I den följande framställningen presenteras ett par inledande anmärkningar kring den franska rättsordningens inställning till materiell processledning. Begreppet ”sanning”
används flitigt i den franska civilprocesslagen och uppfattningen härom är att sanningen som eftersöks i tvisten är parternas sanning, det vill säga en subjektiv och relativ sanning.207 Domarens roll är inte att eftersöka någon materiell sanning utan det är parternas roll att finna sin sanning.
I fråga om materiell processledning skiljer den franska rättsordningen på bland annat administrativa mål och civilmål med anledning av balansen mellan parterna, där rättsordningen i det första typen av mål har som utgångspunkt att balansen är ojämn medan i sistnämnda att den är balanserad.208 Ett administrativt mål är av inkvisitorisk natur medan civilprocessen är ackusatorisk. Av den anledningen anses det i den franska rättsordningen att en domare kan bedriva materiell processledning i betydligt större utsträckning i administrativa mål än i civilmål. I mål där parterna anses vara jämnstarka uppfattas inte domaren vara den som är bäst lämpad att avgöra om bevisning finns hos motpart eller tredje man och huruvida denna bevisning är relevant för tvisten utan det anses vara parterna. Ändock finns det utrymme för domaren inom fransk rätt att i en civilprocess ex officio vidta bevisproducerande åtgärder ifall en ojämlikhet mellan parterna riskerar att uppstå utöver de fall som kommer behandlas vidare under kapitel 6.
I tidigare versioner av CPC (se avsnitt 2.1) var domarens inflytande över bevisningen mycket begränsad. I den nya CPC från 1975 har däremot domarens inflytande över bevisningen ökat betydligt.209 Han eller hon har ett inflytande som idag innebär en befogenhet, dock ingen skyldighet, att medverka till bevisinhämtning. Domaren kallas i fransk litteratur ibland för ”mästare över bevisningen” vilket ger en fingervisning över vilken befogenhet domaren har i frågan.210 Dock görs en viktig gränsdragning mellan
207 Brus. Le principe dispositif et le procès civil, s. 153 (313).
208 Brahic Lambrey. Production forcée des pieces, p. 9.
209 Brus. Le principe dispositif et le procès civil, s. 154 (314).
210 A.a. s. 154 f. (315). Se vidare: Hébraud. La verité dans le procès et le pouvoirs d’office au juge. Annales:
Université des sciences sociales de Toulouse 1978.
35
bevisfakta och rättsfakta.211 Domaren är inom ramen för sin processledning inte behörig att på något sätt beröra den rättsfakta som åberopats av parterna.212 Detta kan antas vara sammankopplat med den starka regleringen av den kontradiktoriska och ackusatoriska principen inom fransk rätt. Domaren måste strikt förhålla sig till parternas yrkanden och åberopade rättsfakta. Det innebär slutligen att om en domare vidtar en utredande åtgärd kan denna enbart utgå från de rättsfakta parterna har åberopat.213
Domstolarna
Innan det görs en beskrivning av domstolstrukturen bör ett par domstolsrelaterade begrepp förtydligas för ökad förståelse av den franska domstolsstrukturen. Inom fransk processrätt används begreppen jurisdiktion, tribunal och domstol med viss specifik innebörd.214 Jurisdiktion som teknisk term används för att beskriva en domstols rättskipande funktion och behörighet inom ett visst geografiskt område eller ett visst rättsområde. Tribunal och domstol (cour) används synonymt med den enda skillnaden att tribunal används som beteckning på domstol med modern franska medan domstol (cour) används som term för domstolar skapade utanför Frankrike, även om det av historiska skäl finns domstolar i Frankrike som kallas för just cour vilket vi kommer se mer om nedan.215 Bilagt finns ett bilagt schema över den franska domstolsstrukturen samt en beskrivning över respektive civilkammares kompetens.216
I Frankrike är domstolssystemet uppbyggt på fyra grundprinciper. Dessa är principerna om specialitet, geografisk förankring, rätten till omprövning och kollegialitet.217 Principen om specialitet innebär att det görs likt i svensk rätt skillnad mellan offentlig rätt och civilrätt, skillnad mellan civilrätt och straffrätt samt, främmande ur ett svenskt perspektiv, skillnad mellan civilrätt och kommersiell rätt. Det går att likna principen vid vad som i svensk rätt kallas för den sakliga behörigheten, som dock i Sverige begränsas till att gälla allmänna domstolar och special- eller särskilda domstolar.218 Principen om geografisk förankring bygger på utspridningen av
