Konsekvenser av direkt och indirekt utsatthet

Vi har även använt oss av en rapport publicerad av Brå (2019:c) Utsatthet för brott – Riskfaktorer vid brott mot enskild person. Här har de använt datamaterial från Nationella trygghetsundersökningen för att göra en kortanalys.

2.1 Konsekvenser av direkt och indirekt utsatthet

Först redovisas tidigare forskning som är relevant utifrån vilken effekt det har på individen att befinna sig i en miljö där det förekommer mycket våldsbrott. De två artiklarna tar upp

konsekvenser utifrån risk perspektivet men även hur beteende och resultat i skolan kan påverkas av att individen utsätts för direkt och/eller indirekt utsatthet.

Risk factors for and behavioral consequences of direct versus indirect exposure to crime I en studie gjord av Zimmerman och Posick (2016, s.178) visar de att direkt utsatthet och indirekt utsatthet till våld är korrelerat. De definierar direkt utsatthet som att personligen utsättas för brott och indirekt utsatthet som att bevittna eller höra om utsattheten av en familjemedlem, kompis eller granne. I vår studie kommer vi enbart att utgå från en del av definitionen av indirekt utsatthet, nämligen att bevittna eller höra om utsattheten av en familjemedlem eller kompis, som blivit utsatt för brott. Konsekvenserna av att utsättas för våld är väl dokumenterade men det saknas fortfarande forskning som beskriver relationen mellan direkt och indirekt utsatthet för brott. Flera studier har visat att det finns åtskilliga faktorer som associerade med både direkt och indirekt utsatthet för brott. Men majoriteten av

studierna håller dessa isär och fokuserar endast på det ena beskrivna fenomenet. Därför anser vi att det behövs mer forskning som rör relationen mellan direkt och indirekt utsatthet.

Studien som Zimmerman och Posick (2016, s.178) presenterar berör ungdomar bosatta i Chicago och syftet var att undersöka och besvara tre frågor rörande relationen mellan direkt och indirekt utsatthet till brott. Frågorna var “I vilket utsträckning är en individ särskilt utsatt för direkt kontra indirekt utsatthet för våld?”,” Vilka är de gemensamma och unika

kovariaterna av direkt och indirekt utsatthet för våld?” och “Finns det skillnader mellan att vara direkt utsatt kontra indirekt utsatt för våld i förhållande till en viss

beteendeproblematik?” (Zimmerman & Posick, 2016, s.178). Studien visade att direkt

utsatthet ökar risken för att individen dessutom upplever indirekt utsatthet, dock existerar inte samma risk i det motsatta orsaksförhållandet (Zimmerman & Posick, 2016, s.181-182). Vilket innebär att de som upplever indirekt utsatthet inte har en ökad risk för direkt utsatthet (ibid).

Resultaten visar också att vissa grupper har en ökad risk att utsättas för våld, de grupperna består av unga män, latinamerikanska unga män, respondenter bosatta i stadsdelar med högre nivåer av ogynsamma omständigheter och brist på till exempel ungdomsgårdar, respondenter med låg självkontroll och respondenter med hög nivå/risk för våldsam brottslig aktivitet (Zimmerman & Posick, 2016, s.182). Utsattheten för brott skulle därför utifrån studiens resultat kunna förklaras av grannskapets utformning samt individuella skillnader hos individerna, där det särskilt betonas hur tidig exponering av våld påverkar till vilken mån individen exponeras senare i livet.

Studien gör det tydligt att ungdomar generellt är utsatta men att det är av vikt att poängtera att det främst är indirekt utsatthet som de exponeras för, och att direkt utsatthet är ovanligt (Zimmerman & Posick, 2016, s.184). Med det i åtanke är det möjligt att reflektera över hur vi ser på kopplingen mellan direkt och indirekt utsatthet eftersom resultaten tyder på att

ungdomar tenderar att utsättas för våld antingen i allmänhet, genom både direkt och indirekt utsatthet eller enbart indirekt.

