1. Inledning
I studiens första kapitel introduceras CSCM, följt av en problematiserande del. Kapitlet avslutas med att redovisa studiens syfte, frågeställningar och en disposition där studiens struktur beskrivs.
1.1 Bakgrund
Försörjningskedja är en kedja av företag uppdelade i en hierarki där kopplingen mellan företagen omvandlar en sekvens av nödvändiga tjänster, produkter och material till en färdig produkt genom samarbete (Sezer & Fredriksson, 2021). Inom byggindustirn samarbetar byggentreprenörer, materialleverantörer, servicepersonal och andra involverade parter i en kedja som är utformad för att främja ett effektivt genomförande av byggprojekt (Ciglionie et al., 2020). Construction supply chain management (CSCM) berör hantering och spårbarhet av allt som har med material, utrustning, resurser, information och i vissa fall människor att göra (Luong Le et al., 2018). Till skillnad från tillverkande industri är byggindustrin naturligt dominerad av projektbaserad (ofta one off) pull-produktion. Ofta är projekten unika och består av flera oberoende entreprenörer (Behera et al., 2015). Bortsett från arkitekterna och
ingenjörerna är lägsta pris/bud-modellen genomgående i CSCM kedjans länkar (Behera et al., 2015). Denna komplexa försörjningskedja kännetecknas av kortsiktiga relationer som drivs av den konkurrensutsatta anbudsprocessen, låg grad av informationsutbyte och liten motivation för organisatoriskt lärande (Kim & Nguyen, 2020). Byggföretagen har börjat applicera SCM koncept och metoder för effektivitetsutveckling från annan tillverkande industri och försöker applicera denna i byggindustrin (Kim & Nguyen, 2020).
Byggnations-processen delas generellt upp i tre övergripande delar, planerings-, och design-, upphandlingsfas och själva byggandet. I den första delen bestäms den övergripande strukturen av försörjningskedjan. I den andra delen tas beslut om leverantörer och inköp. I tredje delen tas de operativa besluten. Byggfasen kännetecknas av decentralisering. Huvudentreprenören utför oftast endast delar av projektet. Resterande delar utförs av olika underentreprenörer som ansluter till projektet och utför begränsade delar, ofta med liten eller obefintlig hänsyn till helheten (Behera et al., 2015). Samordningen och samarbetet är generellt lågt mellan arkitekterna/ingenjörerna, huvudentreprenörer, underleverantörer och leverantörer som är
2
involverade under projektets livscykel. Information som de olika aktörerna besitter delas otillfredsställande vilket bidrar till fragmenteringen och leder till negativ prestandapåverkan inom byggindustrin (Ciglioni et al., 2020).
Vi har undersökt CSCM genom djupgående intervjuer med sex respondenter som verkar inom CSCM och hur dessa använder ett urval SCM koncept och metoder som har sitt ursprung i tillverkande industri. Koncepten och metoderna som behandlas i studien är ett urval som gjorts på grund av dessas vedertagna förekomst i SCM litteraturen:
• Just in Time leveranser
• Outsourcing av logistik/tredjepartslogistik
• Digitalisering av SCM och CSCM
• Samarbeten mellan entreprenörer och leverantörer
• Leverantörsutveckling
• Centraliserad och decentraliserad SCM
• Supply chain risk management
1.2 Problematisering
CSCM fokuset ligger idag framför allt på platslogistiken med materialförflyttning och resursutnyttjande högst på agendan (Luong Le et al., 2018). Strategiskt byggande av partnerskap, implementation och integration av IT-system och långsiktig planering av logistiken lyser med sin frånvaro inom CSCM (Luong Le et al., 2018).
Byggnadsindustrin ligger efter annan tillverkande industri i logistisk utveckling och prestanda (Sundquist et al., 2017). Detta då byggnadsindustrin beskrivs som mer komplex än den tillverkande industrin, vilket syftar till byggarbetsplatsen. Byggarbetsplatsens storlek kan variera mellan att vara minimal till gigantisk, men gemensamt för arbetsplatserna är att de inte är anpassade för att ta emot stora volymer material som krävs på en byggarbetsplats
(Sundquist et al., 2017). Lagring som ändå förekommer på de oanpassade arbetsplatserna är ofta utomhus, med en presenning över i bästa fall (Sundquist et al., 2017). Denna typ av lagring resulterar därmed i trängsel, förseningar, skador och inkurans. För att komma från ovan problematik föreslår Ying et al. (2014) att anamma just-in-time istället för just-in-case.
3
De senaste årtiondena har forskare försökt applicera SCM koncept och metoder från annan tillverkande industri inom byggindustrin med otillfredställande resultat (Kim & Nguyen, 2020). Fragmenteringen i form av många oberoende självstyrande enheter med dålig kommunikation inom byggprojekten är en utmaning för CSCM (Behera et al., 2015).
Kortsiktighet till följd av byggindustrins projektbaserade natur som försvårar samarbeten och partnerskap mellan aktörerna. Låg grad av digitalisering som försvårar såväl
kommunikationen som insamlingen av data som är nödvändig för SCM och riskminimering inom försörjningskedjan är några SCM relaterade problem som minskar effektiviteten och flexibiliteten av försörjningskedjan inom byggnadsindustrin (Behera et al 2015). Därmed behövs vidare forskning inom ämnet av CSCM eftersom vi tror att det finns
utvecklingspotential. Vårt bidrag till forskningen inom ämnet är att intervjua sex personer som verkar inom CSCM och ta del av deras erfarenheter av CSCM och användning av koncepten och metoderna. Vidare utifrån respondenternas erfarenheter i kombination med tidigare forskning bilda oss en uppfattning om vilka SCM koncept och metoder som kan användas inom CSCM, varför och hur koncepten och metoderna kan modifieras för att fungera i CSCM.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka CSCM och hur traditionella SCM koncept och metoder kan användas inom CSCM.
1.4 Frågeställningar
• Hur skiljer sig förutsättningarna för SCM och CSCM?
• Är SCM koncept och metoder överförbara från tillverkande industri till byggnadsindustrin?
• Vilka SCM koncept och metoder från traditionell SCM verkar inte lämpliga för CSCM?
• Vilka SCM koncept och metoder från traditionell SCM framstår som användbara för CSCM?
4 1.5 Disposition
Studien består av åtta huvudkapitel och inleds med en introducerande del bestående av bakgrund, problematisering, syfte, frågeställningar och denna disposition. Vidare beskrivs kapitlet metod, där det redogörs för studiens tillvägagångssätt som är empirisk intervjustudie.
Efter metodkapitlet presenteras den teoretiska referensramen som är tidigare forskning gällande CSCM och SCM koncept och metoder. Vidare redovisas det empiriska kapitlet bestående sammanfattade och tolkade intervjuer med respondenterna, uppdelade efter SCM koncepten och metoderna. Efter det empiriska kapitlet så redovisar vi vår analys av den insamlade empiriska datan och den teoretiska referensramen. Vidare presenterar vi de slutsatser som vi kunnat dra utifrån analysen i kapitlet slutsatser. Som avslutande delar av studien redovisas studiens referenslista följd av en bilaga bestående av studiens intervjufrågor som syftar till att ge läsaren en inblick i vår empiriska studie.
5