De texter som tillhör det bibliotekspolitiska området, som analyseras innehålls-mässigt är Demokratins skattkammare, Dem femte statsmakten och Från ord till handling. Demokratins skattkammare och Från ord till handling har direkt kopp-ling till bibliotekens uttryckta samarbete med det civila försvaret. Innehållet i Den femte statsmakten uttrycker inte detta, men i flertalet kapitel finns det kopplingar till detta, genom diskussion kring hotbild, MIK och källkritiskt arbete. I samband med det uttryckta samarbetet diskuteras således hotbilder, där falska nyheter och propaganda står i fokus. Vidare så beskrivs målbilder, med en tydlig framtidsspa-ning för hur man ska möta dessa hot. Åtgärder beskrivs i form av MIK och källkritik och ett tydligt fokus på digital kompetens uttrycks. Resurser diskuteras i form av bibliotekens och bibliotekariernas kompetens. I de kapitel som följer, kommer ut-drag ur de tre texternas innehåll påvisa detta.
Hotbild
När Demokratins skattkammare, Den femte statsmakten och Från ord till handling, lägger fram och diskuterar de problem som samhället står inför blir det tydligt att det är digitaliseringens framfart som åsamkat hoten. Texterna använder nyckelord som alternativa fakta, falska nyheter, filterbubblor, kunskapsklyftor, kunskapsre-sistens, lögner och propaganda som en röd tråd för att påvisa de hot som finns mot det demokratiska samhälle vi lever i idag, och det är just dessa nyckelord som kan komma att rubba det statsskick som vi har byggt upp. Digitaliseringen har en viktig roll när det gäller det vidare hotet mot demokratin, där desinformation uttrycks bi-dra till antidemokrati. Vidare så nämns även att brist på samverkan är en bibi-dragande faktor till det som är negativt med digitaliseringen. Digitalisering som leder till brist på samverkan, tvetydig ansvarsfördelning och antidemokrati är de hotbilder som kommer att diskuteras vidare i detta avsnitt.
Digitalisering beskrivs i det bibliotekspolitiska källmaterialet som hot utifrån tre premisser. För det första, beskrivs det som ett vagt begrepp som innefattar många områden, som i sin tur gör det svårt att fokusera problembilden. För det andra riktas fokus på att det saknas en huvudansvarig för området och för det tredje pekas det på de digitala kompetenser som medborgare antas besitta.
”Digitaliseringen medför nya krav för hela biblioteksväsendet. Gränserna för vad som är sant och kontrollerbart förskjuts ständigt.”111 Begreppet digitalisering framställs i Den femte statsmakten som vagt112, vilket i sin tur betyder att det inte är enkelt att angripa problematiken som kommer till följd av digitaliseringen. Digita-liseringen har försvårat gränsen mellan information och kunskap, på det sätt som dels Gustavsson påstår, då information och kunskap blir allt svårare att urskilja.113 Denna typ av problematik medför alltså nya krav för hela biblioteksväsendet. Det verkar, i det bibliotekspolitiska källmaterialet, krävas en förändring i hur man ska angripa digitaliseringens framväxt. Denna breda och odefinierbara problematik, menar Bawden och Robinson, försvårar enstämmig diskussion.114 Digitaliseringens problematik beskrivs med olika termer i källmaterialet. De övergripande nyckelor-den är dock propaganda, kunskapsresistens och filterbubblor, vilka återkommer i det analyserade materialet. Ulla Carlsson menar att digitaliseringen har gjort det enklare än någonsin att yttra sig i ord och text, där hot och hat tillhör vardagen.115 Detta går även att tyda i Den femte statsmakten: ”Verkligheten just nu pekar snarare tvärtom på att digitaliseringen bidrar till att splittra och polarisera även det svenska samhället.”116
111 Fichtelius m.fl. (2019), s. 2.
112 Stakston (2017), s. 23.
113 Gustavsson (2002), s. 32.
114 Bawden och Robinson (2012), s. 287-288
115 Carlsson (2018), s. 14.
116 Stakston (2017), s. 45.
Digitaliseringens efterföljande samverkansproblematik tas upp som hot i tex-terna, vilket tycks vara en följd av att digitaliseringens problem är svårdefinierbara.
