Relevansen och kopplingen mellan undersökningsområdet och agentteori

2. Teoretisk referensram

2.3 Relevansen och kopplingen mellan undersökningsområdet och agentteori

Agentteori är en relevant teori att använda i detta undersökningsområde då det finns ett bra sätt att förstå varför agenter, i detta fall anställda utan personalansvar, agerar som de gör – nämligen att de troligtvis agerar efter sitt eget intresse om det finns möjlighet och där det krävs det tydliga och väl formulerade kontrakt för att undvika att agenten agerar på det viset. Detta kontrakt behöver vara ett tillräckligt incitament för att få den anställde att utföra sitt arbete trots att arbetsplatsen har förflyttats från dennes kontor till hemmet. I och med den isolering från kollegor och en distansering från kontor och den traditionella arbetssituationen blir det av relevans att ha i åtanke vad, om något, som behöver förändras i kontraktet eller de förutsättningar som finns vid arbetet för att det ska utföras till ledningens och organisationens tillfredsställelse.

Därutöver sker det vid en förflyttning av kommunikation från fysisk till digital en förändring av hur det kommuniceras. Det blir ett problem att få till en adekvat nivå av god kommunikation inom organisationen men även till transparens för att den

informationsasymmetri som är oundviklig regleras och hålls på de lägsta möjliga nivåerna. Denna transparens är av vikt att främja för att inte agenten ska ha egna incitament att agera efter eget intresse där denne väljer att undanhålla information för att det anses vara av mest värde.

Informationsasymmetrin inom agentteori kan här ge ett verktyg som kan användas för att förtydliga för organisationer vikten av att arbeta med kommunikation och i

förlängningen hur samspelet kan komma att se ut mellan de med och de utan

personalansvar. I förlängningen kan svaret på påverkan på informationsasymmetrin ge en grund för att ta större beslut inom organisationen och hur strukturen bör tas i beaktning och eventuellt förändras som följd av ökat hemarbete.

Informationsasymmetri är en av de främsta aspekterna inom agentteori, om detta påverkas av ökat hemarbete är det viktigt att ta hänsyn till vid framtida beslutsfattande och vid framställandet av den nya, normala arbetsplatsen. Därav blir det av vikt att undersöka huruvida informationsasymmetrin minskar eller ökar, och vilka effekter detta får. I det fall det sker en förändring som får konsekvenser för arbetet, oavsett om det är negativa eller positiva, blir det relevant att undersöka hemarbete med

utgångspunkt i informationsasymmetrin och agentteori. Agentteori är en social teori, där fokus ligger på en relation och hur denna ser ut och vad den resulterar i. Därför är det relevant att fokusera på sociala aspekter och använda sig av teorin med hjälp av ett perspektiv som bottnar i human resources och den forskning som finns däri.

2.4 Motivering och summering av vald teoretisk referensram

Valet för den teoretiska referensramen föll på agentteori med fokus på den del som behandlar informationsasymmetri då det är en väletablerad ekonomisk teori som främst inriktat sig på finansmarknaden, varav det synes finnas en utvecklingspotential i teorin. Därmed ökar denna studies originalitet och det ger även möjlighet att bidra med kunskap kring en kunskapslucka inom teorin, då den sociala aspekten

traditionellt negligerats, trots teorins uppenbara sociala karaktär.

Informationsasymmetrin behandlas traditionellt genom incitament, som kan vara av finansiella men alltmer av icke-finansiella incitament, som uppmuntran, personlig utveckling och en känsla av samhörighet och att vara en del av något större. Detta är en stor anledning till att teorin valts, då den offentliga sektorn som denna studie undersöker traditionellt sett fokuserar mer på icke-finansiella incitament. Författaren anser att teorins korrelation med valt undersökningsområde och den formulerade forskningsfrågan berättigar och legitimerar valet av teori.

