2. FORSKNING AV HÖGSTA KVALITET OCH RELEVANS
2.3. Strategiska forskningssatsningar inom universitetet
Uppsala universitet har med sin ämnesmässiga bredd goda förutsättningar att bidra till att möta nationella samhälls-utmaningar och att FN:s globala hållbarhetsmål nås. Ska dessa mål nås krävs en kombination av teknikutveckling, samhällsbyggnad och förändringar i människors beteen-den samt att beslut bygger på vetenskapligt grundad kun-skap. Under de senare åren har flera tvärvetenskapliga och gränsöverskridande satsningar genomförts vid Uppsala universitet. Under 2020 har flera satsningar gjorts för att ställa om forskningen till att behandla covid-19. Detta
gäl-ler framförallt vetenskapsområdet för medicin och farmaci där forskningen omfattat allt från rehabilitering av covid-19-patienter till grundläggande forskning inom virologi och epidemiologi. Nedan följer ett antal exempel på sats-ningar som har initierats eller varit speciellt framträdande under 2020.
Kompetenscentrumet Batteries Sweden (BASE) inrät-tades 2020 och innebär en fortsättning på universitetets satsning på batteriforskning. Flera företag ingår i cen-trumbildningen och från akademin deltar förutom Upp-sala universitet även Chalmers, KTH och forskningsinsti-tutet RISE. Målet är att utveckla batterier med mycket hög prestanda samt nya batteriproduktionsprocesser.
Uppsala universitet fortsatte under året också att koordi-nera det långsiktiga europeiska forskningsinitiativet Bat-tery 2030+.
Womher, inrättat 2019, är ett centrum för kvinnors psy-kiska hälsa, med fokus på den psypsy-kiska hälsan under de reproduktiva åren. Syftet är att dels öka kunskapen och medvetenheten, dels utvärdera vägar till intervention och prevention, samt att bli ett erkänt kunskapscentrum för forskare, medborgare och myndigheter.
Centrum för medicinsk humaniora och samhällsveten-skap, som inrättades under slutet av 2019, syftar till att stärka tvärvetenskapliga samarbeten mellan humaniora, samhällsvetenskap, medicin, hälsa och farmaci med målet att etablera medicinsk humaniora och samhällsvetenskap som ett ledande utbildnings- och forskningsområde vid Uppsala universitet.
GlobeLife är ett gemensamt nätverk mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet. Genom att förstärka forskning och utbildning inom global hälsa bidrar nätver-ket till att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling.
Uppsala Immigration Lab är en forskningssatsning med fokus på migration och arbetsliv, exempelvis relationen mellan arbetsmarknadens och arbetstagarnas behov och
Källa: Respektive rankinginstituts hemsida
Figur 2.5. Uppsala universitets placeringar vid tre stora internationella rankinglistor
2011 2012 2017
38
ÅRSREDOVISNING 2020 UPPSALA UNIVERSITET
kompetens, arbetets automatisering, strukturomvandling och omlokalisering, samhällsekonomiska dimensioner av integration samt utmaningar för välfärds- och utbildnings-systemen. Urban Lab är ett samarbete med Uppsala kom-mun kring en flervetenskaplig forskarmiljö med fokus på hållbar social samhällsutveckling med forskningsfrågor kopplade till städer och urbaniseringsprocesser.
Centrum för digital humaniora Uppsala inrättades un-der 2020 som en fortsättning på det områdesöverskridan-de projektet DH Uppsala. Syftet med centrumbildningen är att skapa förutsättningar för en kontinuerlig utveckling av digital humaniora som ett fakultets- och områdesöver-skridande forskningsområde. En grundläggande målsätt-ning med centrumbildmålsätt-ningen är att generera nya områ-desöverskridande forskningssamarbeten.
AI4Research, som startade under 2020, är ett universi-tetsövergripande projekt där forskare från universitetets alla områden möts. Projektet är femårigt och har i uppdrag att förstärka, förnya och vidareutveckla forskningen inom AI (artificiell intelligens) och maskininlärning. Inom ra-men för projektet erbjuds forskare finansiering för en sab-batsperiod på minst halvtid under maximalt ett år.
ENCCS (Euro National Competence Center Sweden) inrättades under 2020 som ett centrum för högpreste-rande beräkningar (High Performance Computing, HPC).
