Den forskningsfråga som besvaras i detta kapitel är: Vilket innehåll blir synligt i pedagogernas arbete med barns inflytande?
Innehållet i arbetet består av: Välja aktiviteter och lekkamrater i leken, Delta i planeringen av gemensamma aktiviteter, Påverka ak- tiviteters innehåll och tillvägagångssätt inom ramen för pedagoger- nas planering, Hjälpa till med dukning och beställa frukt, Vara delaktig i problemlösning, Planera och ta ansvar för den fysiska miljön, Bestämma vad, hur mycket och hur länge de ska äta, Be- stämma när de ska kissa, Bestämma vad de ska ha på sig samt Be- stämma över och ta ansvar för privata ägodelar. En analys och problematisering av innehållet i pedagogernas arbete visar att bar- nens inflytande rör dels gemensamma, dels individuella frågor, men att inflytandet främst utövas individuellt inom båda dessa områ- den. Olika mål i verksamheten påverkar barnens möjligheter till inflytande, genom att pedagogerna ibland ser inflytande som det främsta målet och ibland andra mål som omsorg eller lärande. In- nehållet i arbetet med barns inflytande utvidgas när barn tar initia- tiv till att påverka sådant som tidigare inte varit en del av innehål- let i pedagogernas arbete med barns inflytande.
Välja aktiviteter och lekkamrater i leken
Mest inflytande har de nog… att välja själv vad de vill göra, så är det just nu, att de väljer själv när vi inte har samling, när vi inte har några planerade aktiviteter. Så väljer de precis helt själv vad de vill göra. Vem de vill leka med och vad de vill göra.
Även när vi går ut, väljer de också själva helt. (intervju med So- fie, Näckrosen, 080116)
En stor del av dagen består vanligen av tid då barnen själva har möjlighet att välja vad de vill göra. Alla pedagogerna menar att detta är en betydande del av barnens inflytande. Många av dem ut- trycker också att det är den egna leken som barnen själva har störst intresse av att påverka, och att det är där som barnen upplever att de får bestämma.19
Välja aktiviteter
Generellt har barnen mycket stora möjligheter att påverka innehål- let i den egna leken, både genom att de har inflytande över vilket material de vill använda och genom att de själva initierar sina le- kar. Pedagogerna vill att barnen ska kunna välja innehåll och ma- terial till sin lek utan att alltid behöva be pedagogerna om hjälp. Pedagogernas roll består då i att planera den fysiska miljön på av- delningen så att ett sådant handlingsutrymme blir möjligt. Pedago- gerna på Näckrosen lägger i sina intervjuer särskild vikt vid att ma- terialet på avdelningen ska finnas tillgängligt för barnen att ta när de vill. Även om de inte upplever det möjligt att ha allt material placerat så att barnen direkt kan ta det, vill de att barnen ska veta att det finns tillgängligt. Barbara beskriver att de har dörrar på vis- sa skåp, vilket hon skulle önska att de inte hade, men att barnen ändå kan ta det som finns i skåpen. På Näckrosen har de placerat en del av materialet, till exempel saxar, på hyllor högre upp för att inte de yngsta barnen ska nå dem. Både Barbara och Sofie beskri- ver hur de uppmuntrar de äldre barnen att själva ta saxarna genom att klättra upp på en stol.
Pedagogernas målsättning är att även barnens spontana lekar ska vara medvetna val. Ett sätt att göra barnen medvetna om vad de väljer att göra, är att arrangera en valsituation i stället för att bara låta barnen leka spontant. På Näckrosen finns ett valmoment inplanerat varje dag efter uppevilan. Då är det de äldsta barnen på avdelningen som deltar i att välja aktiviteter (se exempel i avsnittet
19
Jag har inte gjort någon undersökning ur barnens perspektiv, men som jämförelse finns resultat från Sheridan och Pramling Samuelsson (2001), som visar att barn uppfattar att det huvudsakligen är deras egen lek som de har möjlighet att bestämma över.