3. Metod

I kapitel 3 förtydligas vilken metod som studien använder sig av, och varför den gör detta. Först presenteras metoden och en motivation ges till varför, därefter förklaras processen vid urvalet av respondenter för att sedan förklara vilka typer av primär- och sekundärdata som används. Efter dessa delar förklaras den konkreta

intervjuprocessen, analysen av de data som framkommer och avslutningsvis reflekteras det över vald metod och ett säkerställande av dess legitimitet görs.

3.1 Metodval och motivation

I denna studie kommer syftet undersökas genom att använda en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden används främst inom forskning som berör frågor rörande

förståelse. Det innefattar denna studie då syftet är utformat för att bidra med förståelse av informationsasymmetrin och dess påverkan på organisationer. I kvalitativ metod blir det subjektens svar som analyseras och tolkas, där det enligt

Nationalencyklopedin (2021b) ofta behandlas endast en liten population, vari den sociala situation som författaren befinner sig i även den blir av relevans. Den sociala situationen påverkar av den anledning att om studien gjorts i en annan kultur eller ett annat land skulle andra resultat och aspekter bli aktuella. Den kultur och miljö som behandlas i denna studie är den som studien skrivs utifrån, i exempelvis en mer auktoritär organisation kan eventuellt resultatet förväntas vara ett annat än i denna studie. Den studie som här görs kommer att ha sin utgångspunkt i semi-strukturerade intervjuer, där det är respondenternas svar som kategoriseras för att ge ett resultat som därefter kan analyseras.

Den kvalitativa metoden valdes i denna studie då det är de två gruppernas, de med och de utan personalansvar, perspektiv och upplevelse som avses för att undersökas. Detta då det synes vara relevant att se hur situationen upplevs av de anställda. Att använda sig av ett subjektivt resultat som ska tolkas är, om än en utmaning, enligt den

hermeneutistiska grenen det sätt som en verklighet ska tolkas på och i slutändan hur världen ska uppfattas (Jacobsen, 2017). I den kvalitativa metoden är det orden och dess mening som analyseras, i denna studie ses detta av författaren att vara av vikt då den empiriska kontexten ännu är relativt ung och en vi för tillfället befinner oss i. Att, mitt i en empirisk kontext, försöka förklara densamma är en utmaning då all data och information om denna och dess följder ännu inte är tillgänglig. Därmed finns inte all fakta och då går det att resonera sig till att skapa en förståelse och analysera en upplevd sanning ger en mer verklighetstrogen bild av den situation som studien befinner sig i under undersökningens gång. Av denna anledning går det att se att en

kvalitativ metod blir än mer relevant och står sig starkare än en kvantitativ metod, även om det med en kvantitativ metod skapas en möjlighet för att få en mer repeterbar undersökning än vad den kvalitativa gör (Bryman & Bell, 2017).

I de semi-strukturerade intervjuer som används i denna undersökning kommer det ställas frågor som är kopplade till specifika teman, som kommunikation och

arbetsförhållanden. Intervjuerna inleddes med att först fastställa vilken organisation och vilken roll respondenten hade, för att därefter utvecklas till ett samtal som styrdes av de frågor som tagits fram. Anledningen till att semi-strukturerade intervjuer

används är dels för att det ger en möjlighet att ställa följdfrågor som kan komma fram under själva intervjutillfället, dels att det är möjligt att anpassa frågorna allt eftersom de ställs och på det sättet ha möjlighet till att utveckla kvalitén av svar som fås (Bryman & Bell, 2017). Ytterligare kan de till synes ge en överskådlig blick över ett ämne genom djupare reflektioner hos respondenterna som går att tolka och applicera på ett mer allmängiltigt plan. Dessutom har denna studie haft en begränsad tid denne ska utföras under, varpå intervjuer går att se som ett bra verktyg för ändamålen för studien, då det inte är lika resurs- eller tidskrävande som exempelvis att göra en longitudinell studie, där insamlingen av empiri behöver ske över en längre tid.

Intervjuer kan däremot ge en ögonblicksbild på hur frågan som undersöks bemöts och upplevs i det sammanhang som den ställs. Det som i studien undersöks är

informationsasymmetri och hur denna påverkas, om den nu gör det, av att arbete flyttats hem. I den kvalitativa metod som används i undersökningen blir detta en tolkning av vad respondenterna säger.

