2.1 Vetenskapligt synsätt
När man skall genomföra vetenskapliga undersökningar finns två synsätt, positivism och hermeneutik.11
Positivismen kommer från naturvetenskapen och kräver att forskning bygger på befintliga vetenskapliga lagar och teorier. Målet med forskningen enligt positivismen är att hitta
regelbundenheter och mönster för att kunna göra generaliseringar. Forskningen skall vara objektiv och fri från egna värderingar.12
Hermeneutiken vill tolka och förstå, inte förklara, och anser att samhällsvetenskaplig forskning kräver ett annat synsätt än naturvetenskapen eftersom det inte går att generalisera på samma sätt då det handlar om människor och människors beteende ändrar sig över tiden. Man strävar efter att förstå hur människor tänker, vilket inte går att mäta. Hermeneutik bygger på förförståelse och arbetet påverkas därför av forskarnas subjektivitet.13
Denna uppsats har ett hermeneutiskt arbetssätt eftersom författarna har som syfte att tolka och förstå. Författarna har också haft förförståelse om uppsatsämnet från egna erfarenheter och studier varför objektiviteten begränsas.
2.2 Forskningsstrategi
De två forskningsstrategier som finns är kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa metoder går på djupet och söker meningssamband samt helhetsförståelse medan kvantitativ ansats ger ytlig information, orsakssamband och begränsad förståelse. Kvalitativa data samlas in genom intervjuer och deltagande observationer medan kvantitativa data fås genom frågeformulär och enkäter. I kvalitativa metoder kan inte allt göras mätbart eftersom det endast finns öppna frågor. Flexibiliteten blir där hög eftersom man kan ställa följdfrågor ifall man inte fått tillräckligt utförliga svar.
I kvantitativa metoder är det centrala att det man studerar skall göras mätbart. Helst skall man använda sig av intervall‐ eller 0‐punktsskalor. För att en undersökning skall kunna kallas kvantitativ
11 (Hartman, 2004, s 103)
12 (Ibid, s 104)
13 (Ibid, s 105‐107)
Metod
krävs åtminstone rangordningsmått.14 I kvantitativa metoder får man bara svar på de frågor man har valt att ställa.
Kvalitativ metod ger överförbarhet medan kvantitativ metod ger möjlighet att göra statistiska generaliseringar.15
Då vi i denna uppsats strävar efter helhetsförståelse men även möjlighet att dra vissa slutsatser har vi valt att kombinera de båda teknikerna i en kvalitativ uppsats med ett kvantitativt inslag. De
genomförda intervjuerna är kvalitativa och enkäten avseende de transportköpande företagens rangordning av faktorer som påverkar företagens transportköp är kvantitativ.
2.3 Forskningsansats
Förhållandet mellan empiri och teori delas in i deduktion och induktion.
Deduktion handlar om att man går från det generella till det konkreta, från teori till empiri. Man ser på verkligheten med hjälp av befintliga teorier.
Induktion går åt motsatt håll. Man samlar in data för att hitta generella mönster som kan göras till teorier eller generella begrepp. Man går alltså från empiri till teori.16
I denna uppsats har vi utgått från befintliga teorier och arbetssättet är alltså deduktivt.
2.3.1 Urval
Den population vi vill undersöka är transportköpande företag verksamma i Sverige. Eftersom man vid vetenskapliga undersökningar inte kan undersöka hela populationen gör man ett urval. Vi har valt ut sex företag. I kvalitativa ansatser är det viktigare med företagens lämplighet än att det är ett stort antal företag. För att få ett adekvat urval har vi gjort ett strategiskt val med avsikt att ha liten variation i fråga om centrala kännetecken.17 Författarna har därför valt att undersöka företag från samma bransch. Valet föll på industriföretag. Då vi vill undersöka om storleken på företagen påverkar värderingen avseende transporttjänster har vi valt tre mindre samt tre större företag.
2.3.2 Datainsamling
Sekundärdata för att få uppgifter om transportbranschen har bland annat hämtats ur rapporter från SIKA18. Utifrån de bakgrundsfakta vi samlat in och sammanställt har vi sedan utformat ett
intervjuunderlag. Detta intervjuunderlag har sedan använts då vi samlat in primärdata från de sex företagen genom kvalitativa intervjuer.
14 (Andersson, 1994, s 70)
15 (Johannesen, 2003, s 67‐79)
16 (Ibid, s 35)
17 (Ibid, s 84)
18 Statens institut för kommunikationsanalys
Metod
Kvalitativa intervjuer kan vara mer eller mindre strukturerade.
