Min utgångspunkt i en kritisk relationell syn på demokrati har haft betydelse för mina forskningsetiska och metodologiska övervägan- den. I kritisk forskning är reduktion av fenomen till isolerade före- teelser ointressant. Därför eftersträvas så rika och komplexa be- skrivningar som möjligt. Genom användandet av flera metoder för- söker forskaren fördjupa förståelsen, utan att göra anspråk på att presentera någon objektiv sanning (Denzin & Lincoln, 2005; Kin- cheloe & McLaren, 2005).
Både det kritiska och det relationella perspektivet delar en syn på kunskap som socialt konstruerad, vilket får implikationer både för metodval och för synen på forskning. Forskning har alltid en poli- tisk dimension och de berättelser forskaren konstruerar om världen är alltid inramade av specifika paradigm. Enligt Ezzy (2002) är syf- tet med forskning att skapa en förståelse som berikar politiska konversationer och handlingar, samt motverkar förtryck. Dahlberg och Moss (2005) hävdar att forskare har en skyldighet att vara re- flekterande, skeptiska och kritiska, och det är viktigt för en forska- re att erkänna att den kunskap som produceras inte är den enda sanningen, utan snarare ett perspektiv av flera möjliga. Detta utgör en stark kontrast till den bilden som länge funnits av forskaren som objektiv och neutral.
En forskare bör undvika att göra den som studeras till den främmande ”andre”. Genom de metoder som används kan forska- ren minska risken för detta (Denzin & Lincoln, 2005; Kincheloe & McLaren, 2005). Ändå riskerar en forskare genom sin akademiska språkanvändning att markera avstånd mot dem som inte tillhör den akademiska kretsen (Darder, m.fl., 2009). Genom språkan-
vändningen kan forskaren också ge sken av att själv vara en enhet- lig, självständig ”akademiker”, fast denne i själva verket förhåller sig på flera sätt i relation till sin text (Gergen, 2009).
Jag själv har under tiden för denna studie haft olika roller. Som kommunanställd licentiand har jag varit verksam förskollärare samtidigt som jag genomgått forskarutbildning, och jag har dess- utom arbetat med skolutveckling i förskolan. Detta har medfört att jag samtidigt som jag varit en utomstående forskare varit en peda- gog och därmed kollega till de personer som ingått i studien.12 Jag har gjort ständiga överväganden kring min uppfattning om relatio- nen mellan forskningens och den pedagogiska verksamhetens olika praktiker och teorier. Som forskande lärare har jag inspirerats av en deltagarorienterad syn på den kunskap som skapas genom forskning. Det är en demokratisk kunskapssyn där olika sorters kunskap anses vara värdefulla (Härnsten, 2001). Forskares akade- miska kunskap ses då inte automatiskt som hierarkiskt överlägsen pedagogers erfarenhetsbaserade kunskap. Mötet mellan de båda antas berika båda sidor (Carr & Kemmis, 1986). Jag önskar att en sådan syn kommer att genomsyra denna studie, genom att pedago- gernas röster, deras beskrivningar av sitt arbete och de dilemman som finns däri, lyfts fram. Jag ser inte studiens kunskapstillskott som enbart mitt personliga bidrag, utan den kunskap om pedago- gernas arbete med barns inflytande som min undersökning tillför, har konstruerats i olika relationer och sammanhang som jag ingått i. Framför allt har pedagogerna på studiens båda avdelningar, Näckrosen och Blåklinten, bidragit enormt till min förståelse av vad det kan innebära att arbeta med förskolebarns inflytande. Den deltagarorienterade synen på forskning medför också att frågor om etik och reflexivitet inte blir ett avsnitt som skiljs från andra frågor, utan återkommer inom olika avsnitt. Studien följer Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådets fyra huvudprinciper, in- formationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (HSFR, 1990).
12
Jag hade inga tidigare relationer till dem som arbetade på Näckrosen eller Blåklinten, däremot fanns flera indirekta kopplingar genom till exempel gemensamma bekanta, vilket inte är förvånande då vi är anställda i samma kommun.
