"Det är demokratin som är gemensam": En komparativ kvalitativ innehållsanalys av nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstrategi

(1)

”Det är demokratin som är gemensam”

En komparativ kvalitativ innehållsanalys av nationell biblio- teksstrategi och nationell säkerhetsstrategi

Nelly Hagberg

Institutionen för ABM

Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2020, nr 186

(2)

Författare/Author Nelly Hagberg Svensk titel

”Det är demokratin som är gemensam”. En komparativ kvalitativ innehållsanalys av nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstrategi.

English Title

“It’s the democracy that is in common”. A comparative qualitative content analysis of the Swedish National Li- brary Strategy and the Swedish National Security Strategy.

Handledare/Supervisor Reine Rydén

Abstract

This thesis examines the correlation between the Swedish National Library Strategy and the Swedish National Security Strategy. These strategies originates from two different political fields that seemingly has nothing to do with each other. However, in the Swedish National Library Strategy, it states that public libraries in Sweden should be a part of the nation’s civil defense, and therefore be a part of Sweden’s total defense system. In the National Library Strategy, libraries are considered vital in order to sustain a strong democracy, this is described through the libraries focus on educating citizens in media and information literacy (MIL), as well as the librarians role as an independent and neutral information intermediary. Libraries would therefore enrich the civil defense through a crisis, or a wartime situation. However, in the National Security Strategy the vital role of public libraries within the defense system is not being discussed. The statement from the National Library Strategy has been met with a lot of questions and dispute. The reactions of the statement is in fact the premise of this thesis. The subsequent ignorance of the statement requires further knowledge, which this thesis establish.

A comparative qualitative content analysis is applied to find similarities and differences between the two political fields, in order to understand the statement made in the Swedish National Library Strategy. The source material of this thesis consists of these two strategies, as well as further selected reports and research papers that is linked to the two strategies. The results of this thesis show that there is a communal discussion about threat scenarios, and that there are a mutual goal of a strong upheld democracy in both of the policies. However, the results show that there are differences in how to encounter and overcome the threats. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Ämnesord

Totalförsvaret, civilt försvar, bibliotek, försvarspolitik, bibliotekspolitik, medie- och informationskunnighet, desinformation, innehållsanalys, komparativ analys

Key words

Military defense, Civil defense, Libraries, Defense policy, Library Policy, Media and information literacy, Disin- formation, Content analysis, Comparative analysis

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Syfte och frågeställningar ... 6

Avgränsning ... 7

Disposition ... 7

Forskningsöversikt ... 8

Teoretiska utgångspunkter och begrepp ... 15

Kunskapsteori ... 15

Desinformation ... 17

Källkritik ... 19

Demokratin är sårbar ... 20

Material och metod ... 23

Material ... 23

Urval ... 23

Det bibliotekspolitiska materialet ... 25

Det säkerhetspolitiska materialet ... 26

Metod ... 27

Innehållsanalys ... 27

Metodens problematik ... 28

Genomförandet av innehållsanalysen ... 29

Komparativ metod ... 30

Genomförandet av den komparativa analysen ... 31

Reliabilitet och validitet ... 31

Resultat och analys ... 33

Innehållsanalys av det bibliotekspolitiska materialet ... 33

Hotbild ... 34

Resurs ... 37

Åtgärd ... 39

Målbild ... 41

Delsammanfattning ... 45

Innehållsanalys av det säkerhetspolitiska materialet ... 46

Hotbild ... 46

Resurs ... 49

Åtgärd ... 51

(4)

Målbild ... 54

Komparativ analys ... 57

Sammanhang ... 57

Språk ... 58

Innehåll ... 60

Den sociala tonen ... 61

Stil ... 62

Samband ... 63

Slutdiskussion ... 67

Summering av uppsatsens slutsatser ... 70

Likheter ... 70

Skillnader ... 70

Reflektioner ... 71

Förslag till framtida forskning ... 72

Käll- och litteraturförteckning ... 74

Källor ... 74

Litteratur ... 75

Bilaga 1. ... 79

Analysschema ... 79

Bilaga 2. ... 80

Analysschema exempel 1. ... 80

Bilaga 3. ... 81

Analysschema exempel 2. ... 81

(5)

Inledning

Hösten 2015 fick Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi.¹ Slutprodukten: Demokratins skattkammare: förslag till en nationell biblioteksstrategi lämnades till regeringen i mars 2019.² I Demokratins skattkammare tas bibliotekens roll i det civila försvaret upp och ett möjligt samar- bete med totalförsvaret förordades.

Det huvudsakliga arbetet inom försvarsmakten är krissituationer eller krigfö- ring, och det är även vad försvarsmakten i största allmänhet förknippas med. Biblio- tekens roll förknippas i allmänhet ofta med att samla, bevara och förmedla litteratur och dokument och i sin tur förmedla kunskap och bildning. Biblioteken är kulturarvsinstitutioner med stort fokus på läsfrämjande aktiviteter. Om förslaget i biblioteksstrategin blir verklighet kan dessa två, till synes vitt skilda områden, komma att mötas och samarbeta med varandra.

Försvarsmakten som myndighet och biblioteken som institutioner vilar på olika grunder, och verkar bredvid varandra, till synes utan vetskap om att de är inriktade på, och arbetar mot, samma gemensamma nämnare: desinformation som hot mot demokratin. Arbetet med desinformation, hur man motverkar och bekämpar det, är just vad som för dessa områden närmare varandra. I försvaret talar man om påver- kansoperationer som kan rubba den fria åsiktsbildningen och ett psykologiskt för- svar som står emot det. Biblioteken i sin tur ska, enligt bibliotekslagen, verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.³ Det är arbetet med, och mot, desinformation inom dessa två instanser och hur det arbetet hänger ihop, som denna uppsats kommer att gå djupare in på och undersöka.