211 Brus. Le principe dispositif et le procès civil, s. 156 (317).
212 A.a. s. 156 (317).
213 1 civ. 26 juni 2001, ref. 99-21.479; 1 civ. 4 februari 1981, ref. 79-12.908.
214 De franska begreppen är juridiction, tribunal och cour.
215 Bell et al. Principles of French Law, s. 37 f.
216 Se bilaga.
217 Bell et al. Principles of French Law, s. 37 f.
218 Ekelöf et al. Rättegång I, s. 116.
36
domstolarna i Frankrike i fråga om domkrets och laga fora (jurisdiktion med fransk begreppsanvändning). Principen om rätten till omprövning renderar i en ordning med överprövningsinstanser och en rätt att få sin sak, med några undantag, prövad i högre rätt utan prövningstillstånd.219 Rörande sista principen om kollegialitet kan kort sägas att det rör frågor om huruvida domstolen besitts av lagfaren domare eller ej, samt huruvida domstolen besitts av flera domare i ett kollegialt förfarande. Detta korrelerar med vilka mål instansen handlägger, där belopp och instansens hierarkiska placering har en avgörande betydelse för antalet domare.220
Per den 1 januari 2020 har en domstolsreform av första instans trätt i kraft med syfte att förenkla det franska domstolsförfarandet samt anpassa den franska domstolsverksamheten efter den digitala utvecklingen.221 Idag är första instans Tribunal judiciaire vilket kan liknas vid en svensk tingsrätt vilken är kompetent inom en viss domsaga. Till skillnad från dess föregångare har den nya domstolen, bland annat, ingen undre beloppsgräns för vilka ärenden de prövar.222 Denna domstol fusionerar de tidigare Tribunal de grande instance och Tribunal d’instance samt bägges kompetenser, där sistnämnda tidigare var en domstol för motsvarande förenklade tvistemål.223 Tribunal judiciaire kan genom dekret skapa en domstol för mindre tvister, Tribunal de proximité, vilken kan behandla ärenden upp till € 10 000. Om tvisteföremålet i mål som handläggs i denna domstol inte överstiger € 5 000 agerar Tribunal de proximité som första och sista instans.
Mål från första instans överklagas i sedvanlig ordning till andra instans, deuxième degré d’instance, vilket är Cour d’appel.224 Domstolar i andra instans finns belägna på 35 platser i Frankrike där domstolen i enlighet med principen om kollegialitet besitts av tre domare.225 I varje Cour d’appel finns ett flertal kammare som har kompetens inom olika rättsområden. Inget prövningstillstånd behövs i tvistemål för att överklaga till Cour d’appel.226 Denna instans är kompetent att både göra en lämplighetsprövning och en laglighetsprövning av tvistefrågorna i likhet med en svensk hovrätt.