Detta är någonting som beskrivs i Den femte statsmakten:
Det har tillsatts ett antal digitala råd, innovationsråd, kommissioner av olika slag och utred-ningar som många landat i viktiga frågeställutred-ningar och uppdrag kopplade till digitaliseringen.
Huvudansvaret för digitaliseringsfrågorna verkar dock anses vara en nitlott.117
Problematiken beskrivs även i Från ord till handling: ”Hinder kan vara sådant som brist på samordning och samverkan, digital inlåsning, upphovsrätt och monopol-bildning.”118 Samverkan kring digitaliseringen beskrivs som viktig, alltjämt proble-matisk, i den forskning som finns kring digitaliseringspolitik och de angränsande områdena idag. Biblioteken som en del av kulturpolitiken sätts samman med bl.a.
mediepolitiken, utbildningspolitiken, demokratipolitiken och försvarspolitiken.119 Det problematiska med detta är att områdena arbetar var för sig med digitalisering-ens olika problem, biblioteken ses dock som den mest överlappande institutionen.
Mer om samverkan kommer i avsnittet kring det bibliotekspolitiska materialets målbildsdiskussion.
Kompetenser som kommer till följd av det digitala samhälle som vi lever i idag beskrivs som ett problem i källmaterialet, då de snabba förändringarna gör att det blir allt svårare att hålla sina kunskaper och kompetenser uppdaterade. Ansvar läggs på två olika nivåer, dels på medborgarna:
Med andra ord, digitala kompetenser är något som sägs behövas för utövandet av medborgar-skap. Att ha en avsaknad av dessa innebär ett utanförskap, en avsaknad av förmåga att ’vara medborgare’.120
Men ansvar läggs även på biblioteksväsendet:
Biblioteken har uppdrag och kompetens att stödja invånarna i detta, men kännedomen om bibliotekens möjligheter är otillräckliga. Både invånare och bibliotekspersonal saknar delvis erforderlig medie- och informationskunnighet (MIK) på olika nivåer. De biblioteks- och in-formationsvetenskaliga utbildningarna saknar tillräckliga resurser för att fullt ut kunna stödja och försörja biblioteken med relevant kompetens. Det fortutbildning som sker inom den reg-ionala biblioteksverksamheten är splittrad och otillräcklig.121
I denna bemärkelse utsägs biblioteken vara det nav som medborgarna behöver för utökad kunskap för att möta digitaliseringens hot. Däremot hotas bibliotekens rele-vans. I Från ord till handling beskrivs det på detta vis: ”Demokratin är hotad och digitaliseringen hotar att göra biblioteken irrelevanta om de inte kan svara mot
117 Stakston (2017), s. 45.
118 Fichtelius m.fl. (2018), s. 2.
119 Carlsson (2018), s. 19.
120 Fejes (2017), s. 308.
121 Fichtelius m.fl. (2018), s. 8.
användarnas sökande efter kunskap och läsupplevelser på nätet.”122 Digitalisering, som den beskrivs i källmaterialet, tycks kunna leda till antidemokrati.