Diskussionerna som kommit till följd av det uttryckta möjliga samarbetet i De- mokratins skattkammare har varit av en ifrågasättande karaktär. Åsikter och upp- fattningar har kommit från olika håll, ofta med en gemensam kritisk ton. För att försöka skapa en större förståelse för bibliotekens möjliga framtida samverkan med det civila försvaret, kommer denna uppsats att hålla sig neutral till detta känsliga ämne. Uppsatsen har till syfte att undersöka sambandet mellan biblioteken och det civila försvaret med objektivitet.

Förtroendet för de svenska folkbiblioteken är hög.⁴ Biblioteken är en neutral plats, där alla är välkomna, oavsett bakgrund eller värderingar. Vidare så fungerar biblioteken oberoende i förhållande till politik eller religion.⁵ Det utgör såldes en trygg plats för allas lika värde. Men, under våren 2020, tidigt under detta

1 Regeringskansliet (2015).

2 Fichtelius m.fl. (2019).

3 SFS 2013:801 Bibliotekslag 2§.

4 Eriksson & Michnik (2019), s. 301.

5 Fichtelius m.fl. (2019), s. 7.

(6)

uppsatsarbete, sätts denna trygga plats på prov. SARS-CoV-2 eller Covid-19 (Co- ronavirus disease 2019) är en viruspandemi som sprids världen över. Bibliotek runt om i världen stänger. Den trygga platsen är inte längre öppen för någon alls. I Sve- rige förs diskussioner, i detta nu, kring om biblioteken ska stängas ner eller hålla öppet till varje pris. Frågan om bibliotekens roll i kristid, blir därmed en dagsaktuell fråga. Relevansen i Covid-19 och dess påföljder för biblioteken i Sverige kommer att användas som exempel i denna uppsats och fungera som en röd tråd för att ex- emplifiera bibliotekens roll i en krissituation.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att belysa, undersöka och att försöka förstå vilken roll biblioteken skulle kunna komma att ha i det civila försvaret som en del av totalför- svaret. Följaktligen kommer denna uppsats att granska innehållet i nationell biblioteksstrategi (och dess rapporter) samt nationell säkerhetsstrategi (och anknuten forskning) för att sammanlänka gemensamma nämnare. Detta kommer att göras genom, dels en innehållsanalys för att granska vad som representeras i texterna genom att se till vilken hotbild som beskrivs, vilka resurser man har, vilka åtgärder som görs och vilken målbild som framhålls. Och dels genom en komparativ analys, som genomförs för att se till texternas skillnader och likheter. Analyserna har i sin tur till syfte att försöka utröna om det finns någonting i strategierna som föranlett den möjliga framtida samverkan. Det centrala blir således att kartlägga den gemensamma nämnaren inom de två olika politikområdena i arbetet med desinformation som ett hot mot demokratin. Genom att granska strategierna (och dess förarbeten och anknutna forskning) inom dessa två politiska områden, som på ytan behandlar olika samhälleliga kontexter, kan samband mellan områdena hittas. För att ett framtida samarbete skulle vara aktuellt krävs kunskap och kartläggning inom, såväl som mellan, dessa områden– vilket är vad denna uppsats syftar till.

För att uppnå uppsatsens syfte ställs följande forskningsfrågor:

1. Vilken hotbild mot Sveriges demokrati framställs i nationell biblioteksstra- tegi och nationell säkerhetsstrategi och dess förarbeten och anknutna forsk- ning?

2. Hur framställs lösningarna i strategierna, utifrån den framställda hotbil- den?

3. Vilka skillnader och likheter finns det mellan nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstrategi och dess förarbeten och anknutna forsk- ning?

(7)

Avgränsning

Uppsatsen fokuserar på forskning inom två olika vetenskapliga och politiska områ- den. De aktuella forskningsområdena för denna uppsats är biblioteks- och informationsvetenskap (BoI), samt säkerhetspolitisk forskning. Annan kulturpolitisk eller rättspolitisk forskning har valts bort eftersom fokus ligger på bibliotekens möjliga position i det civila försvaret. Ämnen och begrepp som tas upp i uppsatsen går även att finna inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och pedagogik.

Uppsatsen kommer att beröra dessa områden i forskningsöversikten, men även här har avgränsningar gjorts för att vidare fokusera på syftet.

Avgränsning av empirin var även en förutsättning, då arbetet med att granska två forskningsfält tillika två politiska områden kräver urval och avgränsning. Detta kommer att diskuteras vidare i urvalskapitlet.

Disposition

Eftersom denna uppsats har till syfte att analysera innehållet och sambandet mellan nationell biblioteksstrategi (och dess rapporter) och nationell säkerhetsstrategi (med anknuten forskning) tillämpas en omfattande forskningsöversikt, som presenteras i nästkommande kapitel. Forskningsöversikten är inledningsvis bred och utförlig, där olika vetenskapliga områden redogörs för, och vidare presenteras även betydande internationell forskning. Denna överblick görs för att tillföra en sammanfattning och djupare förståelse av relevant forskning som finns även utanför de områden som berör uppsatsen. Vidare riktar forskningsöversikten in sig på de för uppsatsen relevanta områdena biblioteks- och informationsvetenskap samt säkerhetspolitisk forskning.

Därefter presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter och begrepp, som likt forskningsöversikten, börjar med vidare perspektiv som sedan krymper ner till begreppsnivå. Begreppen används senare som betydande nyckelord i analysen.

Material och urval presenteras efter teorigenomgången och därefter redogörs för valda metoder och tillämpande av metoder. Metodernas problematik diskuteras även, samt uppsatsens reliabilitet och validitet.

Analysens resultat presenteras i form av en tematisk presentation, där den bibliotekspolitiska innehållsanalysen först presenteras som sedan följs av den säker- hetspolitiska innehållsanalysen. Den komparativa analysen presenteras efter inne- hållsanalysen, där skillnader och likheter mellan texterna belyses.