Centret ingår som en del i den europeiska satsningen, EuroHPC, för att främja den europeiska utvecklingen av storskalig HPC. Det svenska deltagandet koordineras på en övergripande nivå av Vetenskapsrådet där de 10 största forskningsuniversiteten tillsammans med RISE ingår i cen-tret. Uppsala universitet har fått uppdraget av huvudman-narådet att organisera den svenska noden.
2.4. Övrig redovisning enligt regleringsbrevet
I detta avsnitt presenteras universitetets resultat i rela-tion till regeringens uppdrag och återrapporteringskrav för forskningen.
2.4.1. Strategiska forskningsområden (SFO:er) Uppsala universitet är värd för sju strategiska forsknings-områden och deltar i ytterligare tre som koordineras av Lunds universitet. Med utgångspunkt i den betoning av samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat som kommunicerats i forskningspropositionen arbetar Uppsala universitet aktivt för att stärka miljöernas värdeskapande arbete.
Resurstilldelningen för 2020 redovisas i tabell 2.3.
Tabell 2.3. Strategiska forskningsområden 2020, tkr Strategiskt område Benämning Tilldelning
UU 2020 varav utbe- talat andra lärosäten Universitetet huvudsökande
Cancer U-CAN 21 866 9 839
Energi StandUP 58 011 35 826
E-vetenskap eSSENCE 29 006 15 943
Molekylär biovetenskap SciLife-U 48 528 0
Politiskt viktiga regioner UCRS 8 925 0
Säkerhet och krisberedskap CNDS 12 718 4 472
Vårdforskning U-CARE 11 157 0
Totalt 190 211 66 080
Källa: Raindance
2.4.2. SciLifeLab
SciLifeLab är en nationell forskningsinfrastruktur för mo-lekylära biovetenskaper för utveckling och bibehållande av världsledande spetsforskning inom livsvetenskaperna, och ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska in-stitutet, KTH och Stockholms universitet.
Under 2020 genomfördes en internationell utvärde-ring av alla serviceverksamheter, där Uppsala universitets SciLifeLab-verksamheter fick höga betyg. Utvärderingen kommer att ligga till grund för en förnyad, omstrukture-rad infrastruktur inom SciLifeLab där vissa teknologier kommer att fasas ut och några nya tas in som nationella faciliteter.
SciLifeLab gjorde under 2020 ett flertal insatser rö-rande covid-19. En stor satsning på SARS-CoV-2-testning genomfördes och ett forskningsprogram kring covid-19 lanserades som finansierade 67 forskningsprojekt. Projek-ten samfinansierades genom bidrag från Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse och nationella SciLifeLab-medel.
Uppsalas SciLifeLab-kommitté finansierade utöver detta ytterligare ett prekliniskt- och ett kliniskt forskningspro-jekt om covid-19 vid Uppsala universitet.
Under 2020 hade SciLifeLab 79 gruppledare vid Uppsa-la universitet inklusive 12 SciLifeLab Fellows. SciLifeLab:s Fellowsprogram syftar till att rekrytera unga excellenta forskare till Sverige. Rekrytering av ytterligare tre Fellows pågår. Under 2020 har SFO-medel bland annat stöttat U-PRINT och Clinical Biomarkers samt fyra pilotverk-samheter varav en utsetts till en nationell facilitet efter utvärderingen och omstruktureringen av den nationella infrastrukturen.
Under året startade SciLifeLab implementeringen av de strategiska mål som beskrivs i SciLifeLab Roadmap 2020–2030. Ett nationellt datadrivet forskningsprogram (DDLS) har initierats inom fyra ämnesområden vid livsve-tenskaperna. En snabb process möjliggjordes genom bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Inom Uppsala universitet har vetenskapsområdena för teknik och na-turvetenskap samt medicin och farmaci börjat samordna sina insatser inom DDLS för att skapa lokala synergier för forskare.
2.4.3. European Institute of Innovation and Technology
European Institute of Innovation and Technology (EIT) är ett EU-organ som ska bidra till att stärka konkurrens-kraften, en hållbar ekonomisk utveckling samt tillväxt och arbetstillfällen i Europa. Uppsala universitet deltar i tre EIT-konsortier inom områdena hållbar energi (EIT Inno-Energy), råmaterial (EIT RawMaterials) och hälsosamt liv och aktivt åldrande (EIT Health).