219 Principen på franska kallad för la règle du double degré de juridiction.
220 Ministère de la Justice. Présentation de l’ordre judiciaire (hämtad 2020-05-18).
221 Se lag nr. 2019–222 per den 23 mars 2019.
222 Bell et al. Principles of French Law, s. 45; Se lag nr. 2019–222 per den 23 mars 2019.
223 Se lag nr. 2019–222 per den 23 mars 2019.
224 Bell et al. Principles of French Law, s. 45 f.
225 A.a. s. 46.
226 A.a. s. 50.
37
Sista instans i tvistemål är Cour de cassation, Frankrikes högsta domstol, vilket är en kassationsdomstol för alla civil- och straffrättsliga mål.227 Domstolen bildades i samband med franska revolutionen och hade i enlighet med tidens maktdelningsideal som uppgift att enbart bedriva laglighetsprövning av mål de handlägger (se vidare 5.2.1).228 Domstolens begränsning till att enbart bedriva laglighetsprövning gäller än idag.
Ursprungligen var därför Cour de cassation organisatoriskt placerad utanför det franska domstolssystemet vilket inte längre är fallet.
Till skillnad från svenska högsta domstolen krävs inget prövningstillstånd för att få sin sak prövad i Cour de cassation. Detta innebär en mycket stor arbetsbelastning för domstolen. År 2018 prövade domstolen 21 865 civilmål och 7 587 brottmål.229 Domstolens avgöranden delas in i två kategorier, arrêt d’espèce och arrêts de principe, där förstnämnda kan beskrivas som avgöranden i vilka befintliga principer tillämpas och sistnämnda som avgöranden där en ny princip formuleras.230 I administrativa mål och mål av konstitutionell natur finns det två separata domstolar. Den franska högsta förvaltningsdomstolen kallas Conseil d’état och författningsdomstolen för Conseil constitutionnel.
Vidare finns ett antal specialdomstolar, varav en som är av intresse för denna uppsats.
För kommersiella tvister är kompetent domstol Tribunal de commerce. Utgångspunkten i artikel L. 721–3 i Code de Commerce är att Tribunal de commerce är behörig i tvister mellan näringsidkare, mellan företag, mellan kreditbolag, mellan finansieringsinstitut eller mellan en blandning av de nämnda kommersiella aktörerna samt i övriga tvister av kommersiell natur mellan två näringsidkare. Huvudsakligen avses juridiska personer men kan även avse fysiska personer.231 Tanken med denna domstol är att kommersiella tvister inte ska handläggas av lagfarna domare, utan av branschkunniga jämlikar, vilket gör domstolen till en lekmannadomstol med ett förenklat och billigare förfarande. Historiskt sett är dessa domstolar sprungna ur den kommersiella verksamhet som bedrevs i Frankrike och behovet av att ha domare kunniga om sedvänjan inom olika branscher. Det
227 Bell et al. Principles of French Law, s. 46.
228 Zweigert, Kötz. An introduction to comparative law, s. 120.
229 Cour de cassation. Statistiques 2018 (hämtad 2020-04-06). Denna statistik kan jämföras svenska Högsta Domstolen som under samma år meddelade 93 prejudikat, se Högsta Domstolen.
Verksamhetsberättelse 2018, s. 45 (hämtad 2020-06-03).
230 Bell et al. Principles of French Law, s. 28.
231 Cholet. Compétence matérielle des juridictions d’exception s. 184 f. (124.270 ff).
38
anförs dock idag att även om behovet av branschkunskap är ett förekommande argument till de kommersiella domstolarnas fortsatta existens är den verkliga anledningen till att Tribunal de commerce inte fusionerats upp i allmän domstol en kostnadsfråga då det skulle vara alltför dyrt att ersätta de 3 000 lekmannadomarna med lagfarna domare.232 I mål där tvistebeloppet understiger €4 000 är Tribunal de Commerce sista instans och processen är muntlig.233
Vidare finns Conseil de prud’hommes, motsvarande arbetsmarknadsdomstolen, Tribunal paritaire de baux ruraux, en domstol med kompetens i tvister i anslutning till jordbruksfastigheter samt Tribunal des affaires de sécurité sociale, kompetent i tvister i socialförsäkringsfrågor. I Tribunal de commerce och Conseil de Prud’hommes är processen muntlig.234 En djupare studie av dessa instanser kommer inte behandlas vidare i denna uppsats.