En strukturerad intervju har fasta frågor med en fastställd ordningsföljd. I strukturerade intervjuer ges liten möjlighet att påverka hur informanten svarar.
En ostrukturerad intervju har inga färdiga frågor eller fastställd ordningsföljd och intervjun är mer lik ett samtal. Intervjuaren påverkar alltid informanternas svar.
Mellan dessa ytterligheter finns den delvis strukturerade intervjun, som även kallas intervjuer som grundas på en intervjuguide. Intervjuguiden är inte ett frågeformulär utan mer en lista över teman och generella frågor som skall avhandlas under intervjun. Ordningsföljden i intervjuguiden kan ändras t ex om informanten kommer in på ett nytt tema.19
Vi har valt att utföra delvis strukturerade intervjuer med en intervjuguide. Detta för att vara säkra på att få svar på alla aktuella frågeställningar samt för att ha möjlighet att vara flexibla om intervjun ändrar riktning.
Den kvantitativa delen av undersökningen består av en lista med 8 faktorer som företagen skall rangordna med avseende på vad som har störst betydelse vid inköp av transporter/logistiklösningar
.
De personer som vi intervjuat är ansvariga för eller delaktiga i inköp/upphandling av transport‐ och logistiktjänster i de respektive företagen.
2.4 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om datas tillförlitlighet. Vilka data som används, insamlingssätten och hur de bearbetas.20 För att få hög reliabilitet har vi både skrivit ner intervjuerna och spelat in dem på band.
Vi har dessutom använt oss av samma metodförfarande vid samtliga datainsamlingar vilket stärker reliabiliteten.
Informanterna hade inte någon information om uppsatsens inriktning förrän efter det att intervjuerna var avslutade. De hade därför inte haft möjlighet att förbereda sig och bygga upp förväntningar som skulle kunna begränsa deras tankar och svar. Det skulle annars ha kunnat riskera uppsatsens reliabilitet.
Av samma anledning valde vi att börja med rangordningslistan som informanterna fick fylla i innan intervjuerna påbörjades.
2.5 Validitet
Data är inte verkligheten utan en representation av den. En central fråga är hur bra, eller relevant, data representerar det undersökta fenomenet. I forskningslitteratur använder man begreppet
19 (Johannesen, 2003, s 97‐99)
20 (Ibid, s 28)
Metod
validitet för att beskriva datas relevans. Validitet delas in i tre klasser: begreppsvaliditet, intern validitet och yttre validitet.
Begreppsvaliditet handlar om relationen mellan det generella fenomenet och konkreta data. Är data representativa för det generella fenomenet?21
Intern validitet handlar om i vilken mån det är möjligt att påvisa orsakssamband. Om ett experiment har hög intern validitet har det genomförts på ett sådant sätt att det är möjligt att säga att ett påvisat samband mellan två variabler är ett möjligt orsakssamband.22
Yttre validitet rör generalisering från urvalet till populationen. Är urvalet representativt för
populationen? Vid hög yttre validitet skall en likadan undersökning gjord vid ett annat tillfälle uppvisa samma resultat.23
Eftersom uppsatsens data kommer ur frågor som härstammar från bakgrunden anser författarna att begreppsvaliditeten är god.
Den interna validiteten kan anses vara hög då undersökningsvariablerna kommer från uppsatsens teorikapitel och sedan bearbetas i analysen.
Den yttre validiteten anser vi också vara relativt hög då de valda företagen bör vara representativa för populationen. För att kunna kontrollera den yttre validiteten behöver man genomföra samma undersökning i olika kontexter i olika sammanhang24 vilket vi inte har gjort. Fler företag i
undersökningen hade påverkat den yttre validiteten positivt.
2.6 Källkritik
Författarna anser att våra muntliga källor är tillförlitliga och trovärdiga då de alla har en nära relation till transport och logistikfrågor. Intervjuerna präglades dessutom av en öppen och förtroendefull atmosfär.
21 (Johannesen, 2003, s 47)
22 (Ibid, s 192)
23 (Ibid, s 240‐241)
24 (Ibid, s 241)
Teori
I detta kapitel ges först en teoretisk inledning följt av det teoretiska perspektivet. Därefter följer en argumentation för de torier som sedan beskrivs. Teoriernas relevans för uppsatsen redovisas också.