Avslutningsvis följer en slutdiskussion där uppsatsens syfte sammanfattas och forskningsfrågornas svar utreds. Reflektioner och förslag till framtida forskning av- slutar uppsatsen.

(8)

Forskningsöversikt

Det som denna uppsats främst lägger fokus på är forskning dels inom biblioteks- och informationsvetenskap, dels inom en säkerhetspolitisk kontext. För att komma dit kommer först en bred beskrivning och överblick av hur forskningsläget kring desinformation och medie- och informationskunnighet (MIK) ser ut i Sverige idag.

Sedan följer en internationell överblick. Till sist presenteras betydande forskning, studier, rapporter och artiklar inom BoI och säkerhetspolitisk forskning, som är relevant för uppsatsen.

Forskning som berör bibliotek i en säkerhetspolitisk kontext är idag obefintlig.

Det betyder att den här masteruppsatsen, tillsammans med en annan masteruppsats som behandlar samma ämne, som skrivs i år vid samma lärosäte och institution som denna, blir pionjärer inom ämnesgrenen.⁶

Eftersom forskning som berör biblioteken och civilt försvar inte finns att refe- rera till, kommer uppsatsen att presentera forskning om och kring desinformation, källkritik och MIK som är forskning som är relevant för uppsatsen, och är även forskning som är bred och har fått fäste inom flera olika forskningsfält. Arbetet med MIK berör olika myndigheters och institutioners arbete, vilket betyder att det berör olika politikområden. Det är således ett arbete som engagerar många. Olika lös- ningar och beröringspunkter tas upp i den aktuella forskningen. Desinformation brukar inom samtliga fält beskrivas som ett hot mot demokratin, vilket är den gemensamma beröringspunkten i forskningen. Det finns inte endast en ensam ansvarig, eller en huvudansvarig aktör för den delen, kring motverkande av desinformation. Detta medför, i sin tur, att det finns olika former och åsikter för hur man bör arbeta med att motverka det.

Gränsdragningen mellan de olika forskningsfälten är inte alltid glasklar. Men den har ett gemensamt syfte: att stärka medborgarnas kunskaper och kunnigheter om och kring källkritik, desinformation och de digitala möjligheter som finns, men också vilka problem det medför. Dessa gemensamma punkter framstår i synnerhet inom forskning som berör kulturpolitiken, mediepolitiken och utbildningspolitiken, men kan även hittas inom ramen för försvarspolitiken. En tydlig röd tråd som sam- manför dessa områden är ett gemensamt ställningstagande till demokratipolitiska-, samt digitaliseringspolitiska frågor. Frågor kring desinformation och arbetet med MIK ingår alltså i ett ”ekosystem”, där olika forskningsfält belyser vikten av fortsatt forskning och arbete för att motverka desinformation och som gemensamt betonas som hot mot demokratin.

6 Joyce & Wallin Lämsä (2020). “En kugge i krigsapparaten” Bibliotekens roll i svensk kris- och krigsbered- skap.

(9)

Det som saknas i denna breda och gränsöverskridande forskning, är forskning som sammanför de olika politiska områdena. Gränsöverskridande forskning bedrivs, men då inom den samma politiska kontext som de befinner sig i. Biblioteken och skolorna är ett exempel på gränsöverskridande forskning, då med skolbiblio- teken i fokus. En bredare gränsöverskridande forskning, över politikområden saknas alltså. Varje forskningsfält tycks fokusera på sin egen utveckling av dessa be- röringspunkter, även om det är påtagligt att de behandlar samma ämne, med samma gemensamma mål. Därför kan det behövas en mer tvärvetenskaplig och sammansatt forskning, som belyser de gemensamma utgångspunkter som syns inom de olika forskningsfälten. Denna uppsats har till syfte att bedriva gränsöverskridande forskning, mycket på grund av den märkbara tendens till separerad forskning (men ändå likartad forskning) som bedrivs, och som i sin tur möjligtvis hade kunnat gynnats av att förefalla mer gränsöverskridande. Genom att sammansätta forskning inom olika politikområden hade vägen mot gemensamma lösningar och unisona mål kunnat bli kortare.

Forskning av relevans för denna uppsats finns att hitta inom medie- och kommunikationsvetenskap, där forskning om MIK lägger fokus på medias roll att upp- rätthålla korrekta fakta och att publicera sanningsenliga nyheter. Medie- och in- formationskunnighet i den digitala tidsåldern – en demokratifråga⁷ är en forsk- ningsantologi som sammanför olika aktörer inom olika områden som arbetar med MIK-frågor, däri finns även kapitel som berör bibliotekspolitiken. Medie- och in- formationskunnighet i Norden – En nyckel till demokrati och yttrandefrihet⁸ har ett något bredare perspektiv och lyfter upp olika aktörer inom Norden som arbetar med dessa frågor. Utöver medie- och kommunikationsvetenskap är forskning inom pedagogik också av betydelse, där fokus ligger på skolans roll för desinformation och hur man inom skolväsendet bidrar med informationskunniga medborgare, med fokus på barn- och ungdomars lärande. Här finns ofta ett integrerande förhållnings- sätt, mellan lärare och bibliotekarier, som i arbetet med MIK möts och blir likvär- diga. En skolbibliotekarie blir på det sättet en ”lärare i MIK”. Enligt Martina Wag- ner från Statens medieråd, har arbetet med MIK kommit längre inom utbildningen av bibliotekarier, än inom lärarutbildningen.⁹

Det finns även en växande internationell arena för forskning kring desinformation och MIK. Denna internationella arena lägger fokus på policy-skapande, och vidare att ta fram strategier för hur man bör arbeta mot det hot mot demokratin som beskrivs. Följaktligen presenteras forskning inom Europeiska unionen (EU), För- enta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) och World Economic Forum (WEF).