Skapa möjligheter för barn att välja och bestämma – Fråga efter barns förslag i kapitel 4). David beskriver detta:
När vi själva sitter och tänker på det, då har vi tänkt, alltså vi har… barnen får inte bestämma så mycket. /…/ Det känns som det är vi som bestämmer och lägger upp för det mesta vad bar- nen ska göra. /…/ Men de stora får då och då bestämma, ”vad är det ni vill göra?”, och efter vi har ätit och uppevilan, ”vad är det ni vill?” /…/ Då brukar de alltid bestämma där. Och det är bra för dem, då känner de att de är del av Näckrosen, att de får bestämma liksom och det är jätteviktigt för dem att göra det. (intervju med David, Näckrosen, 090504)
Välja lekkamrater
Pedagogerna stödjer också barnens möjligheter att påverka vem de vill leka med. På Näckrosen finns en målsättning att barnen ska vara trygga med att besöka andra avdelningar på förskolan. Vid olika tillfällen frågar pedagogerna barn på Näckrosen om de vill leka med barn på andra avdelningar, och det händer också att bar- nen själva tar initiativ till det. Exempelvis vid ett tillfälle, då Näck- rosens femåringar varit på en förskolegemensam femårsgrupp, frå- gar Noor (5:6) pedagogen Sofie om ett barn från en annan avdel- ning får stanna och leka, vilket Sofie går med på. Det finns också exempel från Blåklinten, där förskolans avdelningar ofta leker på separata gårdar när de är ute, på hur barn kommer över för att leka med den andra avdelningens barn under uteleken.
Det är framför allt i barnens egen lek som de har möjlighet att välja vem de vill leka med. Oftast sker detta utan inblandning från pedagogerna, men ibland händer det att barn ber vuxna om hjälp när de inte kommer överens om vem som får vara med i en lek. I följande exempel är det Adrian (5:8), Hussein (5:1) och Noah (4:5) som leker med kuddarna. Hussein och Noah blir sedan ombedda att följa med pedagogen Anne till ateljén för en skapande aktivitet, och när de går säger Adrian att han fortsätter leka så länge.
När de sitter och målar sticker Selim (5:11) in huvudet i ateljén, med Deniz (5:1) strax bakom sig, och frågar Hussein om de får vara med och leka med kuddarna. Hussein svarar nej. Selim och
Deniz går. ANNE frågar Hussein varför de inte fick vara med. Hussein: ”Vet inte.” Strax efteråt hör jag Adrian säga till LENA i hallen utanför att Deniz och Selim förstör leken, att det är han, Noah och Hussein som leker, och att Hussein sagt till De- niz och Selim att de inte fick vara med. LENA säger till Deniz och Selim att Adrian vill leka något ifred, och att de måste respektera hans nej. De får välja något annat att göra, säger LENA. (fältanteckningar från Blåklinten, 080314)
Pedagogerna visar genom sitt agerande att de tycker att barnen själva bör kunna påverka vem som får vara med i den lek som de påbörjat. Det innebär att när barnen är oense är det de barn som redan är engagerade i en lek som ges möjlighet att bestämma vilka som får vara med i den leken.
Ibland vill barnen att pedagogerna ska vara delaktiga i deras ak- tiviteter. I följande exempel är det Linn (3:7), som nyligen börjat på Blåklinten, som vill att pedagogen Lena ska lägga ett pussel med henne.
LENA sitter på stolen vid datorn. Linn frågar henne: ”Kan du lägga pussel med mig?” LENA: ”Ja, gå och välj ett pussel så kommer jag.” (fältanteckningar från Blåklinten, 080603)
Blåklintens pedagoger är ofta delaktiga i barnens aktiviteter, fram- för allt när de lägger pussel eller spelar spel, och det är vanligt att barnen ber pedagogerna att delta i olika aktiviteter.
Delta i planeringen av gemensamma aktiviteter
På olika sätt involverar pedagogerna på Blåklinten och Näckrosen barnen i planeringen av aktiviteter. I den förskolegemensamma femårsgruppen, där Näckrosens femåringar är med, ska barnen dramatisera sagan om Petter och hans fyra getter. Eftersom det är fler än fyra barn i gruppen, har pedagogerna lagt till fler getter i sagan, och nu måste de anpassa berättelsen och hitta på egenskaper till de nya getterna. Under en observation fördelades rollerna mel- lan barnen, och pedagogerna påbörjade en planering av innehållet tillsammans med barnen.