Kunskapsresistens och filterbubblor bygger ett samhälle med medborgare som endast tror på sina egna åsikter och dementerar allt annat. Wikforss beskriver di-lemmat såhär: ”[…] politiska beslut reflekterar hur medborgarna vill att samhället ska se ut. Det är då centralt att medborgarna är välinformerade om relevanta sam-hällsfakta [...]".123 Risken med dagens digitaliserade samhälle är således att fastna i en ond spiral av falska nyheter och desinformation som sprids och får fäste. Detta återspeglas även i Från ord till handling:
Problemet, hotet mot demokratin är att det man får fram kanske inte alltid är sant, det är ofull-ständigt och kanske inklämt i en filterbubbla skapad av kommersiella algoritmer eller något som försöker sprida propaganda. Framförallt får den som söker inte fram annat än bråkdelar av den kunskap och det genomarbetade källgranskade material som finns inom biblioteksväsen-det.124
Det uttrycks även kunskap om demokrati och motverkande av antidemokrati i Den femte statsmakten:
Det behövs kunskap om hur demokratin kan stärkas och hur man ska kunna värja sig mot de attacker mot demokratin som sker genom kunskap om digital opinionsbildning hos de med en annan agenda. Det går snabbt att skrämma människor till tystnad genom att attackera dem di-gitalt.125
Som tidigare etablerades är det demokratiska styrelseskicket, enligt Held, bräckligt och sårbar. Det går att uttyda eftersom demokratin i världen inte alltid har varit en självklarhet, och det har kommit och gått genom tiderna. Dessutom finns ingen en-tydig bild om alla de delar som utgör en demokrati, enligt honom.126 Den samtida problembilden av den bräckliga demokratin, menar Held, finns dels att se i globa-liseringen inom media- och kulturvärlden, som tycks gå mot en komplicerad och osäker framtid.127
När det gäller den hotbild som det bibliotekspolitiska källmaterialet tar upp och diskuterar finns en oklarhet i vad som utgör digitalisering. Detta leder, i sin tur, till att det är svårtolkat att veta vad författarna exakt menar när de problematiserar det.
Digitaliseringen beskrivs som ett vagt begrepp, det definieras alltså aldrig vad exakt som är problemet. Detsamma beskrivs inte heller demokratibegreppet särskilt ut-förligt i materialet, förutom som en grundförutsättning för yttrandefriheten och fri åsiktsbildning.
122 Fichtelius m.fl. (2018), s. 2.
123 Wikforss (2019), s. 42.
124 Fichtelius m.fl. (2018), s. 3.
125 Stakston (2017), s. 34.
126 Held (1997), s. 17.
127 Held (1997), s. 426.
Vad som vidare kan uttolkas som navet i problematiken, som det bibliotekspo-litiska källmaterialet uttrycker, är internet och sociala medier, och dess möjlighet att snabbt sprida missledande, falsk information. Antingen medvetet eller omed-vetet. Att internet, som roten till problemet, inte nämns mer omfattande kan möj-ligtvis innebära att det idag anses en självklarhet. Ett liknande scenario går att ur-skilja i WEFs Global Risks Report. Internet som plattform för desinformation togs upp i 2013 års Global Risks Report,128 och tycks på senare år, från att ha etablerat internet som boven, till att det anses vara en självklar del av problemet. För i den dagsaktuella 2020 års Global Risks Report beskrivs inte längre internet som roten till den problematiken som angår digitaliseringen. Utan det kan även tolkas som en självklarhet. På så sätt är det idag antagligen redan vedertaget att internet är lika med desinformationsnav.
Resurs
I detta kapitel redovisas de analyserade texternas resursresonemang. Med resurs menas vad bibliotekens eller bibliotekariers roll är, vilka kompetenser och kun-skaper de har, som vidare bidrar med att motverka de redan diskuterade hotbilderna.
Nyckelord i detta avsnitt är ansvar, betrodda, central, effektivt, framgångsrikt, för-medling, förser, förutsättningar, handleda, kompetens(utveckling), kraft, krav, stark, statsmakt, stödjer, tillhandahålla, uppdrag och uppskattade. Vad man kan urskilja beträffande de analyserade bibliotekspolitiska texternas uppfattning om bibliotek är att det både är, och uppfattas som, en stark institution, men som offent-ligt inte får den uppmärksamhet som de anser sig bör ha. Biblioteken anses, i det analyserade materialet, hamna i skymundan, trots det betydande arbete som de fak-tiskt gör. Vid sidan av detta riktas dock kritik om att bibliotek och bibliotekarier behöver uppdaterad kompetens som går i linje med dagens digitala utmaningar. Vad som kan utrönas i materialet är att denna kompetens krävs för att kunna möta de hot som tidigare identifierats. Här går det även att finna en diskussion kring biblio-tekens roll i det civila försvaret.