Två förskoleavdelningar – en fallstudie
En ambition i min studie av pedagogers arbete med förskolebarns inflytande har varit att få en rik förståelse av pedagogernas arbete i dess kontext. Fallstudien som metod rymmer just denna komplexi- tet, då ett fenomen studeras inom en kontext (Flyvbjerg, 2001). Därför kan fallstudien, enligt Flyvbjerg, bidra med viktiga kunska- per. Merriam (1994) menar dessutom att fallstudien av denna an- ledning är särskilt lämplig för att studera pedagogiska processer. I min undersökning finns två fall, två förskoleavdelningar som stu- deras med fokus på pedagogernas arbete med barns inflytande. En- ligt Stake (2005) kan detta beskrivas som en multipel fallstudie. En multipel fallstudie innebär att fallen används instrumentellt, för att skapa förståelse för det som är den huvudsakliga forskningsfrågan. Då är det inte de utvalda fallen i sig som är av huvudsakligt intres- se. I den multipla fallstudien kan fallen likna varandra, men behö- ver inte göra det. Varje fall väljs ut för att de antas ge insikt i det fenomen forskaren vill belysa. Det allra viktigaste att ta hänsyn till i urvalet av fall, menar Stake, är att fallen erbjuder möjligheter att lära sig något från dem.
De två förskoleavdelningar som studerats, Näckrosen och Blå- klinten, valdes ut på grund av personalens intresse för barns infly- tande. De förväntades därför kunna bidra till att belysa det feno- men som skulle studeras. Anledningen till att jag ville finna försko- lor som aktivt arbetar med barns inflytande är att jag var ute efter att förstå hur de arbetar med dessa frågor. Sannolikt skulle jag där få ta del av fler situationer där barn ges möjligheter till inflytande, än på en förskola, där personalen kanske inte diskuterat frågorna. Blåklinten och Näckrosen kan därmed inte ses som representativa för förskoleavdelningar i allmänhet, något som enligt Burgess (1984) inte heller är nödvändigt när sociala processer studeras. Däremot har det funnits en intention att med de utvalda fallen spegla en etnisk och socioekonomisk mångfald som är representa- tiv för staden i sin helhet. Urvalet har gjorts med hjälp av kvalitets- redovisningar, beskrivningar på förskolornas egna hemsidor samt områdesstatistik. I det föregående kapitlet nämndes betydelsen av olikheter och pluralitet i en kritisk relationell demokratiuppfatt- ning, och det framstod därför som mest intressant att studera en verksamhet där det existerar flera aspekter av olikhet. Olikheter
existerar naturligtvis i alla förskolor, inte minst när det gäller bar- nens åldrar och kön, men urvalet medför en möjlighet att utifrån fallen diskutera pluralitet i en bredare bemärkelse.
Tillträde till fältet
Under våren 2007 kontaktades fyra förskolor (som valdes ut enligt vad som beskrivits ovan) och tillfrågades om deltagande i studien. Tre av förskolorna var positiva till att delta. Fem avdelningar på de tre förskolorna deltog under samma termin i en pilotstudie. Perso- nalen på förskolorna fick själva avgöra vilka avdelningar som skul- le delta. Det fanns flera syften med att göra en pilotstudie, det hu- vudsakliga var att få en bild av vad barns inflytande kan innebära på en förskola, och hur det kan komma till uttryck. Genom att närma sig en miljö och skapa ett första intryck, kan man som fors- kare bättre överväga hur miljön ska studeras på ett effektivt sätt (Berg, 2004). Andra syften var att pröva mina metoder för att pro- ducera data, och att lära känna personerna på fältet för att själva undersökningen sedan skulle bli så positiv som möjligt för delta- garna. Totalt gjordes 13 besök på förskolorna under pilotstudien, och den sammanlagda tiden som jag tillbringade på fältet var 35 timmar. Efter pilotstudien tillfrågades två avdelningar, Näckrosen och Blåklinten, om att fortsätta sitt deltagande i undersökningen. De informerades om studiens syfte och planerade tillvägagångssätt. De informerades även om att ett fortsatt deltagande, liksom delta- gandet i pilotstudien, var frivilligt och att det kunde avbrytas om de så önskade. Båda avdelningarna var positiva till en fortsättning.
