4.7.1. Mallar som stöd – pedagoger om underlagen till individuella utvecklingsplaner
En av pedagogerna arbetar på en förskola där de använder sig av individuella utvecklingsplaner. Hon anser att det är ett bra arbetsredskap för att barnets utveckling och lärande blir synliggjort genom mallarna som man utgår ifrån.
De är ju vår hjälpreda kan man ju säga om de här mallarna som vi har och de utgår ju vi ifrån. Jag menar man tittar ju på barnen hela tiden och sen tillsammans med föräldrarna så utvecklar man ju hur barnet har det hos oss och hur det är hemma.
Pedagogen upplever att arbetslaget har hittat en bra form för hur planen framarbetas och läggs upp. Det som är negativt är att planen tar lång tid att göra. Arbetet med individuella utvecklingsplaner är delegerat ifrån rektorn. Pedagogen berättar att de fått tips ifrån andra förskolor på frågeställningar och omarbetat dessa så att de tycker att de kan stå för planen. Frågeställningarna och mallarna
som pedagogerna arbetar utifrån fungerar som ett stöd då pedagogerna följer barnen i deras utveckling. Pedagogen berättar att de tittar på barnets allmänna trivsel och lärande.
Ja att alltså man kan hoppa, man kan sjunga, man kan ramsor, man kan… ja det här dagliga. Det som man ska kunna. Det är liksom ingen test på barnen, det är inget krav, ingen betygssättning utan det är ju liksom ett allmän befinnande.
Pedagogen berättar att det är ett bra redskap att gå efter för att man kan se om barnet inte mår bra eller utvecklas som det förväntas göra. Arbetet med mallarna, som pedagogen kallar för en liten hjälpreda, diskuteras först i arbetslaget för att slutligen skrivas under tillsammans med föräldrarna vid utvecklingssamtalet. En annan pedagog berättar att de arbetat med individuella utvecklingsplaner de senaste åren men att de inte tänker arbeta med dessa i framtiden. Pedagogen berättar att då man döper dokumentet, som man använder sig av, till individuella utvecklingsplaner så blir det en officiell handling. Pedagogerna har därför beslutat att ändra namnet på den mall som de utgår ifrån. Man kommer dock att använda sig av samma mallar som underlag inför utvecklingssamtal med föräldrar.
… Vi kommer ändå att ha den lappen fast det kommer inte att heta IUP. Det första samtalet kallar vi det för och sedan kommer andra samtalet… själva frågeställningen kommer fortfarande att finnas kvar och även utvecklings… alltså vad de vill att barnet ska lära sig. Inte själva namnet, det är som jag sa en officiell handlig och det jobbar vi inte med på förskolan.
Risken med att arbeta med IUP menar pedagogen är att det som står i dokumentet kan följa barnet ända fram tills barnet slutar i skolan. Detta kan göra att barnet får en stämpel. Enligt pedagogen så ska inte förskolan arbeta på detta sätt. Förskolan ska arbeta med att barnen utvecklas men behöver inte göra det lika strikt som skolan gör. Fördelen med IUP anser pedagogen är det fram- och tillbakablickande formuläret. Det blir en helhetssyn på barnet som sträcker sig över en längre tidsperiod.
Den tredje pedagogen har också arbetat med IUP som underlag för utvecklingssamtal. Pedagogen och hennes kollegor har emellertid känt att det inte
som de små barnen är i, är enligt pedagogen ganska självklar och kommer vid relativt samma tillfällen under småbarnsåren med små skillnader. Frågeställningarna i samtalsunderlaget gäller för större barn och pedagogerna upplever att det varit svårt att besvara dem. Pedagogerna använder sig istället av observationer och gemensamma diskussioner i arbetslaget om vad de ser som kan vara viktigt för barnet just nu och vilka bitar som är viktiga att jobba vidare med.
Det viktigaste är att fundera över vad som är viktigt och speciellt med barnet just nu. Det sker ju i samråd med föräldrarna genom diskussioner så visst är det en typ av utvecklingsplan för dem, att det här ska vi jobba vidare på. Vi gör det nog på ett lite enklare sätt. Vi skriver inte längre kontrakt med föräldrarna.
4.7.2 För att synliggöra det som förändras – föräldrar om individuella utvecklingsplaner
De intervjuade föräldrarna vet om att pedagogerna arbetar med IUP. Det papper som skrivs under gemensamt i slutet av samtalet kunde alla dra sig till minnes. Alla föräldrarna tycker att det är bra att pedagogerna arbetar med IUP. De menar att det är bra att kunna gå tillbaka till och titta på hur barnet utvecklats. Två av föräldrarna upplevde att det var bra att ha en mall att gå efter för att det annars var lätt att glömma bort vad som hänt.
Jag tycker att det är jättebra. Man kommer ju inte ihåg annars. Det följer ju med det pappret från det att de börjar tills de slutar. Då ser man ju hur de utvecklas.
En förälder kunde tycka att utvecklingssamtalen blir väldigt lika varandra då pedagogerna använder sig utav mallen till IUP. Det som planerna leder till tyckte hon emellertid var bra.
Det är klart att samtalen blir ju lika eftersom man… men det finns ju vissa grejor som man följer och det är ju egentligen bra för då ser man ju verkligen vad som händer med barnen. Håller man på och ändrar för mycket så… Väljer man att hålla sig till en plan så ser man ju förändringar.