Till och börja med beskrivs bibliotekens roll I Demokratins skattkammare och Den femte statsmakten som: […]en självständig kraft i det demokratiska samhället, en femte statsmakt.”129 och ”Bibliotek ger tillgång till informationen men även kun-skap om hur du tolkar den.”130 Samtidigt beskrivs det som att denna bild av biblio-tekens roll i samhället som nästintill obefintlig, där biblioteken höjs till skyarna av bibliotekarier, men att bibliotekens betydande roll inte uppfattas bortom kultursfä-ren och bibliotekens väggar. Det beskrivs som att: ”Biblioteken hamnar ofta långt ner i den kommunala hierarkin och tenderar ibland att hålla sig på sin kant.”131 och
128 World Economic Forum (2013), s. 23.
129 Fichtelius m.fl. (2019), s. 1.
130 Andersdotter (2017), s. 104.
131 Fichtelius m.fl. (2018), s. 11.
att: ”Det är dock inte alltid lika känt och självklart utanför biblioteken att bibliotek också arbetar med att öka kunskapen inom informationssökning, kritiskt förhåll-ningssätt och källanalys.”132 Som svar på detta står det på första sidan i Demokratins skattkammare att: ”Vi söker förändring. Biblioteksväsendet behöver utvecklas, för-nyas och förstärkas.”133
I den jämförande rapporten en norsk, en dansk, en finsk – och en svensk? från svensk biblioteksförenings skriftserie ”på väg mot en starkare biblioteksnation”, lyfts just nationell biblioteksstrategi som en väg att gå mot en stark biblioteksstruk-tur, ett brett biblioteksnätverk och en långvarig samverkan. Däri hävdas även att dåligt resursutnyttjande kräver en strategi.134 I Demokratin skattkammare lyfts alltså detta åter, på ett ungefärligt likvärt sätt som i rapporten från svensk biblioteksför-ening. Skillnaden är att i Demokratin skattkammare snuddar man vid vilken föränd-ring som bör göras. Ett steg i den förändföränd-ringsprocess av att utveckla biblioteksverk-samheterna tycks vara att ingå i det civila försvaret, det som utgör denna uppsats ämnesval.
Vid en kris och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av ett biblio-teksväsende som har en viktig roll för en säker, oberoende och trovärdig informationsför-medling för hela samhället som en del av civilförsvaret.135
Här bedöms alltså bibliotekens roll som en självklar förstärkning av det civila för-svaret. Det betyder också att bibliotekariers pedagogiska roll skulle bli förstärkt, vilket i sin tur betyder att uppdaterad kunskap med hjälp av kompetensutveckling skulle behövas för att möta bibliotekens roll i det civila försvaret. ”Ojämlika förut-sättningar och resurser bland kommunerna liksom ökade krav på kompetensut-veckling av både medborgare och bibliotekarier måste hanteras.”136
Bibliotekens roll i det civila försvaret skulle innebära ytterligare tät kontakt med medborgarna. På så sätt skulle de bli unika i sin nära relation med medbor-garna, på ett sätt som totalförsvaret antagligen inte skulle kunna uppnå egenhändigt.
Biblioteken kan således bli en central och trygg plats för medborgarna i stunder av kris eller krig. I ett sådant resonemang skulle visst ansvar för kriskommunikation för biblioteken även kunna bli aktuell. Antydan till bibliotekens roll för kriskom-munikation kan tydas i det bibliotekspolitiska källmaterialet, även om ett större fo-kus ligger på det förebyggande arbetet. I Den femte statsmakten står det att: ”Biblio-tekens roll som samhällsinstitutioner med högt förtroendekapital gör dem till bra samarbetsorganisationer för att nå ut med hälsoinformation till medborgarna.”137 Hälsoinformation är en dagsaktuell angelägenhet, i och med den rådande pandemin,