7 Carlsson (red.) (2018).

8 Carlsson (red.) (2014).

9 Wagner (2018), s. 101.

(10)

Till följd av Rysslands desinformationskampanjer 2015, har sedan dess EU ak- tivt jobbat med desinformationsproblematik. Dokument som genom EU är viktiga i detta avseende är rapporten Information Disorder: Toward an interdisciplinary framework for research and policy making¹⁰ och studien Disinformation and prop- aganda – impact on the functioning of the rule of law in the EU and its Member States¹¹. Utöver dessa dokument pågår även forskningsprojekt inom EU. Arbets- gruppen ”East Stratcom Task Force” driver projektet EUvsDisinfo, som specifikt riktar sin uppmärksamhet mot desinformation i Ryssland och andra EU- medlemsländer i östra Europa.¹²

UNESCO har en något längre daterad forskning som berör området MIK. Vil- ket betyder att UNESCO har ett antal dokument och rapporter som finns inom ra- men för MIK. Media and Information Literacy: Policy and Strategy Guidelines be- lyser det betydande arbetet med MIK för yttrandefriheten och mänskliga rättig- heter.¹³

World Economic Forum (WEF) ger varje år ut Global Risks Report, där hotbil- der framställs och lösningar på dessa hot föreslås. I 2020 års upplaga presenteras, i kapitlet, ”Wild, wide, web – Consequenses of Digital Fragmentation”, de hot som digitaliseringen står inför och lägger därefter stort fokus på cyberattacker och data- insamling. Samtidigt belyser de att ett öppet internet och fri tillgång till information bidrar till världens demokratisering.¹⁴ Just dessa digitala hotbilder som beskrivs är en återkommande punkt i tidigare publicerade Global Risks Report. Redan i 2013 års upplaga i kapitlet ”Digital Wildfires in a Hyperconnected World” beskrivs en framtid med desinformation som hot mot demokratin. Följaktligen tas fördelarna, liksom nackdelarna, med sociala media upp och WEF målar upp en hotbild av en värld full med fejkade nyheter.¹⁵ Scenariot är i dagsläget omdiskuterat, då förutsätt- ningen med desinformation, som ett hot mot det öppna demokratiska samhället, har kommit att visa sig som en alltmer aktuell problematik. Idag diskuteras desinformation, i form av falska nyheter, som ett medel som används i ett politisk syfte för att väcka grupper som tidigare troligen inte deltagit i den demokratiska processen, men som nu engagerats, men på falska premisser.¹⁶ MIK kan i detta sammanhang leda till att upprätthålla och utveckla demokratin.¹⁷

Forskning och rapporter som direkt berör arbetet med en nationell biblioteksstrategi är begränsad, men av betydelse för denna uppsats. Förutom de rapporter och det underlag som ligger till grund för Demokratins skattkammare är rapporter

10 Wardle & Derakhshan (2017).

11 Bayer, m.fl. (2019).

12 EUvsDisinfos webbplats > About.

13 Grizzle m.fl. (2013).

14 World Economic Forum (2020).

15 World Economic Forum (2013).

16 Sundin & Haider (2018), s. 59.

17 Carlsson (2018), s. 18; Sandberg (2018), s. 75.

(11)

från Svensk biblioteksförening i framkant. Rapporten En norsk, en dansk, en finsk – och en svensk? Biblioteksstrategier i Norden belyser det faktum att Sverige är det land i Norden som är sist ut med att utforma en nationell biblioteksstrategi, och gör i rapporten en kartläggning över de nordiska ländernas strategier och förändringar.¹⁸ Svensk biblioteksförening står även för andra betydande rapporter om bibliotekens roll för ett starkt demokratiskt samhälle. MIK och bibliotek – en lägesrapport tar avstamp i centrala aktörer för MIK i Sverige och beskriver det arbete som redan är igång på svenska bibliotek.¹⁹ Även forskningsantologin Medie- & informationskun- nighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning, lägger fokus på bibliotekens roll för stärkta medborgare.²⁰

Vad som är gemensamt för den forskning som finns inom desinformation och MIK inom BoI belyser det faktum att biblioteken och bibliotekarierna har en betydande roll. Att just kulturarvsinstitutioner ingår i arbetet med att motarbeta desinformation är inte lika självklart inom andra discipliner. Ofta beskrivs skolor som den med huvudfokus i frågan. Det är alltså biblioteks- och informationsvetenskap- liga forskare som själva sätter in biblioteken i en sådan kontext. Likt uppsatsens premiss sätter sig biblioteken in sig själva i en säkerhetspolitisk kontext. Forskare inom BoI belyser att biblioteken, precis som skolorna bör fungera som ett självklart nav för denna typ av frågor. Det finns en tradition inom BoI att fokusera på inform- ationssökningsprocesser och på människors livslåga lärande. På så sätt anses biblioteken också som nav av kunskap, och inte minst: korrekt sanningsenlig kunskap.

Vidare finns en diskussion kring om biblioteken bör anses som en samhällsviktig institution på grund av just detta. Detta har även blivit en dagsaktuell fråga, i och med, Covid-19.

