1.1 Bakgrund
Transportbranschen i Sverige präglas av både stora globala aktörer och många mindre lokala företag.
Trenden har varit att utländska företag köpt upp de stora svenska transportföretagen. I början av 90‐
talet fanns det tre stora godstransportörer med heltäckande service: ASG, Bilspedition och Fraktarna.
De har alla fått utländska ägare och nya namn: DHL, Schenker och DSV. Mellan år 1997 och 2007 har svenska vägtransportföretag ökat i antalet anställda från ca 50000 till 53000. Motsvarande siffror för utlandsägda företag är från ca 400 till nästan 10000 anställda1.
Figur 1 Antal anställda i utlandsägda respektive svenskägda transportföretag i vägtransportbranschen i Sverige.
Stordriftsfördelarna som dessa internationella företag har medför bland annat att de får bättre inköpspriser på till exempel bränsle samt att de kan sprida ut sina fasta kostnader på mycket fler enheter och på så vis få ekonomiska fördelar gentemot de mindre svenska transportföretagen.
Stordriftsfördelarna innebär också att man har ett befintligt system som kunderna får inordna sig i, flexibiliteten blir följaktligen låg.
1 (SIKA, 2009, s 70‐71)
Inledning
Utländska åkerier har börjat utnyttja cabotagemöjligheterna2 i allt större utsträckning. Från 2004 till 2006 har cabotaget i Sverige ökat med ca 78 % mätt i ton och var 2006 ca 1,5 % av totalt inrikes transportarbete3. Om man förutom cabotage även räknar in transporter till, från samt genom Sverige så stod utländska åkerier för 18 % av det svenska transportarbetet år 2006. Siffran är troligtvis större då det saknas uppgifter från många länder samt att det endast är legal cabotage som är inräknad4. I dagsläget pågår ett flertal polisutredningar rörande huruvida danska och polska åkerier bedriver olaglig inrikestrafik i Sverige. De utländska åkerierna har ett helt annat kostnadsläge på grund av bland annat skatter, avgifter, löner och arbetsvillkor. Svenska åkerier har ett helt annat kostnadsläge än de utländska aktörerna.
Industriföretag idag har produktionssystem som bygger på den japanska filosofin om Just‐In‐Time‐
transporter.5 Detta innebär bland annat minimerade lager, små beställningskvantiteter med hög beställningsfrekvens samt kort leveranstid. I princip finns det inte några lager utan leveranserna går rakt in i produktionen. Tillverkarna blir därigenom mycket känsliga för störningar i transporterna.
Just‐In‐Time‐leveranser kräver hög leveransprecision och leveranssäkerhet och ställer därför höga krav på samarbetet och relationen mellan kunden och transportleverantören och dennes nätverk.
Svenska transportköpande företag verkar på en allt mer global marknad. Orsaken till denna
utveckling är slopade handelshinder, bättre informationsmöjligheter genom internet samt att många företag ser hela EU som sin hemmamarknad. Detta har medfört en ökning av gränsöverskridande handel.
Centralisering av tillverkning och lager är något som företag praktiserat länge. Detta ökar de totala transporterna men transporternas ökade kostnader skall uppvägas av stordriftsfördelar samt bättre resursutnyttjande. 6 Centraliseringen innebär att transporterna ökar utan att mängden gods ökar vilket innebär sämre fyllnadsgrad.
Inom industrin har man sedan en tid arbetat med att minska sin leverantörsbas. Man försöker få vissa nyckelleverantörer att ta på sig en roll som systemleverantör7. Detta ställer krav på
2 Se ordlista
3 (SIKA, 2008, s 33)
4 (Ibid, s 12)
5 (Lumsden, 2006, s 102‐103)
6 (Ibid, s 623‐624)
7 (Jonsson & Mattson, 2005, s 207‐211)
Inledning
transportörerna att de måste kunna erbjuda hela logistiklösningar. Lastbilscentraler och fristående åkerier har för att kunna överleva i den allt hårdare konkurrensen utökat sin verksamhet från till exempel enbart lastbilstransporter i närområdet till att ha ett brett spektra av logistiktjänster samt ett rikstäckande distributionssystem via samarbeten med liknande företag.
Industrin kräver logistiska helhetslösningar som endast de stora internationella aktörerna kan erbjuda i egen regi.
Av ovan framgår att för att svenska transportföretag skall kunna konkurrera med de utländska aktörerna behöver de ett mervärde att erbjuda till kunderna. Detta mervärde kan åstadkommas genom att utforma värdeskapande tilläggstjänster.