Tillträdet till fältet har troligen underlättats av att mina forsk- ningsfrågor är av uttalat intresse även för pedagogerna i studien. Att jag dessutom är verksam som förskollärare i samma kommun som studien gjorts kan även ha bidragit till att jag inte blivit be- traktad som en främling av pedagogerna, och att jag kunnat smälta in i den miljö där jag genomfört min undersökning. Att vara fors- kare i en miljö som är så bekant kan förstås innebära både för- och nackdelar. Det finns till exempel en risk att förmågan att urskilja betydelsefulla detaljer minskar, och att forskaren dras till de delta- gare i studien som liknar en själv. Samtidigt innebär det att det finns en djupare förståelse för den miljö som observeras (Burgess, 1984).
Föräldrarna har informerats om studien via brev och de har även tillfrågats om deras barn får lov att bli videofilmade i samband med studien. Jag har fört samtal med föräldrar när jag har träffat dem i samband med att de lämnar och hämtar sina barn på avdel- ningen. Inga föräldrar har haft invändningar mot själva undersök- ningen eller min närvaro på avdelningarna, men ett avsevärt antal (särskilt på avdelningen Näckrosen) ville inte att deras barn skulle bli filmade. Redan under informationen till föräldrarna vid pilot- studien hade jag blivit varse om detta, och fick därför möjlighet att pröva om undersökningen kunde genomföras utan videoobserva- tion som huvudsaklig metod för dataproduktion. Efter en del över- vägande beslöts att även fältanteckningar var en användbar metod för mitt syfte (i avsnittet Dataproduktion och analys görs en jämfö- relse mellan videoobservation och fältanteckningar). Därför genomfördes studien på de två utvalda avdelningarna som plane- rat, och fältanteckningar utgör det största datamaterialet från båda avdelningarna.
Näckrosen och Blåklinten
Avdelningarna Näckrosen och Blåklinten finns på olika förskolor, men båda i storstadsmiljö. Avdelningen Näckrosen, som är en av förskolans tre avdelningar, har 20 barn i åldrarna 1 till 5 år13
. Ett av barnen på avdelningen har gått ett år längre på förskolan än vad barn vanligtvis gör, och ska därför fylla sju år under det året som undersökningen genomförs. På Näckrosen är det en nästan jämn fördelning mellan pojkar och flickor. De flesta av barnen har andra modersmål än svenska. Pedagogerna som arbetar på avdelningen är Birgitta, Sofie, David och Barbara. Två av pedagogerna har ett annat ursprung än svenskt. Två är barnskötare och två är förskol- lärare. En av förskollärarna utbildar sig under undersökningsperi- oden till specialpedagog. De har arbetat inom förskola mellan 5 och 33 år, med ett medelvärde på nästan 15 år. En av pedagoger- na, David, började på avdelningen under tiden för min undersök- ning. Av de övriga har två arbetat där mellan tre och fyra år, och den tredje har arbetat på förskolan i 24 år. Pedagogernas åldrar är
13
Denna beskrivning av barnens åldrar är baserad på att förskolan är till för barn mellan 1 och 5 år, medan 6-åringar går i förskoleklass. I själva verket fyller många barn 6 år redan under våren innan de börjar i förskoleklassen.
mellan 29 och 56 år. På Näckrosen cirkulerar även flera vikarier, några återkommande och andra vid enstaka tillfällen. Alla i arbets- laget är sällan närvarande samtidigt.
På Blåklinten finns från undersökningens början 18 barn i åld- rarna 4 till 5 år. Där finns lika många pojkar som flickor. Ungefär hälften av barnen har svenska som modersmål. Under slutet av un- dersökningsperioden påbörjas inskolningen av nya barn på avdel- ningen. Då tillkommer fyra pojkar och en flicka, som just fyllt fyra år, eller som ska fylla fyra under året. Antalet barn uppgår då till 23. Pedagogerna som arbetar på Blåklinten är Anne, Lena och Anette. De har alla svenskt ursprung, och de är mellan 42 och 57 år gamla. Två är förskollärare och en är barnskötare. De har arbe- tat inom förskola mellan 15 och drygt 20 år. På Blåklinten har de arbetat mellan 5 och 15 år. Två andra pedagoger är också knutna till avdelningen, men ingår inte i arbetslaget. Det är en specialpe- dagog, Maria, och en förskollärare från en annan förskola, Lotte, som vissa timmar i veckan arbetar på Blåklinten. I slutet av under- sökningsperioden får Anette ett annat arbete och flyttar. Det kommer ingen fast vikarie för henne under tiden som jag vistas på avdelningen. I övrigt är det få vikarier på Blåklinten. Oftast, när jag är där, är det ordinarie arbetslaget närvarande.