Utöver det finns det andra faktorer som påverkar den generella utsattheten för våld både indirekt och direkt. Om man bortser från demografiska egenskaper är de mest framträdande

faktorerna låg självkontroll och våldsam bakgrund. Även faktorer som rörde grannskapets utformning och egenskaper påverkade utsattheten för brott. Vad som också framkom var att exempelvis brist på ungdomsaktiviteter i grannskapet ökade oddset för att uppleva direkt och indirekt utsatthet men var starkare kopplat till direkt utsatthet. Familjefaktorer såsom

socioekonomisk status, uppväxtförhållanden och bostadsförhållanden hade en starkare

koppling till indirekt utsatthet för brott (Zimmerman & Posick, 2016, s.184 – 185). Resultatet i sin helhet tyder på att det finns kompletterande och konkurrerande effekter vad gäller kopplingen mellan direkt och indirekt utsatthet för brott där vissa variabler har en koppling till de båda fenomenen men är mer framträdande vid antingen direkt eller indirekt utsatthet.

I studien definieras indirekt utsatthet som att bevittna eller höra om utsattheten av en familjemedlem, kompis eller granne. Vi avser i denna studie att mäta utsattheten av en närstående. I materialet används variabeln ”Utsattes någon närstående till dig för ett allvarligt brott under förra året?”. Där respondenten själv avgör vad som anses vara en närstående. Även om studiens begrepp av närstående är bredare än det som kan mätas i denna studie, är den ändå relevant då en del av vårt begrepp innefattas av studien. Däremot kan definitionen användas utifrån vår frågeställning om närståendes utsatthet eftersom respondenten kan ha både bevittnat men också hört om utsattheten av en närstående.

Neighborhood Violent Crime and Academic Performance

Forskningen kring utbildning och brottslighet är omfattande och en överväldigande del av den har etablerat att både direkt och indirekt utsatthet, särskilt våld påverkar både beteende, psykisk hälsa men även utbildningsnivå (Boxer, Drawve & Caplan, 2020, s.343). Boxer et al., fortsätter och skriver att utsattheten som barn kan uppleva som resultat av att det begås

våldsbrott i deras närhet har en både negativ påverkan på deras individuella utveckling men även till vilken nivå de kan prestera i skolan. Boxer et al., (2020, s.344) poängterar dock att brott som begås i en geografisk närhet inte förutsätter vare sig direkt eller indirekt utsatthet däremot ökar risken för de båda aspekterna och därför även påverkan på individen. Utöver det redogörs även för att ungdomar antingen ser sig själva som utsatta för brott alternativt upplever det i sin närhet eller inte, och det har därför inte varit möjligt att studera graden av den upplevda utsattheten och således inte heller nyansen av eventuell påverkan (ibid).

Dessutom visar studien att utsatthet sällan kopplas till en särskild händelse, utan om det förekommer är det en kontinuerlig utsatthet, trots det kan förändringar i beteende kopplas till särskilda händelser men det är däremot inte möjligt att etablera om det är händelsen i sig, eller minnet som påverkar individen (Boxer et al., 2020, s.345). Studiens resultat visar att förekomsten av våld i geografisk närhet till en skola påverkar till olika grad resultatet i skolan, där faktorer som socioekonomisk status och kön inte bör underskattas i dess påverkan (Boxer et al., 2020, s.349). För de som påverkas av våld bör skillnaden mellan socialiserings faktorer och kontextuella faktorer redogöras för, där förekomsten av våld som sker utöver skolan men i dess närhet har en större påverkan på de akademiska resultaten än om våld är särskilt förekommande under skoldagen men inte annars (Boxer et al., 2020, s.350). Boxer et al. fortsätter och skriver att kopplingen mellan våld och dess påverkan på resultat i skolan är i sig inte originell men att studien visar att förekomsten av våld i en geografisk närhet till skolan påverkar individerna och även deras resultat. Dessutom poängterar Boxer et al. att studien visar att kontinuerligt förekommande våld i närhet av barn har en särskild påverkan, till skillnad från annan forskning som särskilt betonat enskilda händelser av grovt våld.