3.2 Urval

Med metoden i åtanke har urvalet av respondenter kommit att hämtas från den

offentliga sektorn. Detta då den empiriska kontexten som är Covid-19 är styrande och det går att se att de organisationer som är nära myndigheterna styrs och regleras av dessa på ett tydligt sätt. Det går att se en relevans i att göra detta urval då de

restriktioner som tagits fram i samband med Covid-19 sannolikt efterföljs ordagrant av organisationer som styrs av myndigheterna. Av den anledningen går det att se detta urval som ett målinriktat urval (Bryman & Bell, 2017). Inom den offentliga sektorn har ett kriterium hos respondenterna varit att de sedan Covid-19 har börjat jobba merparten av sin arbetstid på distans, företrädesvis hemifrån, för att respondenten ska kunna relatera och svara på intervjufrågorna med relevanta upplevelser och åsikter.

Ytterligare har en fråga av vikt varit huruvida respondenten har alternativt inte har personalansvar, då de frågor som ställs är olika beroende på vad svaret på denna premiss är. Vidare läggs inte någon vikt på omfattningen av det personalansvar de

har, då det endast avses för att ge ett svar som är möjligt att generalisera i den mån det går med det begränsade urvalet som redan finns. Den konkreta processen att komma i kontakt med respondenter härrörde från ett samtal med en kontakt författaren hade och då förklarades att denne har möjlighet att rikta författaren vidare till diverse respondenter som i sin tur hade möjlighet att tillgodose med än fler respondenter. På detta vis har undersökningen fått den mängd intervjuer som kan ses som rimligt att använda sig av i en undersökning av denna omfattning. Urvalet har, av förklarliga skäl då undersökningen är av begränsad omfattning, inte tagit hänsyn varken till könstillhörighet eller ålder. Samtliga respondenter är verksamma inom Stockholms kommun, då urvalet som nämnt är ett målinriktat urval (Bryman & Bell, 2017) och det identifierades att kommunen innebar möjligheter för att svara på studiens syfte och frågeställningar.

3.3 Primär- och sekundärdata

Insamlingen av primärdata skedde via intervjuer, primärdata är data som har tagits fram i första hand av forskaren – liksom enkäter, undersökningar och i det här fallet intervjuer (Alvehus, 2013). Primärdata samlades genom elva semi-strukturerade intervjuer, där sju av de skedde via Microsoft Teams och spelades in via den tjänsten, därutöver skedde fyra intervjuer via e-post då detta var respondentens önskade

medieverktyg att använda sig av, av anledning till dennes begränsade tid. Intervjuerna via Microsoft Teams skedde enligt avtalad tid mellan intervjuare och respondent och för att intervjun skulle efterlikna ett fysiskt samtal i den mån det var möjligt användes webbkamera vid samtliga videointervjuer. Vid dessa videointervjuer fick samtliga respondenter frågeformuläret i förväg, främst för att svar skulle kunna förberedas och att det skulle undvikas att tid skulle spillas på att tänka ut tillfredsställande svar. Detta ansågs av författaren vara av vikt på grund av undersökningens omfattning och att ingen kompensation till respondenterna var att tillgå, utan dessa ställde upp på sin fritid. En annan fördel med att frågorna skickades i förväg anses vara att

respondenterna hade möjlighet att förbereda vad som kan antas vara mer genomtänkta svar som i förlängningen leder till en mer nyanserad och djupgående analys. Utöver att det finns positiva aspekter med att skicka frågeformulären i förväg går det även att uppmärksamma att de spontana svaren som uteblir även går att se som negativt. Detta då det kan finnas anledning att tänka att de genomtänkta svaren möjligtvis går att se som ej helt genuina och i de fall det kan finnas information som kan ses som känslig eller i ämnen som respondenten möjligtvis inte är, i organisationens synpunkt, ämnad att uttala sig om finns en risk att en viss censur träder in. Denna negativa aspekt tvingade författaren till en avvägning innan intervjuerna påbörjades i vilket tillvägagångssätt som skulle användas. Valet föll på att skicka frågeformuläret i

förväg, trots den eventuella negativa aspekt på tillförlitligheten och genuiniteten, och detta då fokus låg på offentlig sektor. Anledningen till att det problemet förkastades var att offentlig sektors handlingar är offentliga handlingar och därav förminskades risken att information skulle undanhållas, även efter att svaren formulerats i förväg.

