetsprojekt kring utvecklingsfrågor om vatten i vid bemärkelse mellan Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland.
Under året inleddes också satsningen Blå Mat – Cent-rum för framtidens sjömat på Gotland. CentCent-rumet leds av
Tabell 4.1. Antal helårsstudenter, helårsprestationer och registrerade studenter vid Campus Gotland 2016–2020
2020 2019 2018 2017 2016
Totalt antal helårsstudenter (hst) 2 296 2 234 2 118 2 193 2 007
– kvinnor/män (%) 58/42 58/42 57/43 56/44 54/46
Antal avgiftsbetalande (hst) 89 64 42 23 9
– kvinnor/män (%) 48/52 49/51 48/52 39/61 33/67
Antal campusstuderande (hst) 1 401 1 263 1 102 1 027 956
– kvinnor/män (%) 54/46 55/45 54/46 52/48 51/49
Totalt antal helårsprestationer 1 718 1 597 1 475 1 469 1 335
– kvinnor/män (%) 59/41 59/41 59/41 58/42 57/43
Totalt antal registrerade studenter 6 960 6 598 6 594 6 815 6 167
– kvinnor/män (%) 59/41 58/42 58/42 57/43 54/46
Källa: Ladok
Kungliga tekniska högskolan och är ett av fyra Formas-finansierade nationella centrum för livsmedelsforskning och innovation. Syftet är att öka kunskapen och bidra till bättre förutsättningar för hållbar produktion av mat från sjö och hav.
Ytterligare en satsning vid Campus Gotland är etable-randet av en tvärvetenskaplig forskarskola kring temat hållbar utveckling. Etablerandet har drabbats av vissa för-dröjningar med anledning av covid-19-pandemin. Under hösten 2020 har emellertid 12 doktorander rekryterats till fyra olika tvärvetenskapliga projekt, alla med fokus på hållbarhet.
4.4. Samverkan på Campus Gotland
Campus Gotland har en väl etablerad samverkan med det omgivande samhället på Gotland. Uppsala universitet har under 2020 varit med i arbetet att ta fram Region Got-lands regionala utvecklingsstrategi för de kommande åren.
I strategin fastslås universitetets betydelse för regionens utveckling tydligt. Även det strategiska partnerskap som Uppsala universitet och Region Gotland undertecknade 2013 har under året uppdaterats och beslutats för de kom-mande fyra åren. I det nya partnerskapet lyfts, utöver de gemensamma målsättningar som tidigare formulerats om att utveckla en attraktiv universitetsmiljö och ett
ömse-sidigt kunskapsutbyte, även forskningssamverkan tydliga-re fram. Det gäller framför allt samverkan och innovation inom hälso–sjukvårdsområdet och inom andra regionala välfärdstjänster.
I början av 2020 var universitetet med och arrangerade
”92 möjligheter” tillsammans med Region Gotland och andra medverkande. Det var femte året som denna regio-nala konferens arrangerades. ”92 möjligheter” syftar till att öka företagande och engagemang i Gotlands 92 socknar.
Regional och lokal utveckling är i fokus och till konfersen 2020 var såväl forskare som privata företagare och en-treprenörer från Gotland och övriga landet inbjudna som talare.
Utöver samverkan med Region Gotlands förvaltningar och andra statliga och regionala arbetsgivare arbetar uni-versitetet kontinuerligt med att stärka den regionala sam-verkan med andra externa intressenter på Gotland. Flera institutioner har inom sina programutbildningar perioder för studenter där de möter lokala arbetsgivare. Dessa stu-denter och doktorander genomför sedan uppsats- och dok-torandarbeten som utgår från faktiska och verksamhetsnä-ra frågeställningar. Under 2020 har det funnits utmaningar i detta arbete med anledning av covid-19- pandemin.
Studenternas interaktion med arbetsgivarna har i många fall skett digitalt.
INFRASTRUKTUR FÖR FRAMTIDENS FORSKNINGSUTMANINGAR För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. I FREIA-laboratoriet arbetar forskare, ingenjörer och tekniker med att utveckla och testa utrustning som behövs för forskningsexperiment vid stora forskningsanlägg-ningar, såsom partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz och MAX IV och ESS-acceleratorn i Lund. Under året har Uppsala universitet gjort en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för olika samarbetsparters. Och behovet av utvecklingsstöd tycks vara stort.
I slutet av året kunde till exempel personalen vid FREIA-laboratoriet packa upp den första av tretton supraledande acceleratormoduler som ska testas i Uppsala innan den senare byggs in i den stora acceleratorn vid ESS.
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
5.1. Hållbar utveckling
I Mål och strategier för Uppsala universitet lyfts hållbar utveckling, tillsammans med samverkan samt lika villkor och jämställdhet, fram som en grundläggande utgångs-punkt för verksamheten. Vidare konstateras att FN:s de-finition av hållbar utveckling inom Agenda 2030 är bred och hållbarhetsmålen utmanande samt att Uppsala univer-sitet vill ta en ledande roll på vägen mot ett mer hållbart samhälle. Den utbildning och forskning som bedrivs vid universitetet ska omsättas i nya kunskaper, bättre teknik, utvecklad samhällsorganisation och förändrade beteen-demönster. Universitetet ska också i sin egen verksamhet bidra till en hållbar utveckling och där vara ett föredöme.
5.1.1. Hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan
Uppsala universitet har genom sin ämnesmässiga bredd förutsättningar att bidra till att möta globala utmaningar och verka för att FN:s hållbarhetsmål inom Agenda 2030 nås. En betydande del av universitetets forskning är på olika sätt relevant för hållbar utveckling och många sats-ningar har ett mer utpräglat fokus på området.
I den tematiska utvärdering av hållbar utveckling inom utbildning som genomfördes av UKÄ 2017 bedömdes Uppsala universitet ha väl utvecklade processer för samt-liga tre aspektområden: Styrning och organisation, Miljö,
resurser och område samt Utformning, genomförande och resultat. Det pågår en kontinuerlig utveckling av de pro-cesser som ingick i utvärderingen.
Forskningen vid universitetet berör förnybar energi och energilagring med starka grupperingar inom exempelvis artificiell fotosyntes, batterier, solceller, vatten-, våg- och vindkraft. Vidare bedrivs forskning om klimat, klimat-förändring och biologisk mångfald, exempelvis inom evo-lutionsgenetik där organismers förmåga att anpassa sig till förändrat klimat och andra stressfaktorer som förlust av habitat studeras. Uppsala universitet har även starka forskningsmiljöer inom såväl kvinnosjukvård och biologin bakom psykisk sjukdom, som psykologi, teologi och genus-vetenskap, vilka alla kan bidra till ett hållbart samhälle ur ett folkhälsoperspektiv
Ett exempel på forskning som under 2020 presterat lovande resultat gällande hållbar produktion av naturre-surser är NITREM, ett europeiskt forskningsprojekt, som i samarbete med det statliga gruvbolaget LKAB utarbe-tat metoder för att tillvarata det kväve som återstår efter sprängningsarbeten i samband med gruvbrytning.
UUSI (Uppsala University Sustainability Initiatives), med syftet att öka förutsättningarna för mång- och tvär-vetenskaplig forskning kopplat till hållbar utveckling, har under året initierat ytterligare två fokusområden till totalt fem initiativ (Klimatledarskap, Hållbar urban utveckling, Vatten en gemensam och kritisk resurs, Cirkulär ekonomi,