Forskning kring desinformation, MIK och källkritik inom BoI är relativt ung. I och med internets intåg och digitaliseringens utbredning syns biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning som berör detta. Under 1980- och 1990-talen kan en positiv inställning kring digitaliseringens möjligheter hittas, däremot framkom- mer även en rädsla för om bibliotekarier överhuvudtaget kommer att behövas i framtiden. En forskare i framkant är Luciano Floridi, som redan år 1996 skrev arti- keln Brave.Net.World: the Internet as a disinformation superhighway?. Där i för han ett resonemang om desinformation kommer att ta över internet eller inte i framtiden. Man skulle kunna – med över tjugo års erfarenhet efter att artikeln publicerades – konstatera att så är fallet. I artikeln menar Floridi att internet är det medium som är det mest effektiva instrumentet för desinformation.²¹ Det är just desinformation på digitala plattformar som ligger i fokus inom det biblioteks- och informat- ionsvetenskapliga forskningsfältet idag, men det går även att finna samma fokus inom andra discipliner, så som medie- och kommunikationsvetenskap och

18 Kåring Wagman (2011).

19 Hofsten (2019).

20 Rivano Eckerdal & Sundin (red.) (2014).

21 Floridi (1996).

(12)

pedagogik, som tidigare överlagts. I den mer samtida forskningen inom BoI tittar man på just digitaliseringens negativa sidor och de hot mot demokratin som desinformation utgör, precis så som Floridi gjorde redan under 1990-talet. Det som kon- stateras idag är att digitaliseringens utveckling kräver bibliotekariers kunskap. Man belyser således yrkesrollen bibliotekarier som nödvändiga. Att bibliotekarier inte skulle behövas i framtiden har därmed redan motbevisats.

Sammanfattningsvis, gällande BoI forskar man alltså om och kring olika lös- ningar för att motverka desinformation både lokalt, nationellt och internationellt.

Den amerikanska BoI-forskningen om desinformation har en tydlig start: president- valet 2016. Då med ett stort fokus på falska nyheter. Den europeiska forskningen har en mer historisk återkoppling till kalla kriget och de påverkansoperationer som förekom då.

Forskning om desinformation ur ett säkerhetspolitisk perspektiv har sina anor i propaganda, med ett tydligt fokus på psykologiskt försvar. Den svenska säkerhets- politiska forskningen, som berör området desinformation och propaganda, sker främst genom Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap (MSB). Under kategorin för krisberedskap och civilt för- svar på FOI forskar man om samhällsviktig verksamhet och informationssäkerhet, samt genomför hot- och sårbarhetsanalyser.²²

I rapporten Medborgarna och det psykologiska försvaret diskuterar statsvetaren Olof Petersson det psykologiska försvarets historia utifrån ett demokratiperspektiv och menar att samhället möter nya vägar för desinformation genom digitaliseringens framväxt.²³ Förhållandet mellan ett psykologiskt försvar, varför det behövs och en redogörelse om hot mot demokratin, utgör intressanta aspekter för denna uppsats.

Eino Tubin som har skrivit boken Besegra utan strid, som handlar om den psy- kologiska krigföringens historia. Han menar att psykologisk krigföring är lika gam- mal som kriget självt.²⁴ Tubin tar upp exempel på krig som har haft tydliga psykologiska operationsaktioner, exemplen sträcker sig från antikens krig, till det mer moderna gråzonskrigen.

Ett konkret exempel på psykologisk krigföring finns att hitta i studien Ukraina och informationskriget – journalistik mellan ideal och självcensur av Gunnar Ny- gren och Jöran Hök (red.).²⁵ Studien riktar in sig på Rysslands ockupation av delar av Ukraina 2014, som sedan kom att kallas för ett informationskrig. Här finns ett tydligt fokus på mediernas roll och vilken funktion desinformation har haft i kon- flikten.

22 Totalförsvarets forskningsinstituts webbplats > Forskning > Krisberedskap och civilt försvar.

23 Petersson (2018).

24 Tubin (2007), s. 21.

25 Nygren & Hök (red.) (2016).

(13)

MSB redovisar årligen rapporten Nationell risk- och förmågebedömning. I 2019 års rapport står det att: ”samhället behöver kraftsamla för att möta hoten mot demokratin” och att desinformation skapar polarisering i vårt samhälle.²⁶ Detta tyder på att det fokus som FOI och MSB har idag i den dagsfärska forskningen är den framtida beredskapen mot desinformation.

Det som är gemensamt för den säkerhetspolitiska forskningen är det som berör just desinformation, samt de historiska kopplingarna som görs. Vidare finns en en- stämmig utläggning kring de digitala plattformar som gör det möjligt för desinformationskampanjer att få utrymme i kris- eller krigssituationer i vårt moderna sam- hälle.

Ett annat område som är relevant för uppsatsen, utöver forskning kring desinformation inom det säkerhetspolitiska området, är forskning kring krisberedskap och kriskommunikation.

Boken Att samverka i kris av Sara Bondesson m.fl. betonar vikten av samarbete och samverkan för en stark krisberedskap.²⁷ Samtidigt beskriver författarna att samverkan i praktiken är delvis snårig och att det råder oklarheter kring varför, hur och med vilka samverkan ska ske.²⁸ Boken grundar sig i tvärvetenskaplig samverkans- forskning.²⁹ Vilket liknar syftet med denna uppsats; att analysera forskning inom olika områden, för att belysa samverkan.

Kriskommunikation, och dess relevans för uppsatsen, har att göra med bibliotekens roll som förmedlare av information i en krissituation. Forskning inom kriskommunikation befinner sig ofta inte i en säkerhetspolitisk kontext, utan i en medie- och kommunikationsvetenskaplig kontext, då den huvudsakliga förmedlaren av information sker via media idag. Bibliotekens roll för kriskommunikation lyfts alltså inte fram i forskningsgrenen, men det går att finna kopplingar till bibliotekens funktion.