Då EIT står inför förändringar med anledning av ny långtidsbudget inom EU har universitetet sammanställt vilka interaktioner och andra resultat de tre plattformarna givit upphov till. I sammanställningen identifierades 180 samarbetspartners från 19 europeiska länder (varav 70 är företag, 35 institut/organisationer och 75 universitet/uni-versitetssjukhus). Omedelbar omsättning av forsknings-baserad kunskap har bland annat resulterat i cirka 260 skräddarsydda internationella kurser, 18 masterprogram, 15 innovationstävlingar och ett antal evenemang i syfte att skapa samarbeten och nyttiggörande i samverkan.
2.4.4. Linnémiljöer
Vid Uppsala universitet finns starka forskningsmiljöer som byggts upp med hjälp av långsiktig statlig finansiering, så kallat Linnéstöd. Uppsala universitet har under en
tio-årig stödperiod varit värd för fyra miljöer: Uppsala RNA Research Center, Religion som samhällsfaktor – aktuella utmaningar för demokrati och rättssamhälle (IMPACT), Uppsala Programming for Multicore Architectures Re-search Center (UPMARC) och Uppsala Centre for Evolu-tion and Genomics (UCEG).
Stödformen avslutades 2018 och under perioden 2019–
2020 har Vetenskapsrådet genomfört en slututvärdering med hjälp av internationella bedömare. Både finansierings-instrumentet som sådant och de olika forskningsmiljöerna utvärderades. Utvärderingen visar att programmet har stimulerat en långsiktig förändring av hur lärosäten och enskilda forskare samarbetar internt genom en mer strate-gisk planering samt synergi inom de enskilda institutioner-na. Uppsala universitet placerade sig i en toppgrupp om tre lärosäten vid bedömning av organisationens förmåga till värdskap för excellenscenter av den utvärderade typen.
Lärosätet demonstrerade också högsta kvalitet vid bedöm-ning av hur satsbedöm-ningen använts för att stärka forskbedöm-ningens internationella konkurrenskraft.
2.4.5. Swedish Collegium for Advanced Study Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) är ett na-tionellt institut för avancerade studier (IAS), främst inom samhällsvetenskap och humaniora. Verksamheten regleras i förordning (1995:1079) om Kollegiet för avancerade stu-dier och ska återrapporteras i årsredovisningen.
Varje år knyts svenska och internationella forskare ef-ter ingående granskning till SCAS under ett år eller en termin. Under 2020 vistades 37 forskare (24 män och 13 kvinnor) från 24 universitet (17 utländska och 7 svenska universitet) i 10 länder vid kollegiet. Andelen utländska forskare vid kollegiet var 68 procent. En betydande del (76 procent) av kollegiets gästforskare finansierades med externa medel.
SCAS ingår i en grupp av tio världsledande institut för avancerade studier (SIAS), däribland IAS Princeton och Wissenschaftskolleg (Berlin). SCAS ingår även i nätverket av 25 europeiska institut för avancerade studier (NetIAS).
Under året har samarbetet intensifierats, delvis som en ef-fekt av covid-19-pandemin.
Kollegiet driver med stöd av Riksbankens Jubileumsfond ett femårigt excellensprogram för postdoktorala forskare, Pro Futura Scientia. Under 2020 ingick 19 forskare i pro-grammet och fem nya Pro Futura-forskare antogs. Genom programmet rekryteras unga forskare från andra länder till svenska universitet.
Idag finns en väsentlig komponent av globaliserings-teori och ett tydligt hållbarhetsperspektiv i
verksamhe-40
ÅRSREDOVISNING 2020 UPPSALA UNIVERSITET
ten. Genom det nystartade Global Horizons Fellowship- programmet bidrar SCAS till mångvetenskaplig forskning om global styrning och framtida samhällsutmaningar.
Under året lanserades även Barbro Klein Fellowship Pro-gramme, ett nytt program särskilt ägnat global kulturell mångfald.
SCAS driver även ett naturvetenskapligt program med stöd av Familjen Erling-Perssons Stiftelse samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Inom ramen för detta lansera-des under året Thunberg Fellowships, riktat mot lovande yngre forskare. Det naturvetenskapliga programmet bi-drar till att vidga möjligheterna till fakultetsöverskridande samarbeten.