Noor (5:6) blir den bruna geten. ”Kan den också vara stark?20 ” frågar hon. SOFIE: ”Vad ska den vara, den kanske kan vara snäll?” Noor: ”Ja, lite snäll, kanske.” SOFIE: ”Eller arg?” Noor ser tveksam ut. SOFIE: ”Vi får hitta på ett rim. Brun, peppar- kakor, kanske?” Noor: ”Ja, pepparkakor!” (fältanteckningar från Näckrosen, 080401)
Pedagogerna har inte planerat innehållet i framförandet i förväg utan gör det tillsammans med barnen. Det är dock bara Noor som engagerar sig i planeringen tillsammans med pedagogerna, de andra barnen sitter tysta.
Pedagogerna på Blåklinten nämner vid flera tillfällen hur de ar- betar för att barnen ska kunna påverka innehållet i gymnastiken. Ett par gånger om året låter Anne, som är ansvarig för planeringen av gymnastiken, barnen komma med önskemål om vad de ska göra. Alla barn får önska varsin sak, som Anne sedan sätter ihop till ett gymnastikprogram.
Sista gången så sade vi att vi kunde ha lekar, så hade alla fått tänka ut, och då började vi så pass tidigt så att vi hann göra alla lekar som barnen hade valt. Sedan ibland har de försökt få komma överens om ett par grejer, för man hinner inte så myck- et på en timme. (intervju med Anne, Blåklinten, 080107)
Vid övriga tillfällen är det Anne som planerar innehållet. Det är viktigt, menar Anne, för att barnen ska få erfarenhet av olika akti- viteter och få en uppfattning om vad de kan göra i en gymnastik- sal. En annan del av Blåklintens verksamhet, som är särskilt utfor- mad för att öka barnens möjligheter till inflytande, är deras grupparbete.
De ska få vara med och bestämma, att vill de att vi ska vara ute och göra någon aktivitet, då gör vi det. Och så får de kanske tu- ras om lite grann att bestämma, och vill de att vi ska måla så är det det vi gör. Vill de att vi spelar spel, eller vad det än är, så är det de som ska vara med väldigt mycket och bestämma. Så får
20
man själv försöka lägga in de bitarna som man vet de behöver i det som barnen vill. (intervju med Anne, Blåklinten, 080107)
De tre pedagogerna har delat in barnen i varsin grupp, som de ar- betar med parallellt. Att barnen delas upp i mindre grupper har som syfte att det ska bli lättare att göra sin röst hörd och kunna påverka innehållet. Grupperna är indelade så att de barn som pe- dagogerna anser behöver mest stöd i sin språkutveckling utgör en grupp, medan övriga barn är indelade i en grupp med de yngre barnen och en grupp med de äldre. Anne upplevde emellertid att det ibland kan vara svårt att få barnen aktiva i planeringen, och att man då som pedagog måste planera själv i högre grad. Det var framför allt i gruppen med de äldsta barnen, som barnens önske- mål hade påverkat planeringen av innehållet i gruppens arbete. Anette beskrev hur temat de arbetade med, kroppen, hade sitt ur- sprung i ett barns förslag. Det var ett av de äldsta barnen på avdel- ningen, Love, som ville att de skulle rita av sig själva i helfigur, nå- got som ett äldre syskon till honom gjort tidigare. Här sker emel- lertid barnens inflytande över planeringen i en indirekt form, ge- nom att pedagogen planerar utifrån förslag som kommit tidigare.
Planera fester
På båda avdelningarna förekom fester där barnen planerade inne- hållet tillsammans med pedagogerna.21 På Blåklinten var festen en maskeradfest. Pedagogerna berättade för mig att idén kom från vad ett barn sagt i en intervju, och att barnen fick planera lekar som de skulle leka på festen. På Näckrosen hade de en bröllopsfest. Idén till festen kom från några av de äldre flickorna, som började leka bröllop och sedan fick hjälp av pedagogerna att planera en fest där hela avdelningen deltog. Även de äldre pojkarna bjöds in i planeringen. I både pedagogernas och barnens berättelser framkom att det var en liten grupp av de äldsta flickorna som var drivande i planeringen. De yngsta barnen beskrevs som mindre aktiva, och de deltog bara i festen, inte i planeringen. Det är tydligt att barnens
21
Varken festerna eller planeringen av dem ingår i materialet från observationerna. Pedagoger och barn berättade om festerna för mig i samtal under mina observationer. En observation av Näckro- sens bröllopsfest var inplanerad, men festen flyttades samma dag som den skulle genomföras då ett av de initiativtagande barnen blivit sjukt.
