• No results found

4.4.1 Barnet i sin individuella utveckling – pedagoger om innehållet i utvecklingssamtalet

Alla de intervjuade pedagogerna baserar sina samtal på observationer som de gjort i barngruppen. Observationerna ligger till grund för hur man ser på barnen och hur de utvecklats inom olika områden. I Nordin-Hultmans (2005) studie så observeras barnen ofta individuellt. Det framkommer tydligt även i denna studie. Observationerna diskuteras enligt pedagogerna tillsammans i arbetslaget innan samtalet med föräldrarna äger rum. Innehållet i samtalen baseras till stor del av det som framkommit i observationerna. Pedagogerna berättar att de förbereder sig

inför samtalet genom att plocka fram material som barnet gjort eller arbetat med. Materialet fungerar som en hjälp i dialogen. Ofta består materialet av teckningar. En av pedagogerna berättar att man brukar intervjua barnen om hur de upplever sina dagar på förskolan samt hur de ser på sig själva. Intervjuerna presenteras sedan för föräldrarna under utvecklingssamtalet.

De samtal som pedagogerna bjuder in till på hösten har till uppgift att skapa en gemensam bild av barnet. Många av familjerna är nya på höstterminen och man använder samtalen vid den här tiden för att lära känna varandra. Vårteminens samtal fungerar som ett uppföljande samtal där man går igenom vad man diskuterade sist och hur arbetet med barnen sett ut under den gångna tiden. En pedagog beskriver den ungefärliga gången i samtalet som att man först börjar prata rent allmänt om barnet för att sedan prata om vad föräldern och pedagogen diskuterat vid förra träffen. Nästa steg är att titta på vad som har hänt med barnet sedan det förra utvecklingssamtalet. Slutligen så fattas gemensamt beslut över hur föräldrar och pedagoger kan hjälpa barnet utvecklas på bästa sätt i framtiden.

Det viktigaste är ju ändå att se vad det är som är mest speciellt med det här barnet just nu, att det här ska vi jobba vidare på…

En pedagog sammanfattar utvecklingssamtalet som ett samtal där föräldrar och pedagoger ger sin syn på barnet.

Vi talar om hur vi då ser på barnet och sen tar man ju in förälderns bild eller vad de upplever som viktigt.

En av pedagogerna anser att det är skillnad på innehållet i utvecklingssamtalen i förskolan kontra skolan. Pedagogen menar att i skolan så pratas det mer lärande i utvecklingssamtalen om man jämför med samtalen som hålls inom förskolan. Det som pedagoger och föräldrar pratar om i förskolan är ofta hur barnen har det rent allmänt såsom hur lekrelationerna ser ut, om barnet vågar tala i samlingar, ta initiativ och hur barnet äter eller om det sover. Pedagogen beskriver att i förskolan så tänker man mer på de sociala bitarna och relationerna.

barn lär hela tiden. Man vill inte ha det fokuserat på lärandet samtidigt som det ingår naturligt för det gör ju barn hela tiden. Jag menar det är ju faktiskt då barn lär mest, den tiden då de är hos oss. De suger ju verkligen in.

Pedagogen anser att skolan borde titta mer på hur man arbetar i förskolan med bland annat utvecklingssamtal. Detta skulle enligt henne i slutändan gagna barnen.

4.4.2 Intervjuer, mallar och beskrivningar – föräldrar om innehållet i utvecklingssamtalet

Enligt de intervjuade föräldrarna så är barnen det centrala samtalsämnet under utvecklingssamtalet. Det som i huvudsak diskuteras enligt föräldrarna är saker som beskriver hur barnet är och upplevs samt hur det verkar trivas på förskolan. Pedagogerna ger sin bild av hur barnet är och fungerar i verksamheten.

Vi tittar och de berättar ju om varje dag men det går vi ju igenom först i den här intervjun och vad hon har skrivit och så tittar vi ju tillbaka på förra året och så pratar vi ju om hur mitt barn är. Hur hon funkar med andra barn, liksom, hur hon leker själv och hur hon leker med andra barn. Vi går igenom det… och så tittar vi ju igenom vad som… ja med utvecklingen och det tar väl en timme.

En förälder beskriver samtalen som ett informationssamtal där man får individuell information som bara handlar om det egna barnet. Enligt samma förälder så lyfter pedagogerna fram vad barnet har gjort och går igenom detta tillsammans med föräldern. En tillbaka blick på förra samtalet görs också för att se vad som har förändrats och hur barnets utveckling sett ut. En annan förälder berättar att under utvecklingssamtalen så kan hon som förälder ha önskemål om vad hon anser att hennes barn ska bli bättre på.

Vad vi vill att vårt barn ska lära sig och hur hon är som person, vad hon tycker om. Om hon är rädd för något. Vad hon behöver träna på. Om det är något som de ska träna med henne. Det är lite såna frågor, önskemål.

En tid före samtalet så får en av föräldrarna ett papper som fungerar som ett diskussionsunderlag under utvecklingssamtalet. Föräldern får besvara frågor som rör hennes barn om hur föräldern upplever att barnet är, hur det trivs på förskolan och hur den senaste tiden varit.

En annan förälder tycker att samtalen oftast är väldigt lika varandra. Pedagogerna utgår ifrån en mall där de först ger sin bild och sedan får föräldrarna fylla på. Detta upplever föräldern är bra för då ser man på ett enkelt sätt vad som hänt i barnets utveckling. Föräldern tror att mallen är en bidragande orsak till att samtalen är lika varandra.

Man går ju oftast utifrån den här mallen… det är ju klart att det är frågor som måste gås igenom men jag tycker att det funkar bra.

Related documents