Kollegiets forskare har 2020 mottagit flera utmärkelser, som Gerda Henkel Prize, University of Oxford Honorary Degree och Dr A.H. Heineken Prize for History. Vidare har till SCAS knutna forskare under 2020 blivit invalda i ett flertal akademiska sällskap, såsom Kungliga Veten-skaps-Societeten och Sveriges unga akademi.
Covid-19-pandemin har påskyndat utvecklingen av digi-talt tillgängliggörande av verksamheten. Antalet sökande till gästforskarprogrammen, liksom antalet antagna och närvarande gästforskare, har trots pandemin ökat starkt i förhållande till föregående år.
Kostnaderna för SCAS redovisas i tabell 2.4.
och sprider forskning och erfarenhetsbaserad kunskap för en bred målgrupp genom NCK:s kunskapsbank på web-ben. Under 2020 uppmärksammades kunskapsbankens tioårsjubileum med ett webbinarium om aktuell forskning där 450 personer deltog.
Arbetet med regeringsuppdraget att i samverkan med bland annat Socialstyrelsen och länsstyrelserna utveckla ett nationellt kompetensstöd för kommuners och regioners arbete med våldsutsatta har fortsatt. Antalet användare av
”Webbkurs om våld ” har ökat med 78 procent jämfört med 2019. En viktig anledning är att webbkursen under pandemin har fungerat som ett alternativ vid distansun-dervisning och hemarbete för många yrkesverksamma.
Alla kurser som NCK årligen erbjuder för personal inom socialtjänsten, vården, polisen och andra myndigheter samt till studenter har under året anpassats till distansun-dervisning med anledning av covid-19-pandemin. Under 2020 startade NCK även en fristående kurs på avancerad nivå om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer med fokus på särskild sårbarhet.
Inom ramen för ett regeringsuppdrag har NCK även 2020 anordnat en nationell högskolepedagogisk kurs för universitetslärare för att stödja införandet av högskoleför-ordningens nya kunskapsmål om våld, vilket berör åtta utbildningsprogram. 49 lärare från 23 lärosäten har under året genomfört kursen. En fördjupningsmodul i Canvas har tagits fram och en temadag har genomförts.
NCK bedriver forskning med anknytning till den kli-niska verksamheten inom området mäns våld mot kvin-nor i samarbete med institutionen för kvinkvin-nors och barns hälsa. Under hösten disputerade en doktorand inom pro-jektet Våld och hälsa. NCK samverkar med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör NCK:s kliniska verk-samhet. I detta ingår att driva den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen. De senaste årens kraftiga ökning av an-talet samtal till Kvinnofridslinjen har fortsatt under året.
Totalt har 46 723 samtal besvarats. Under 2020 fick NCK en fortsättning på regeringsuppdraget om att driva, stärka och utveckla Kvinnofridslinjen.
NCK:s kostnader redovisas i tabell 2.5.
Tabell 2.4. Kostnad för SCAS 2016–2020, mnkr
2020 2019 2018 2017 2016
SCAS 35 33 30 29 26
Källa: Raindance
Tabell 2.5. Kostnad för NCK 2016–2020, mnkr
2020 2019 2018 2017 2016
NCK 32 35 34 29 31
Källa: Raindance
2.4.6. Nationellt centrum för kvinnofrid
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) är ett expert-centrum som har regeringens uppdrag att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och för-tryck samt våld i samkönade relationer på nationell nivå.
Den pågående covid-19-pandemin har präglat NCK:s ar-bete under året. Stort fokus har riktats mot den ökade ris-ken för våld i nära relationer i samband med den ökade isoleringen som restriktionerna med anledning av pande-min har inneburit.
Centrumet sammanställer och analyserar behovet av ny forskning, bedriver utbildning, utvecklar metoder för bemötande och stöd till våldsutsatta kvinnor samt samlar
2.5. Ekonomiskt resultat
För att följa indelningen enligt regleringsbrevet redovisas det ekonomiska resultatet för forskning och utbildning på forskarnivå i det här kapitlet. Övrig information om utbild-ning på forskarnivå redovisas samlat med övrig utbildutbild-ning i kapitel 1 (Utbildning av högsta kvalitet och relevans).