inflytande över planering och förberedelser i olika sammanhang är beroende av deras verbala förmåga, då planeringen främst görs ge- nom samtal. Därför är det också de äldsta barnen som generellt in- volveras i denna typ av inflytande.
Påverka aktiviteters innehåll och tillvägagångssätt inom
ramen för pedagogernas planering
I detta avsnitt beskrivs arbetets innehåll utifrån olika delar av av- delningarnas planerade verksamhet. Rubrikerna speglar det allra vanligaste innehållet i arbetet med barns inflytande inom ramen för respektive aktivitet, men även en del mindre vanliga variationer av innehållet beskrivs.
Avdelningarna Näckrosen och Blåklinten skiljer sig i vissa fall åt när det gäller vilka aktiviteter som är inplanerade i verksamheter- na. På Blåklinten har pedagogerna till exempel tagit bort samling- en, eftersom de upplevde att det inte låg i barnens intresse att ha någon samling. Näckrosen har däremot två samlingar varje för- middag, en på morgonen (ungefär klockan nio) och en strax innan lunch.
Eftersom Näckrosen har barn mellan 1 och 5 år har de efter ma- ten delat upp barngruppen i två delar, en grupp som sover och en som inte sover. De äldre barnen som inte sover har en så kallad uppevila. På Blåklinten samlas barnen efter maten i två grupper för att höra på sagor. Även om verksamheten på de båda avdelningar- na liknar varandra i detta avseende, benämns den på olika sätt.
Välja sånger och hjälpa till i samlingen
BIRGITTA börjar sjunga ”Hej alla barnen” och barnen sjunger med. Sedan säger BIRGITTA: ”Kan du räkna barnen idag, Leon?” Leon (6:7) reser sig och går runt och räknar alla barnen i ringen. /…/ Hamid (4:4) räknar barnen för sig själv. BIRGIT- TA säger till honom: ”Räknar du också barnen? Fick du det också till nio?” Hamid nickar glatt.
BIRGITTA: ”Samir (2:6), du sjöng Lilla snigel innan, hörde jag, ska vi sjunga den tillsammans? De sjunger Lilla snigel. Sedan frågan BIRGITTA Saleh (3:4) vad han vill sjunga. Han väljer Bä, bä vita lamm, och de sjunger den. Sedan frågar BIRGITTA Aamina (2:4) vilken sång hon vill sjunga. Hon svarar något
ohörbart. BIRGITTA gör imse-vimse-spindel-gester med fing- rarna och frågar om hon vill sjunga Imse vimse spindel. Aamina ställer sig upp och ropar ”Ja!” /…/
När BIRGITTA frågar Olle (1:8) vad han vill sjunga skakar han på huvudet. BIRGITTA: ”Vill du inte sjunga någonting?” Leon tar Olles lejon och håller upp det. Leon: ”Han vill sjunga lejon tror jag.” BIRGITTA: ”Vi låter honom fundera lite. Vad vill du sjunga?” Olle klappar händerna. BIRGITTA: ”Klappa händer- na? Ska vi sjunga den?” De sjunger Klappa händerna. Leon klappar lejonets tassar. Aamina går och sätter sig i [lärarprakti- kantens] knä. /…/
Hamid får nu önska en sång. Han väljer Lilla lejon. BIRGITTA säger att de får sjunga själva för hon börjar hosta när hon sjunger för mycket. Leon säger till Hamid att räkna till tre. Bar- nen börjar sjunga men sången dör snart ut. Då säger Hamid: ”Jag vill sjunga själv.” Han sjunger Lilla lejon själv. Sedan säger Leon att han också vill sjunga själv. BIRGITTA säger att han får det. /…/ Han börjar om fyra gånger för att andra sjunger, sedan sjunger han färdigt. När han är klar får han applåder. BARBARA säger vilken mat det är. Sedan får Rima (5:0) sitta på pallen och säga i vilken ordning barnen ska gå och sätta sig. (fältanteckningar från Näckrosen, 080306)
Näckrosens samlingar erbjuder barnen en rad möjligheter till infly- tande inom ramen för pedagogernas planering. Vanliga inslag är att barnen väljer sånger, och utför uppgifter som att räkna barnen eller säga vem som ska gå till maten. Flera av barnen kommer ock- så med önskemål om att få göra detta, det är något som de verkar tycka är roligt.