Orla Vigsø betonar vikten av myndigheternas uppgift att kommunicera och för- medla information till medborgarna i boken Kriskommunikation.³⁰ Han menar att de samhällskriser, där kommunikationen inte fungerat särskilt bra, ofta leder till förtroendekriser, där regering, myndigheter, politiska partier och andra inblandade blir ifrågasatta.³¹ Just forskning kring förtroende och kriskommunikation är, enligt Vigsø ett högprioriterat område i Sverige.³² Bibliotekens höga förtroende och för- utsättningar som informationsförmedlare i kristider sätts in i detta resonemang. Här kan även exemplet med dagsaktuella Covid-19 föras in. En samtida rapport, som

26 Nationell risk- och förmågebedömning 2019, s. 3.

27 Bondesson m.fl. (2020), s. 11.

28 Bondesson m.fl. (2020), s. 9.

29 Bondesson m.fl. (2020), s. 12.

30 Vigsø (2016), s. 8.

31 Vigsø (2016), s. 8.

32 Vigsø (2016), s. 9.

(14)

behandlar rådande pandemi i en säkerhetspolitisk kontext är Fyra tidiga lärdomar av coronakrisen för civilt försvar.³³

Den forskningsöversikt som har formulerats i denna uppsats har varit omfångs- rik. Detta eftersom det civila försvarets beredskap, där biblioteken kan komma att ingå, även är det. Forskningsöversikten återspeglar följaktligen de områden som biblioteken berör, men också kan tänkas ingå i samverkan tillsammans med. Om- rådena har presenterats inom ramen för respektive disciplin. Detta för att, som tidigare nämnts, gränsöverskridande forskning som syftar till att belysa skillnader och likheter i det gemensamma arbetet mot desinformation är begränsad. Denna uppsats undersökning kompletterar således den aktuella forskningen, eftersom den kopplar samman två olika områden för att belysa det samband som finns.

33 Ingemarsdotter & Jonsson (2020).

(15)

Teoretiska utgångspunkter och begrepp

I detta kapitel kommer uppsatsens teoretiska utgångspunkter att presenteras och diskuteras. De teoretiska aspekterna kommer sedan utgå från de begrepp som är centrala för uppsatsens följande analys. Källmaterialet kommer således, senare i uppsatsen, att behandlas med tanke på dessa teorier och begrepp, och utifrån deras bakgrund.

Kunskapsteori

Kunskapsteori, eller epistemologi som det även kallas, är läran om kunskap. Vad kan man veta och hur kan man nå kunskap är centrala frågeställningar inom teorin.

Kunskapsteorins relevans för uppsatsen kommer att utredas och mynnar ut i att dagens digitala miljö komplicerar förhållandet mellan kunskap och information.

Platon var den förste filosof som definierade huvudkriterierna för vad som kan betecknas som sann och säker kunskap, till skillnad från enbart tyckande och åsik- ter. Platons efterföljare Aristoteles vidgade senare diskussionen om kunskap genom att tala om kunskap som knuten till olika verksamheter och aktioner. Den moderna tidens kunskapsteori kännetecknas främst av den vetenskapliga kunskapens betydelse.³⁴

Bernt Gustavsson diskuterar vårt moderna kunskapssamhälle i boken Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Han menar att inform- ation strömmar över oss, men att kunskap bärs av människor som har tolkat och förstått det de tagit till sig.³⁵ Vidare menar Gustavsson att ett demokratiskt kun- skapssamhälle bygger på ömsesidig respekt och att det är en återstående uppgift att bygga ett demokratiskt kunskapssamhälle.³⁶ Gustavsson anser att kunskapen i mo- dern tid har fått ett pris och blivit till en vara och på så sätt fått ett bytesvärde, på bekostnad av kunskapens värde för människan. Han menar att detta hänger ihop med datoriseringen och digitaliseringen. Det har alltså, enligt Gustavsson, skett en sammanblandning mellan information och kunskap som har gjort det svårt att skilja dem åt, men att det följaktligen är centralt att skilja mellan information som finns i medier och apparater och kunskap som bärs av människor.³⁷ Han diskuterar den centrala förmågan att kunna förhålla sig kritiskt till information och att det i sin tur innebär en tillit till sina egna erfarenheter och en förmåga att kunna se sakernas

34 Gustavsson (2002), s. 13.

35 Gustavsson (2002), s. 15.

36 Gustavsson (2002), s. 17.

37 Gustavsson (2002), s. 32-33.

(16)

tillstånd på ett annorlunda sätt och utifrån en annan synvinkel än det som finns framför våra ögon. Det i sin tur förutsätter att det finns annat material att jämföra med.³⁸

Kunskapsteori inom informationsvetenskaplig forskning är splittrad. Förhål- landet mellan information och kunskap är en ständig diskussionspunkt enligt David Bawden och Lyn Robinson i boken An Introduction to information science.³⁹ För det första så ifrågasätts det om det primära studieobjektet inom forskningsgrenen är information eller dokument och för det andra så förs en diskussion om information och kunskap bör anses vara samma entitet eller inte.⁴⁰ Det finns forskning och teorier på båda sidor och någon samstämmighet eller konsensus kan inte hittas här, det är alltså en komplex fråga som antagligen kommer att fortsätta diskuteras en tid framöver.

Vidare så separerar Bawden och Robinsoninformation för informationsvetenskap och kunskap för informationsvetenskap och presenterar och diskuterar detta utifrån den forskning som bedrivits inom området. Deskriver om digital litteracitet och menar att det betyder hur man hanterar information och att den typen av kun- nighet är nödvändig i dagens digitala samhälle. Digital litteracitet beskrivs som en bred term, som överlappar andra relevanta uttryck för kunskaper och kunnigheter för att navigera i dagens digitala samhälle. Vidare nämner de informations-, dator- , media- och e-litteracitet som en del av detta och att det på grund av de olika ter- merna således kan bli svårt att föra en enstämmig diskussion kring fenomenet och dess påföljande problematik.⁴¹

Dessutom ger Bawden och Robinson en historisk översikt för hur information har utvecklats. Från att förknippas med en mer specifik kunskap om datorer eller bibliotek, till en mer överlappande kunskap som innefattar dels attityder och värde- ringar, dels en djupare förståelse för information.⁴² De menar även att hela forsk- ningsfältet (BoI) överlappar med andra vilket har lett till att det inte finns en strikt informationsvetenskap med sina egna metoder och teorier. Det blir alltså inte lättare att definiera kunskap som behövs idag och framöver. Vidare tyder det på att det krävs en tydligare enstämmig forskning som sammanflätar de olika fältens under- sökningar och teorier.