Utöver primärdata har undersökningen tagit del av sekundärdata, som är information som redan är framtagen från andra håll och inte behöver tas fram för den studie som den är avsedd för (Jacobsen, 2017). Exempelvis kan sekundärdata då vara från internet alternativt litteratur. De sekundärdata som använts i denna undersökning var dels kurslitteratur, som Bryman & Bells bok Företagsekonomiska forskningsmetoder, dels har studien även sökt litteratur via tjänster tillhandahållna av Örebro Universitet.

Främst avses Google Scholar, där merparten av referenserna och den stödjande forskning som finns inom området är hämtad från. I Google Scholar har det sökts fram diverse artiklar som författaren har använt i undersökningen och som denne ser som relevanta för ämnet. Här har sökorden varit främst utformade efter agentteorin, Covid-19 och distans- och hemarbete. Utöver Google Scholar har även den mer sedvanliga tjänsten Google använts för att hitta de referenser som använts som inte är av vetenskaplig karaktär. Dessa referenser har författaren varit mer eftertänksam kring, där reliabiliteten hos hemsidan har ifrågasatts för att hitta legitima hemsidor där den information som tillgodogörs har en viss legitimitet. Utöver mer eftertänksamhet har det även funnits en tanke kring att den information som finns i den sekundära data som använts är just sekundärdata och därmed inte framtagen med det ändamål eller syfte som denna studie har, och därav har hanteringen av sekundärdata varit väl eftertänkt och de källorna har kritiskt angripits innan de använts.

3.4 Intervjuernas tillvägagångssätt

Respondenterna kontaktades via mejl av författaren där det inledande mejlet

informerade om syftet med studien, en introduktion till ämnet samt en bekräftelse om att de fick vara anonyma om så önskades. Dessutom informerades de om att intervjun helst görs med video men att om detta ej är möjligt kunde frågor skickas via mejl för skriftliga svar. Om en videointervju ej kunde göras återkom respondenten och ett frågeformulär skickades ut där de ombads fråga och höra av sig vid eventuell förvirring. Vid videointervju förklarade författaren att denne var tillgänglig när som helst och en dialog fördes om när bästa tidpunkten var för att hålla intervjun, som därefter bokades in och en inbjudningslänk skickades till respondenten från önskat medium. Samtliga videointervjuer spelades in med samtycke från respondenten för att underlätta för studiens transkribering. När intervjuerna var avklarade transkriberades dessa av författaren. När transkriberingen var klar hade även samtliga skriftliga

intervjuer blivit besvarade av de respondenter som ej önskade muntlig intervju och tillbakaskickade. Därefter inleddes arbetet med analysen och kodningen.

Den intervjuguide, se bilaga 1, som togs fram strukturerades så att det var frågor som var allmänna och som svar önskades på oavsett om respondenten hade personalansvar eller ej, därefter togs specifika frågor fram för de med personalansvar. Detta gjordes för att försöka särskilja och eventuellt kunna se skillnader mellan respondenternas upplevelser beroende på roll, exempelvis är en fråga huruvida den personal som man ansvarar för har förändrat mönster i sitt arbete, en fråga som i denna studie endast blir relevant att ställa till de med personalansvar.