Till formen är samlingen i själva verket relativt styrd. Alla barn förväntas delta i samlingen, de har bestämda platser, och uppma- nas att räcka upp handen när de vill säga något. Det finns samti- digt ett visst utrymme för flexibilitet och initiativtagande från bar- nens sida. Hamid vill till exempel sjunga själv istället för tillsam- mans, och han tar initiativ till att räkna barnen efter att Leon gjort det. Aamina flyttar sig från sin stjärna på golvet till en vuxens knä. Det förekommer ibland att de yngsta barnen lämnar samlingen helt. Även om samlingen är en tydlig rutin på avdelningen, finns
det exempel på hur Birgitta låter barnen välja om de ska ha sam- ling eller inte.
BIRGITTA: ”Vill ni ha samling eller fortsätta bygga?” Rima (5:0): ”Bygga.” BIRGITTA: ”Okej, då väntar vi.” Barnen byg- ger en stund till. BIRGITTA förklarar för vikarien att i vanliga fall har de samling på morgonen och sedan en till innan maten, men idag ska de hoppa över morgonsamlingen. Hon säger till barnen att hon ska gå och hämta frukt. När hon kommer till- baka ska de avbryta leken en kort stund och äta frukt, men se- dan kan de fortsätta bygga, säger BIRGITTA. De behöver inte städa. Hon frågar barnen om det är okej. Rima svarar ja, ingen annan säger något. (fältanteckningar från Näckrosen, 080306)
Välja färger och påverka när de vill arbeta med skapande
På båda avdelningarna förekommer mycket skapande verksamhet, vanligen i små grupper med tre eller fyra barn. I sådana aktiviteter finns en flexibilitet, som kommer till uttryck genom att barnen har större möjligheter att påverka om och när de vill delta. Ett vanligt tillvägagångssätt är att några av barnen blir tillfrågade om de vill måla. Barnen avlöser sedan varandra i ateljén, ofta på eget initiativ. När några barn börjar måla, blir andra intresserade. Detta sätt att arbeta med skapande finns på båda avdelningarna. I exemplet som valts för att visa vilka möjligheter till inflytande som kan finnas i samband med skapande, är det Anne från Blåklinten som arbetar i ateljén tillsammans med Jacob (3:9), som just börjat på avdelning- en, och Vega (4:8).
ANNE säger att de ska gå till ateljén och göra Vegas midsom- markrans. Hon säger till Jacob: ”Jacob, vill du också? Du gjor- de heller ingen krans igår.” Jacob nickar. /…/
ANNE visar kransar som de andra barnen gjort: ”Här är någon som har valt att bara ha en färg på blommorna. Någon annan har valt att ha många färger på blommorna. Det är ni själva som bestämmer hur det ska se ut. Här är silkespapper i jätte- många färger. Nu ska ni ta tre stycken i vilka färger ni vill så ska jag häfta ihop dem.”
I skålar på bordet ligger utklippta cirklar av silkespapper, sorte- rade efter färg. Vega tar tre röda cirklar. ANNE: ”Här har du tre röda. Du vill ha en röd blomma?” Vega: ”Ja.” ANNE: ”Nu får du ta tre till, du ska ha många blommor.” Vega plockar papper ur skålarna. ANNE: ”Du får ta fyra om du vill.” Vega: ”Jag vill ha fyra.” /…/ ANNE säger till Jacob att han också kan börja ta silkespapper.
Barnen ger pappren till ANNE som häftar fast dem på gröna pappersremsor. /…/ När de mörkrosa papper som Jacob hela tiden valt tar slut börjar han ta ur en annan skål med ljusrosa