1.2 Problemdiskussion
Den ökade konkurrensen på transportmarknaden ställer nya krav på svenska transportföretag. Stora utlandsägda logistikföretag med stordriftsfördelar samt åkerier från utlandet med lägre kostnader verkar på den svenska marknaden. Då svenska transportföretag har ett annat kostnadsläge har de svårt att konkurrera med priset.
Dagens industriföretag arbetar allt mer efter Just‐In‐Time konceptet. Det kräver hög
leveransprecision och leveranssäkerhet och ställer därför höga krav på samarbetet och relationen mellan kunden och transportleverantören och dennes nätverk. Stora logistikföretag med
stordriftsfördelar har lättare att uppfylla dessa krav.
Industrin kräver logistiska helhetslösningar som de stora internationella aktörerna erbjuder i egen regi. De små åkerierna kan inte ensamma erbjuda samma helhetslösningar.
Genom att belysa ovanstående diskussion hoppas vi kunna komma med idéer för hur svenska åkerier, genom att utforma tilläggstjänster, skall nå långsiktig överlevnad.
1.3 Problemformulering
Vilka faktorer är viktiga vid utformning av tilläggstjänster för att svenska transportföretag ska nå långsiktig överlevnad?
1.4 Syfte
Syftet med detta arbete är att analysera och utvärdera transportköpande företags behov av tilläggstjänster.
Inledning
1.5 Avgränsningar
Vi avgränsar arbetet till att enbart titta på transporter inom industrisektorn. De företag vi valt att undersöka är transportköpande företag som styr sin svenska logistikverksamhet från Sverige. Vi har avgränsat oss till att välja företag som ligger i stockholmsregionen.
1.6 Perspektiv
Denna uppsats handlar om hur svenska åkerier skall nå långsiktig överlevnad genom utformning av tilläggstjänster. Eftersom syftet med denna uppsats är att undersöka transportköpande företags behov av tilläggstjänster har vi valt ett perspektiv som utgår från kundens håll. De företag vi valt att undersöka är alltså transportköpande företag men uppsatsen är riktad till svenska transportsäljande företag.
1.7 Begreppsdefinitioner
Tilläggstjänster: I den här uppsatsen menar vi med tilläggstjänster alla tjänster som ett transportföretag kan erbjuda förutom ren godsförflyttning.
Med tilläggstjänster kan avses både hårda och mjuka värden. Hårda värden kan vara t ex snabba leveranser och leveranssäkerhet. Mjuka värden kan vara t ex flexibilitet, personlig service, interaktion och miljöarbete.
Större och mindre företag: De mindre företagen har endast verksamhet i Sverige. De större företagen har även verksamhet utom landet, de är alltså internationella.
1.8 Ordlista
Cabotage: Ett åkeri utför inrikestransporter i ett annat land än där åkeriet har sitt säte.
Crossdocking:Med cross‐docking menas ett distributionssystem där produkter som tas emot i ett lager eller en distributionscentral inte ställs undan i ett lagringsutrymme utan mer eller mindre omedelbart omsorteras och omlastas för vidaretransport till mottagare.8
Konsolidering: Konsolidering innebär i transportsammanhang att två eller flera leveranser kombineras för att minska transportkostnaderna.9
Leveransvillkor: Incoterms är ett regelverk av internationella leveransvillkor framtagna av
International Chamber of Commerce (ICC). De beskriver vem som bär ansvaret för varan samt hur länge under transporten.
”Incoterms är ICC:s officiella regler för tolkning av handelstermer.
Genom att hänvisa till dessa regler kan säljare och köpare undvika onödiga missförstånd. Reglerna
8 (www.plan.se)
9 (Ibid)
Inledning
har förändrats ett antal gånger under årens lopp för att alltid vara anpassade till utvecklingen av internationell handel. Den nu gällande versionen har beteckningen Incoterms 2000. Incoterms är erkända av myndigheter och domstolar världen över.”10
De leveransvillkor som i nämns denna uppsats är:
Ex Works: Köparen ansvarar för hela leveransen.
DDU: Säljaren ansvarar för leveransen förutom förtullning.
FCA: Leverantören levererar varan till kajen eller lastar den på transportmedlet. Därefter står köparen för kostnader och risken.
10 (www.incoterms.se)
Metod
I detta kapitel redovisas de vetenskapliga metodval författarna ställts inför. Uppsatsens reliabilitet och validitet ingår också i detta kapitel.