132 Fichtelius m.fl. (2018), s. 36.
133 Fichtelius m.fl. (2019), s. 1.
134 Kåring Wagman (2011), s. 34.
135 Fichtelius m.fl. (2019), s. 7.
136 Fichtelius m.fl. (2019), s. 2.
137 Andersdotter (2017), s. 93.
Covid-19. Falsk hälsoinformation sprids i dagsläget och beskrivs av Försvarsmi-nister Peter Hultqvist som en ”desinformationspandemi”138 och av världshälsoorga-nisationen (WHO) beskrivs dagsläget som en ”infodemic”139. Till följd av pandemin har bibliotek i Sverige agerat olika. Vissa bibliotek har stängt för att minska smit-torisken. Andra håller öppet med restriktioner. En del har ändrat utlåningsreglerna tillfälligt, och vissa bibliotek ser sig vara en del av krisberedskapen, som exempel-vis i Lessebo och i Västerås.140 Bondesson m.fl. belyser vikten av mänsklig kontakt i kristider,141 något som biblioteken skulle bidra med som en del av det civila för-svaret. Bibliotekens höga förtroende kan även kopplas till Vigsøs idéer om vikten av högt förtroende i samhällskriser.142
Sammantaget i det resursresonemang som finns i det analyserade bibliotekspo-litiska källmaterialet, går en skarp tydlighet att märka. Bibliotekens och biblioteka-riernas roll beskrivs som påtaglig och betydande, detta beskrivs med medvetenhet och skärpa, utan överdrift. Samtidigt som biblioteken höjs till skyarna, lyfts brister upp inom sin egna verksamhet. Det går att finna en insikt om att kompetensutveckl-ing behövs för att möta de krav och de hot som uppstår i det digitala samhälle vi lever i idag och samtidigt fortsätter att utvecklas snabbt. I det analyserade materialet framhålls att det är nödvändigt att biblioteken fortsätter att kämpa för demokratin och det livslånga lärandet, och det bör göras genom att möta den snabba utveckling som sker, snarare än ducka för problemen.
Åtgärd
Med åtgärd menas lösningar, aktiviteter och verksamheter som aktivt pågår, och som beskrivs i det analyserade källmaterialets texter som åtgärder mot de hotbilder som tidigare presenterats. Nyckelord som går att finna i det bibliotekspolitiska käll-materialet inom kategorin åtgärd är: behärska, granska, höja, informationssökning, källkritik, litteratur, lära, läsa, medie- och informationskunnighet (MIK), metoder, verksamhet, värdera, sållning och tolkning.
Den överlägset största diskussionspunkten, i källmaterialet, i denna kategori är MIK. Att biblioteken arbetar med MIK anses vara en förutsättning för att kunna möta de hot som man har identifierat, enligt det bibliotekspolitiska källmaterialet.
MIK beskrivs ligga nära läsning och integreras i läsfrämjande aktiviteter ”inom det
138 Hultqvist (2020-03-24).
139 Euvsdisinfos webbplats > News and Analysis EEAS Special Report: Disinformation on the Coronavirus – Short Assessment of the Information Environment, 2020-03-19.
140 Clemens (2020-03-16); Clemens (2020-03-18).
141 Bondesson m.fl. (2019), s. 104.
142 Vigsø (2016), s. 9.
vidgade textbegreppets ram”.143 Och även som: ”en djup läs- och skrivförståelse”.144 MIK-arbetet beskrivs följande i Den femte statsmakten:
I ett kunskapsorienterat och digitaliserat samhälle måste man komplettera den grundläggande läs- och skrivkunnigheten med nya digitala kompetenser. De kan bäst beskrivas som ett slags fördjupat läsande och skrivande. För bibliotekarier krävs ett bredare multimodalt lärande där man utgår ifrån att man kopplar ihop information från olika källor och utgår från olika sinnen.145 Bekymret med insatser för att öka den digitala kompetensen är att det inte är lika greppbart och avgränsat som att lära sig ett alfabet för att knäcka läskoden. Kompetensbehoven kommer att variera utifrån vilka digitala färdigheter som krävs för de vägval i livet som den enskilde individ gör.146
MIK-diskussionen i källmaterialet tar ofta avstamp i utbildningssektorn, med ett tydligt fokus på skolbibliotekens roll. Det betyder, i sin tur, att MIK kopplas till läs- och skrivkunnighet för barn. Om MIK ska fungera som en åtgärd för de hotbilder som tidigare presenterats, bör MIK-utbildningen även riktas till vuxna. UNESCOS Media and information Literacy: Policy and strategy guidlines betonar att MIK skapar aktiva medborgare som deltar i samhällsdebatter, och att MIK således på-verkar kvaliteten på media- och informationskällor.147
MIK-diskussionen i källmaterialet är även stundtals nära kopplad till resursfrå-gan. För att MIK ska vara en självklarhet i biblioteksverksamheter krävs kompe-tensutveckling, så som det diskuterades i föregående avsnitt. I Demokratins skatt-kammare står det följande: ”Bibliotekens roll måste synliggöras, förtydligas och stärkas ytterligare, så att människor känner till och kan ta del av bibliotekens peda-gogiska erbjudanden inom MIK-området”148 och i Från ord till handling står detta:
”Det samlade biblioteksväsendet har ett gemensamt ansvar för den nya bilden av biblioteket.”149 Här presenteras problem med att MIK-aktiviteter inte syns, men det går även att tyda att vidare ansvar och handling läggs på alla och inte endast på biblioteksinstitutionerna.
