Brottsligheten är ett ständigt påverkande och engagerande samhällsproblem som gestaltar sig i kriminalpolitiken med två särskilda utmaningar, att minska människors otrygghet och att minska människors utsatthet för brott. Det är därför av särskild vikt att ta reda på vilka omständigheter som faktiskt påverkar otryggheten och utsattheten. När viktimologin introducerades var det främst fokus på offrets relation till förövaren och således offrets delaktighet i brottet (Howitt, 2018, s.42). En ansats som senare kom att kritiseras utifrån att den skuldbelägger offret, intresset för relationen mellan gärningspersonen och brottsoffret sinande dock inte utan tog ett annat perspektiv (ibid). Nämligen att de som utsätter andra för våldsbrott blir även själva i stor utsträckning utsatta för våld (Heber, 2012, s.188).
Pendeln mellan gärningsperson och brottsoffer presenterar den komplexa bilden av hur en individ påverkas av en handling, samt hur utfallet är beroende av dess kontext. Sarnecki (2015, s.106) presenterar bilden av ett risksamhälle där utsattheten för risker är en del av vardagen och beroende av individens eget agerande. Fördelningen mellan utsattheten för risker är dock ojämn och de som orsakar mest risker för andra är de som även utsätts för de flesta, i likhet med hur pendeln mellan gärningsperson och brottsoffer för våldsbrott ter sig (Sarnecki, 2015, s.106, 107; Howitt, 2018, s.42). Med det i beaktande kan vi resonera om livsstil är en faktor för i vilken utsträckning individen blir utsatt för både risker och brott, däremot är det problematiskt att etablera om de som upplever sig som riskutsatta också är de som blir utsatta. Skillnader i både kön och ålder kan vara en sådan faktor, där en ung man inte anser sig vara varken rädd eller utsatt för risk trots att han blir utsatt för våldsbrott medans en äldre kvinna kan påverkas annorlunda av samma situation (Howitt, 2018, s.42, 43, 44).
Zimmerman och Posick (2016, s.178) argumenterar i sin tur för skillnaden mellan direkt och indirekt utsatthet och dess korrelation med att bli utsatt för våldsbrott, där individen kan utsättas för brott alternativt få höra om människor i dess närhet som blir utsatta för brott.
Trots att det är etablerat att direkt och indirekt utsatthet har en korrelation med att bli utsatt för våldsbrott är de aspekterna där sambandet råder eller förhållandet mellan de två
variablerna okända (ibid). Det finns därför ett behov av att studera den indirekta utsattheten och vilka faktorer som skulle kunna påverka ett eventuellt samband mellan att individens närstående blir utsatta för brott och individens egen oro och utsatthet. Eftersom det är ett
samhällsvetenskapligt fenomen som studeras är det omöjligt att redogöra för ett fullständigt orsaksförhållande och ämnesvalet syftar således till bredda och ge en fördjupad förståelse för problematiken.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan individers oro och utsatthet för brott och individers närståendes utsatthet för brott. Dessutom vill vi undersöka om det finns andra faktorer som kan vara en ytterligare påverkan för individers eventuella oro för utsatthet och utsatthet för brott i förhållande till närståendes utsatthet.
Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:
- Hur påverkas oro och risken att utsättas för brott av närståendes utsatthet för brott?
- Vilken betydelse har sociodemografiska faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå för oro och risken att utsättas för brott i förhållande till närståendes utsatthet?
- Hur påverkas oro och risk att utsättas för brott i förhållande till närståendes utsatthet för brott utifrån livs- och arbetssituation/livsstil?
1.2 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa studien till att enbart undersöka respondentens oro och utsatthet för allvarliga brott, vilket vi definierar som brott som kan orsaka offret särskilt fysiskt eller psykiskt lidande. Vad gäller oro och otrygghet finns det en problematik i form av fenomenets komplexitet och det går att diskutera vad det är som egentligen mäts (Brottsförebyggande rådet [Brå], 2019:b, s.9). I studien är syftet att mäta oro att utsättas för brott för egen del och vi kommer således enbart använda frågor från enkäten som berör det ämnesområdet och inte oro för brottslighet i allmänhet, oro för att närstående ska utsättas eller allmän känsla av otrygghet eftersom vi utifrån de frågorna inte kan mäta oro för allvarliga brott (ibid).
1.3 Förklaring av begrepp
Allvarliga brott - I vår studie definieras allvarliga brott som de brott som kan orsaka offret särskilt fysiskt eller psykiskt lidande. I begreppet ingår misshandel, rån, våldtäkt eller på annat sätt sexuellt angripen, eftersom dessa är de variabler vi använder i det redan insamlade datamaterialet från den nationella trygghetsundersökningen.
Direkt utsatthet - Individen utsätts personligen för ett brott.
Indirekt utsatthet - Individen bevittnar eller får höra om en familjemedlem eller kompis som blivit utsatt för ett brott.
Livsstil - I studien definieras livsstil utifrån livsstilsteorin som tar ett antal olika faktorer i beaktande när den avgör vad individen har för livsstil. Det kan vara både sociodemografiska faktorer men även boende- och arbetssituation och eftersom vi avser att mäta livsstil utifrån de tidigare nämnda faktorerna utgår även begreppet från det.
Närstående - I denna studie finns ingen exakt definition av begreppet närstående eftersom den data vi använder oss av redan är insamlad och där fick respondenterna själva avgöra vad de anser vara en närstående genom att svara på frågeställningen “Utsattes någon närstående till dig för ett allvarligt brott under förra året?”. Vi utgår från att en närstående kan vara någon som respondenten umgås med kontinuerligt alternativt delar livsstil med.
1.4 Disposition
Det inledande kapitlet ger en bild av oro och utsatthet kopplat till olika risker och faktorer för utsatthet. Här diskuteras skillnaden mellan direkt och indirekt utsatthet. Specifikt tas livsstil upp som en faktor för utsatthet samt möjliga sociodemografiska faktorer som kan utgöra en ökad risk. I det inledande avsnittet redogörs även studiens syfte och frågeställningar samt förklaring av begreppen.
Efterföljande kapitel beskriver den tidigare forskningen som gjorts på området. Här redovisas resultat av nationell och internationell forskning rörande oro och utsatthet för brott gällande faktorer som påverkar utsattheten men också kopplingen mellan direkt och indirekt utsatthet.
Nästa kapitel beskriver de teoretiska utgångspunkterna som arbetet har utgått ifrån. Där livsstils- och rutinaktivitetsteorin beskrivs utifrån studien och varför vi valt att ha med dessa teorier samt en beskrivning av teoriernas huvudsakliga innehåll och centrala begrepp. Här framgår även hur teorierna ska användas i studien.
I metodavsnittet beskrivs metod och tillvägagångssätt kopplat till studiens syfte och
frågeställningar. Här beskrivs den redan insamlade data som använts i studien och urval samt avgränsningar som gjorts i samband med det. I avsnittet går vi igenom tillvägagångssättet och den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien. Här diskuteras också tvärsnittsdata, validitet och reliabilitet, generaliserbarhet samt etiska ställningstaganden. Resultatavsnittet innehåller en inledande text om hur resultatet kommer att presenteras i form av tabeller tillsammans med löpande text från analysen av datamaterialet.
Sista avsnittet går in på diskussioner kring arbetet. Kapitlet inleds med en sammanfattning av studiens viktigaste resultat följt av en koppling till tidigare forskning och teoretiska
utgångspunkter. Vidare diskuteras studiens begränsningar och möjliga fallgropar vi stött på.
Slutligen framförs förslag på framtida forskning om oro och utsatthet till brott utifrån resultatet av denna studie.