I och med dagens digitala samhälle, kan ofta information vara förklätt till kunskap och följaktligen kan information på internet lätt uppfattas som korrekt fakta- baserad kunskap. Däremot ska internets tillgångar inte endast negligeras, utan den tillgång som internet tillfogar bör också ses som en resurs och nav till kunskap.

Däremot är det förhållningssätt till all den kunskap och information som finns att

38 Gustavsson (2002), s. 76-77.

39 Bawden & Robinson (2012).

40 Bawden & Robinson (2012), s. 73-76.

41 Bawden & Robinson (2012), s. 287-288.

42 Bawden & Robinson (2012), s. 300.

(17)

tillgå som bör stå i fokus. Åsa Wikforss skriver i boken Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender, om just kunskap i en kontext av dagens digitaliserade samhälle, där falska nyheter, alternativa fakta och kunskapsresistens har blivit ett faktum.⁴³ För att sammanfatta boken diskuterar Wikforss kunskap utifrån ett filoso- fiskt angreppsätt. Detta gör hon genom ett resonemang kring vad kunskap är och hur människan tänker. Detta mynnar vidare ut i en diskussion kring dagens samhälle och om de problem med information och kunskap som uppkommer och uppstår i vår digitala omvärld. Hennes slutsats är att komponenterna till problematiken inte är ny, utan det är de vägar som de tar som är annorlunda idag.

Det som är intressant för denna uppsats syfte är den tvetydiga dagsaktuella kun- skapsteorin, där förhållandet mellan kunskap och information är svår att greppa.

Kunskap och information är i dagens digitala värld inte svart eller vit, det är en gråskala svår att definiera. Vikten av att besitta kunnigheter att vidare kunna skilja på vad som är kunskap och vad som är information är aktuellt. Vidare kommer falsk information; desinformation att överläggas.

Desinformation

Desinformation, falska nyheter, falsk information, alternativa fakta, ryktesspridning, informationsoperationer, påverkansoperationer, vilseledande, och propaganda. Det finns många uttryck som alla egentligen betyder samma sak: De har till avsikt att skapa och sprida falsk information för att vilseleda och påverka. Uppsat- sen kommer i synnerhet använda begreppet desinformation för denna gemensamma innebörd. Desinformation används i uppsatsen, som en underliggande komponent av tidigare avhandlad kunskapsteori. Det betyder att desinformation ses som kon- sekvensen av de digitala möjligheter som finns för att sprida falsk information.

Desinformation kan alltså sättas i motsats till korrekt kunskap, som diskutera- des ovan. Desinformation är ingen ny företeelse. Begreppet har, inom ramen för både krigs- och fredstid, rötter så långt tillbaka i historieskrivningen att det inte är möjligt att fastställa en direkt startpunkt. Idag kallas avsiktlig ryktesspridning för desinformation.⁴⁴ Man kan säga att desinformation är likställt med propaganda, och diskuteras därför på samma sätt och utifrån samma utgångspunkt. Däremot är det skillnad på den form som den tar. Desinformation rotar sig i de digitala möjligheter som finns idag, genom spridning, främst på internet, och i synnerhet på sociala medier. Propaganda beskrivs ofta på ett mer fysiskt plan, genom t.ex. flygblad i mili- tära operationer.⁴⁵ Man kan således säga att desinformation är lömsk och försöker gömmas, gro rötter och spridas vidare, på ett sätt som propaganda inte gör. Propa- ganda kan således vara enklare att identifiera än desinformation.

43 Wikforss (2019).

44 Tubin (2007), s. 26.

45 Tubin (2207), s. 20.

(18)

Propaganda diskuteras i den svenska rapporten Psykologiskt försvar från 1953.

Där framhålls att propaganda och ryktesspridning har förekommit i årtusenden.⁴⁶ Det är återigen formerna de tar och spridningen den får som idag ser annorlunda ut, i jämförelse med förr. Det är inte längre flygblad med falsk information man oroar sig kommer falla ner från himlen, utan det är digitaliseringens framväxt som oroar och som har gjort desinformation till ett modernt hot. Internets framväxt har gjort att tillgången till stora mängder information är lättare att få tag på och enklare att sprida vidare. Likaså har internets framväxt gjort att kunskap är lätt att erhålla, som ses som digitaliseringens positiva aspekt. Nackdelen med detta är att man lika gärna kan få tag i falsk information; desinformation, istället för relevant korrekt information. Därmed har individens ansvar för hur man ska förhålla sig till information ökat. Gråskalan mellan kunskap och information, kan likställas med det säkerhets- politiska begreppet gråzon, som används för att beskriva en osäker tid, där sam- hället varken befinner sig i krigs-, eller i fredstid. Desinformation är starkt kopplat till gråzonsproblematiken.⁴⁷

Wikforss beskriver problemet med desinformation utifrån, tidigare nämnt, falska nyheter, alternativa fakta och kunskapsresistens. Hon menar att ett grundpro- blem idag är att man i och med dagens digitala verktyg, har möjlighet att sålla i vilken information som man vill ha till sitt förfogande.⁴⁸ Detta har gjort att det är lättare idag än någonsin att leva ut sin bekräftelsebias. Med bekräftelsebias menas att vi söker information som bekräftar det vi på förhand redan tror och väljer bort sådant som går emot våra övertygelser.⁴⁹ Ett problem som kommer till följd av desinformation i form av falska nyheter är att den även underminerar människors tro på korrekta nyheter. Det gör att en rädsla för att lita på källor överlag börjar ta vid.

Men, ingen information är objektiv information, menar Wikforss.⁵⁰ Någonting som förmedlas, har gjort det från någon, till någon annan. Detta kan inte göras objektivt.