Vikten av MIK-undervisning beskrivs som central för att möta hotbilderna, trots att bristande kompetens lyfts, och att bibliotekens utbildningsfunktion anses vara osynlig. Bristerna i bibliotekens roll för MIK, kan endast mötas med mer fokus på MIK. Dels genom att kompetensutveckla bibliotekarier, och dels genom att ut-öka utbudet, eller uppmuntra besut-ökare till de MIK-aktiviteter man redan erbjuder.
Källkritik och MIK lärs primärt ut i skolan som går att tyda i källmaterialet. Det återspeglas även i den forskning som bedrivs om källkritik och MIK idag, där
143 Fichtelius m.fl. (2019), s. 19.
144 Stakston (2017), s. 27-28.
145 Stakston (2017), s. 20.
146 Stakston (2017), s. 28-29.
147 Grizzle m.fl. (2013), s. 17-19.
148 Fichtelius m.fl. (2019), s. 19.
149 Fichtelius m.fl. (2018), s. 16.
källkritik får stor uppmärksamhet i och med det tydliga fokus i skolans läroplan.150 Vad som däremot talar emot denna inriktning på utbildningssektorn är den upp-märksamhet som riktas på det livslånga lärandet i källmaterialet, som nämns flerta-let gånger i samma kontext. I denna kontext, och i och med, ständig förändring i samhällets digitala möjligheter, behövs även ständig uppdatering av kunskaper.151 Den tydliga koppling MIK har till läsning och utbildningssektorn konkretiseras föl-jande i Från ord till handling:
En stor och viktig fråga är därför hur biblioteken kan visa hur både de läsfrämjande metoderna och de pedagogiska metoderna inom MIK (medie- och informationskompetens)- området, ger användarna förutsättningar att fungera och bidra som demokratiska individer i samhället.152
Den nära koppling som finns, till vad som ses som traditionell biblioteksverksam-het, som läsfrämjande aktiviteter, lyfts fram i källmaterialet, som en integrations-punkt för bibliotekens åtgärdsdiskussion. Vidare anses MIK bidra till fri åsiktsbild-ning och delaktighet i samhället,153 som i sin tur beskrivs leda till en stark demokrati.
Källkritik beskrivs som ett vitt begrepp i källmaterialet, och tycks många gånger vara integrerat med antingen MIK, eller informationssökning. Det finns även en stark koppling att tyda mellan källkritik och kunskaper inom algoritmer och filterbubblor.154 Enligt Thurén och Werner, samt Wardle och Derakhshan fungerar algoritmer på ett sådant sätt att de tar bort det som vi inte tycks gilla, till den grad att man omringas av sådant som man sannolikt kommer tycka om. På så sätt skapas
Källkritik beskrivs som ett vitt begrepp i källmaterialet, och tycks många gånger vara integrerat med antingen MIK, eller informationssökning. Det finns även en stark koppling att tyda mellan källkritik och kunskaper inom algoritmer och filterbubblor.154 Enligt Thurén och Werner, samt Wardle och Derakhshan fungerar algoritmer på ett sådant sätt att de tar bort det som vi inte tycks gilla, till den grad att man omringas av sådant som man sannolikt kommer tycka om. På så sätt skapas