3.5 Analysen av data

För att analysera de data som insamlades utfördes först en transkribering av de videosamtal som spelades in. När en intervju var inspelad varvades arbetet med att transkribera intervjuerna successivt med att samtidigt hålla nya intervjuer. Detta utfördes dels för att vara tidseffektiv och ha möjlighet att ha fokus vid

transkriberingen, dels för att en successiv transkribering enligt Bryman & Bell (2017) ger en möjlighet för intervjuaren att revidera frågor i intervjun, den stora fördel som semi-strukturerade intervjuer innebär blir i det fallet uppmanat till att göra. Det finns även en chans att nya frågor kommer fram, eller ämnen som ej författaren berör ursprungligen visar sig och som kan tas till vara för att förändra och förbättra

kommande intervjuer (Bryman & Bell, 2017). I denna studie uppmärksammades detta i att exempelvis frågor där svaret redan behandlats reviderades och justerades till antingen en ny fråga som belyste andra aspekter alternativt togs bort i sin helhet. I transkriberingen skedde ett utelämnande av viss information, sådana data som ansågs som ej nödvändiga, främst förekommandet av så kallade utfyllnadsord, exempelvis

“så”, “va” och “liksom”. Därutöver analyserades inte pauser i meningar, och inte heller visuella aspekter, dels för att dessa är svårare att identifiera i videointervjuer än i fysiska intervjuer men främst på grund av att detta är betydligt mer krävande och knappast arbetseffektivt för en studie av denna omfattning (Bailey, 2008). En ytterligare anledning är att för denna studies syfte ansågs inte det vara av tillräcklig vikt eller tillföra något tillräckligt väsentligt för att berättiga för den tid och

ansträngning det skulle ta.

Det nästkommande steget var att gå igenom de data som framtagits och skrivits ner i transkriberingen, detta gjordes samtidigt som en öppen kodning skedde, vilket innebär att framtagen data samlas och delas upp i kategorier, där de segment som har

gemensamma nämnare placeras i samma kategori. Detta görs för att kunna presentera

data som har likheter med varandra i samma avsnitt och i förlängningen underlätta för den analys som senare utförs (Jacobsen 2017, bilaga 11 SBU, u.å.). En kategorisering av data innebär att resultat kan ställas mot varandra och skapa en mer överskådlig blick av data. Denna kategorisering utfördes genom att läsa igenom transkripten av intervjuerna upprepade gånger och uppmärksamma meningar, ord och uttryck som förekommer återkommande och framstår som betydande, där den teoretiska referensramen och studiens syfte fanns med i beräkningen.

Resultatet av denna kodning växte fram allt eftersom kategoriseringen upprepades.

Efter den inledande kodningen i större kategorier bröts dessa ned i mindre kategorier och gemensamma nämnare eftersöktes. Benämningarna på kategorierna blev ett resultat av de data som sorterats och den teoretiska referensramen, där utfallet blev kategorier innefattandes olika mycket data, till exempel framkom Informations- och kunskapsdelning i ett tidigt stadie. Den kategorin blev ett paraplybegrepp för andra, liknande mindre kategorier av olika omfattning, exempelvis kommunikation.

3.6 Metodreflektion

Studiens tillvägagångssätt och det sätt som metod användes på valdes utefter författarens preferenser och vad denne ansåg som mest lämpat, under studiens gång har det dock uppmärksammats att det finns alternativa sätt som undersökningen skulle kunna gjorts på. För att skapa en mer allmängiltig bild av situationen och få mer övergripande svar, som täcker ett större område, hade exempelvis en kvantitativ forskning varit möjlig, och det hade då också funnits större möjlighet och ett värde i att upprepa den kvantitativa studien. En kvantitativ studie hade också motiverat en positivistisk världsåskådning, något som hade förändrat ingången och sannolikt resultatet för studien.

I denna studie har inte samtliga respondenter varit aktiva i samma organisation, samtidigt som det är ett sätt att få en mer överförbar studie går det att tänka sig att för ett mer specifikt och mer detaljerat svar hade respondenterna kunnat vara direkt relaterade i att de var varandras agenter och principaler, i.e. de som intervjuades utan personalansvar är underordnad en respondent med personalansvar. En annan aspekt är att det som undersökts är offentlig sektor i Stockholm, där offentlig sektor skiljer sig i stora delar mot den privata sektorn, med olika verktyg för motivation och dylikt,

In document Att arbeta under en pandemi (Page 18-0)