Jag använder genomgående benämningen pedagog på dem som arbetar på förskoleavdelningarna, oavsett deras yrkestillhörighet.
Dataproduktion och analys
Det empiriska materialet som min studie bygger på, kommer dels från intervjuer med pedagoger, dels från observationer av pedago- gernas arbete i barngrupp. Min ambition har varit att skapa ett sammanhang och en röd tråd mellan de olika delarna av under- sökningen. Som inledning gjordes intervjuer med pedagogerna i de två arbetslagen. En första analys av deras utsagor låg sedan till grund för vad jag fokuserade på under observationstillfällena. Efter att observationerna avslutats, fick pedagogerna tillgång till delar av materialet från fältanteckningarna, och detta material utgjorde un- derlag för en andra omgång intervjuer (jfr Gannerud & Rönner- man, 2006; Johansson & Pramling Samuelsson, 2006). När meto- derna har utformats har det gjorts utifrån ett perspektiv där kun- skapen inte ses som förbehållen akademikern. Pedagogernas erfa-
renheter av sitt arbete med barns inflytande, och deras förståelse av detta, ger god grund för en kunskap om vad barns inflytande i för- skolan kan vara och vilka problem som finns i samband med det arbetet. Det har varit av betydelse att låta pedagogerna få tala om sådant som de tycker är viktigt. Metoderna har också valts för att kunna undersöka arbetet med barns inflytande på olika sätt, och därmed få en rikare variation i mitt material.
Allt material har förvarats inlåst och vid transkription och renskrivande har alla personuppgifter och andra uppgifter som kan röja deltagarnas identitet tagits bort.
I tabellen nedan ges en sammanställning av det totala datamate- rialet. Där beskrivs även omfattningen av den tid som jag tillbring- at på fältet. Siffrorna inom parentes anger hur stor del av det totala datamaterialet som har valts ut för analys. En mer precis beskriv- ning av de olika delarna ges i avsnitten som följer.
Tabell 1. En översikt av den totala omfattningen av datamaterialet och tid som tillbringats på fältet
Metod/Material Blåklinten Näckrosen Intervjuer 5 stycken 5 timmar 23 minu- ter 7 stycken 6 timmar 14 minu- ter Observation 10 tillfällen 33 timmar 10 minu- ter 9 tillfällen 30 timmar 50 minu- ter
Fältanteckningar 51 (28) sidor 48 (33) sidor Videoobservation 3 timmar 37 minu-
ter
(3 timmar 24 minu- ter)
1 timme 20 minuter (1 timme 6 minuter)
Analysarbetet har hela tiden pågått parallellt med mina fältstudier. Analysen kan inte ses som skild från själva fältarbetet, då de båda delarna pågår samtidigt och växelverkar med varandra (Ezzy, 2002). Ambitionen i denna studie har, som jag redan nämnt, varit att det ska finnas en röd tråd i dataproduktionen, som innebär att varje moment i fältstudierna bygger på en analys av de data jag re-
dan haft. Frågorna i de första intervjuerna baserades därför på de frågor som väckts i pilotstudien, observationerna planerades ut- ifrån en analys av de första intervjuerna, och i de sista intervjuerna användes fältanteckningar från observationerna som underlag för diskussion, och de frågor som ställdes baserades på min analys av materialet från anteckningar och videoinspelningar. Enligt Ezzy (2002) bidrar den kontinuerliga analysen, som pågår under tiden som fältstudierna genomförs, till att de data som produceras inne- håller relevanta resultat. Samtidigt har jag genom hela processen velat hålla mig öppen för nya, oväntade händelser som kan leda mig in på nya sätt att se på pedagogernas arbete.