Det ekonomiska resultatet av 2020 års verksamhet inom den anslags- och bidragsfinansierade forskningen visade ett underskott 25 mnkr, vilket är en förändring med 44 mnkr jämfört med föregående år (tabell 2.6). Det utgående myn-dighetskapitalet uppgår till 639 mnkr.
Intäkterna uppgick till 5 053 mnkr vilket är i stort på samma nivå som 2019 då intäkterna var 5 063 mnkr. Att intäkterna inte ökade är ett trendbrott och förklaras av effekter av covid-19-pandemin. Såväl avgifts- som bidrags-intäkter minskade med 49 mnkr respektive 44 mnkr.
Anslagsintäkter till forskning och utbildning på forskar-nivå ökade 86 mnkr. De finansiella intäkterna minskade 3 mnkr.
Under 2020 har kostnaderna för den anslags- och bi-dragsfinansierade forskningen minskat med drygt 10 pro-cent i jämförelse med 2019, vilket är en direkt konsekvens av covid-19-pandemin. Det är främst kostnader för resor, hotell och laborationsmaterial som minskat.
Tabell 2.6. Ekonomiskt resultat inom forskning och utbildning på forskarnivå 2016–2020, mnkr
2020 2019 2018 2017 2016
Intäkter 5 053 5 063 4 882 4 665 4 604
Kostnader -5078 -5 132 -4 954 - 4 756 -4 596 Årets kapitalförändring -25 -69 -72 -91 8 Utgående
balanserat kapital 669 664 724 787 870
Tabellen visar anslags- och bidragsfinansierad forskning exklusive uppdragsforskning och Uppsala universitet Holding AB. Utgående kapital justeras årligen för omdisponerat kapital.
Källa: Raindance
MED FÖRENAD KRAFT
På tre år har Swedish Drug Delivery Forum utvecklats till en mötesplats där Uppsala universitet och tio läkemedelsföretag med enad kraft formar framtiden inom läkemedelstillförsel. I juli tog forumet steget till det nationella kompetenscentret SweDeliver – som leds från Uppsala universitet med finansiering från innovationsmyndigheten Vinnova. Målet är att inta en världsledande position och utbilda nästa generation forskare, bygga ekosystem för farmaceutisk vetenskaplig och industriell kompetens samt bidra till utvecklingen av nya innovativa läkemedel för sjukdomar som i dagsläget står utan behandling.
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
I Mål och strategier för Uppsala universitet anges följande utvecklingsmål för samverkan:
•
Utveckla samverkan som en integrerad del av utbildning och forskning. Universitet ska arbeta för att:– Incitamenten att utveckla samverkansskicklighet som en aspekt av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska bli tydligare.
– Ytterligare underlätta skapandet av långsiktiga och ömsesidiga samverkansrelationer inom både utbild-ning och forskutbild-ning.
– Samarbetet med universitetets strategiskt viktigaste samverkanspartners, däribland Region Uppsala och Akademiska sjukhuset, ska stärkas ytterligare.
3.1. Samverkan vid Uppsala universitet
Vid Uppsala universitet är samverkan en naturlig och in-tegrerad del av utbildning och forskning. Samverkan sker med både offentliga och privata aktörer samt på lokal, re-gional, nationell och internationell nivå. Samverkan kan exempelvis innefatta avancerade forskningssamarbeten, uppdragsutbildning och stödverksamhet av varierande ka-raktär. Viktiga delar av samverkan handlar också om att universitetet deltar aktivt i samhällsdebatter och kulturliv samt på olika sätt tillgängliggör forskningsresultat för en bredare allmänhet.
3.2. Resultat inom samverkan
De indikatorer som redovisas i följande avsnitt är antal adjungerade lärare, antal företagsdoktorander, antal upp-dragsutbildningar (med helårsstudenter) samt omfattning av uppdragsforskning (intäkter). I kapitlet redovisas även patent via Uppsala universitet Innovation.
3.2.1. Uppdragsforskning
Uppdragsforskning innebär att universitetet bedriver forskning i samverkan med beställare inom privat eller of-fentlig sektor. På detta sätt får samhället direkt nytta av kunskap och kompetens vid universitetet. Omfattningen av uppdragsforskningen kan variera från år till år beroen-de på slutföranberoen-det av enskilda projekt. Uppdragsforskning äger rum inom universitetets samtliga tre vetenskapsom-råden. Intäkter och kostnader redovisas i tabell 3.1.