Beskrivande intervjuer
De första intervjuerna med pedagogerna genomfördes i januari och februari 2008. Med hjälp av intervjuerna ville jag få tillgång till pedagogernas egna beskrivningar av hur de arbetar med barns in- flytande, av vad de har för mål med detta arbete, och så vidare.14 Jag har här gjort en uppdelning mellan den första och den andra omgången intervjuer, och valt att benämna de första intervjuerna som gjordes beskrivande, då syftet var att pedagogerna skulle ges möjlighet att beskriva sin syn på barns inflytande och sitt arbete i relation till detta. Kvale (1997) beskriver olika typer av intervjuer, där beskrivande intervjuer jämförs med tolkande, där syftet är att erhålla tolkningar snarare än beskrivningar. Tolkande intervjuer ligger närmare innehållet i min andra intervjuserie, även om jag har valt att kalla dem reflekterande intervjuer. Med Kvales karakterise- ring av olika sorters intervjuer, kan de beskrivande intervjuer som gjorts i denna studie ses som ganska öppna, med en låg grad av strukturering. Det har funnits ett antal teman jag velat diskutera, men utifrån allmänna frågor om inflytande och barns inflytande har jag låtit pedagogerna till stor del styra samtalet och jag har se- dan efterhand ”fyllt på” med mina frågor. Anledningen till detta var att intresset i första hand rörde vad pedagogerna själva tyckte var viktigt att diskutera i samband med barns inflytande. Intervju- erna har spelats in med hjälp av diktafon och sedan skrivits ut i sin helhet.
14
Den första intervjuserien består av 6 intervjuer. En pedagog, Da- vid, är inte inkluderad då han vid denna tidpunkt inte ingick i ar- betslaget på Näckrosen. Intervjuernas längd är mellan 30 och 54 minuter, med en genomsnittlig längd på 42 minuter.
Deltagande observation
Under våren 2008, från mars till juni, genomfördes observationer av pedagogernas arbete i barngruppen. Vid 10 respektive 9 tillfäl- len besöktes avdelningarna, oftast ungefär 3 timmar varje gång. Till en början försökte jag täcka in så stora delar av dagen som möjligt, medan jag i slutet vistades på avdelningarna under de tider på dagen då jag funnit störst variation av händelser som kunnat relateras till pedagogernas arbete med barns inflytande. Besöken spreds över veckans alla dagar. Antalet observationstillfällen var inte på förhand bestämt, utan observationerna avslutades när ma- terialmängden bedömdes vara tillräcklig och mängden ”ny” infor- mation som kom fram avtog. Naturligtvis hade fortsatta observa- tioner fördjupat min förståelse av pedagogernas arbete ytterligare, och säkert hade nya insikter gjorts, men en ytterligare rikedom i beskrivningen fick vägas mot att ha en hanterbar mängd material, ett övervägande där det senare blev avgörande.
Två tekniker för registrering av data användes, videoinspelningar och fältanteckningar. Som tidigare nämnts begränsades mina möj- ligheter att använda videoinspelningar av att ett stort antal föräld- rar inte ville att barnen skulle filmas. Detta gällde framför allt Näckrosen. På Blåklinten var det bara ett barn som inte fick lov att bli filmad. På båda avdelningarna har jag huvudsakligen använt fältanteckningar för att registrera observationerna.
Huvuddelen av fältanteckningarna har förts under tiden jag vis- tats på fältet. Jag har förhållit mig så passiv som möjligt i relation till aktiviteterna på avdelningen för att kunna göra en rikare be- skrivning av de skeenden som jag observerat. Jag har ibland in- teragerat med barn som önskat det, även om jag försökt förhålla mig så mycket i bakgrunden som möjligt. Vid vissa tillfällen har jag funnit mig i att få utklädningskläder och nya frisyrer, samtidigt som jag antecknat. Oftast har dock barnen accepterat att jag varit en bifigur som suttit för mig själv med mitt block. Anteckningarna har sedan renskrivits i sin helhet i direkt anslutning till observa-
tionstillfället, medan minnet är som färskast. Det ger goda förut- sättningar för att kunna fylla ut ibland kortfattade anteckningar med ytterligare information från situationerna (Burgess, 1984). När detta inte varit möjligt har renskrivningen skett senare under samma dag.
När jag filmat har jag gjort det med en handhållen kamera och ljudupptagningen har skett genom kamerans inbyggda mikrofon. Enligt Heikkilä och Sahlström (2003) har kamerans placering och ljudupptagning – med andra ord vad som syns och hörs – betydelse för vilken analys som blir möjlig. Syftet med videoinspelningarna har varit att komplettera fältanteckningarna ifråga om detaljrike- dom i kommunikationen, samt möjligheten att gå tillbaka till ma- terialet och upptäcka nya saker. Därför varierades de situationer som blev föremål för videofilmning. Både måltider, planerade akti- viteter och spontan lek filmades. En stor del av det filmade materi-