Däremot betonar Wikforss vikten av att vara försiktig med påståendet att information aldrig är neutralt och menar att det kan underminera gränsen mellan propaganda och annan kommunikation.⁵¹ Att konstatera att ingen information är objektiv bör istället ses som ett sätt att förstå hur information fungerar istället för att börja an- märka på att all information är osann.

Wikforss menar vidare att dagens blixtsnabba spridning av desinformation och ifrågasättande av fakta, kunskaper och expertis har sammanfallit och skapat fakta- resistens, vilket hon menar är ett komplext skeende utan några enkla lösningar. Vi- dare diskuterar hon att lösningarna finns i det egna kritiska tänkandet och sådana handlingar som vi själva kan styra över, som att: läsa, lyssna, observera,

46 SOU 1953:27, s. 14

47 Jonsson m.fl. (2019), s. 41.

48 Wikforss (2019), s. 132.

49 Wikforss (2019), s. 93-94.

50 Wikforss (2019), s. 159-160.

51 Wikforss (2019), s. 160.

(19)

argumentera och reflektera. Det handlar i sin tur om källkritik, tillit till experter och att föra debatter.⁵²

Källkritik

Källkritik är ett vedertaget begrepp och har till syfte att värdera källor och bedöma dess äkthet. Kunskap och källkritik går hand i hand, då det vi bygger vår kunskap på kommer ifrån olika källor. Först och främst är källkritik en generell forsknings- metod, som handlar om att värdera källor och bedöma dess tillförlitlighet.⁵³ Källkri- tik är även ett vedertaget begrepp i en bibliotekskontext.

I boken Källa: internet. Att bedöma information utifrån källkritiska principer diskuterar författarna Torsten Thurén och George Strachal källkritik i dagens in- formationssamhälle, som bygger på kunskap via internet. De menar att källkritik förutsätter en fundamental rationalism eftersom internet översköljs av åsikter som blandas med uppgifter, detta gör således det svårt att navigera i den information man får till sig.⁵⁴ Trots att syftet med boken är att peka på de svårigheter som kommer med ett förhållningssätt till kunskap på internet, så menar de samtidigt att det är viktigt att komma ihåg möjligheterna med internet. Att det samtidigt ger oss möj- lighet att ta del av information som annars hade varit svårtillgänglig.⁵⁵

I en diskussion kring källkritik brukar det i de flesta fall hänvisas till ett antal principer som man i en informationssökningsprocess bör använda. De källkritiska principerna är:

Äkthet. Men äkthet menas att titta på och avslöja eventuella förfalskningar och att upptäcka desinformation. Alltså se till om källan faktiskt är det den utger sig för att vara.

Tid. Att förhålla sig till tid handlar om minne och glömska. När är uppgiften är senast uppdaterad är viktigt att förhålla sig till, då information på internet kan finnas kvar länge.

Beroende. Tillförlitligheten ökar ifall informationen kommer från olika håll, obe- roende av varandra. Det är viktigt att skilja på primärkällan och sekundärkällan.

Tendens. Med tendens menas om källan har en partiskhet eller inte. Ett neutralt förhållningssätt i källan är av vikt. Det är viktigt att studera om källan vill på- verka och i vilken riktning.⁵⁶

Problemet med de källkritiska principerna är att man måste ha kunskap om dem och en förståelse och ett förhållningssätt till dem som inte alltid är självklar. Det är

52 Wikforss (2019), s. 218-219.

53 Thurén & Werner (2019), s. 11.

54 Thurén & Strachal (2011), s. 9-10.

55 Thurén & Strachal (2011), s. 127.

56 Thurén & Werner (2019), s. 12.

(20)

viktigt att komma ihåg att källkritik inte ger en väg till sanning, utan det är ett sätt att bedöma information på. Källkritik används som en åtgärd mot desinformation och kommer vidare att tas upp i uppsatsens analysavsnitt.

Demokratin är sårbar

Att diskutera demokratins innebörd är av vikt i detta arbete, då desinformation beskrivs som ett hot mot demokratin i uppsatsens källmaterial. För att kunna förstå innebörden i detta följer först en redogörelse för demokratins betydelse. Att förklara och diskutera demokrati är en bred och omfattande uppgift, eftersom det är ett långt levat statsskick som har utvecklats och förändrats över tid. Nedan följer ett kort resonemang för vad demokrati innebär, hur den fungerar och vad som kan hota demokratin inom ramen för biblioteks- och säkerhetspolitiken.

I Nationalencyklopedin står det att:

Demokrati har den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre. Vad detta skall innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring.⁵⁷

Demokrati innebär alltså folkstyre. Detta betyder att det är (vanligen de myndiga) medborgarna som har rätten att styra samhället i den riktning de vill att det ska styras. All myndighetsutövning ska ske på medborgarnas villkor och uttryckta öns- kan. Så som Nationalencyklopedins beskrivning påvisar, är det svårt att precisera ett statsskick, då det råder olika meningar och uppfattningar vad det utgör, och att det befinner sig i ständig förändring. Därför behövs en historisk beskrivning föran- kras.

I Europa har man i stor utsträckning utgått från Jean Jacques Rousseaus tän- kande kring demokrati.⁵⁸ Rousseaus bok Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, som först publicerades 1762, handlar till stor del om den demokrati som går att se i dagens Europa och han använder begreppet allmänviljan i en sådan kon- text. Rousseau påpekar det faktum att en fullständig felfri demokrati inte går att eftersträva och menar vidare att ett så fulländat styrelseskick inte passar för männi- skor, endast gudar.⁵⁹ Frihet är ett återkommande tema i boken, som Rousseau menar är människans rättighet i en stat och att avstå från sin frihet är som att avstå från sin egenskap som människa.⁶⁰ Rousseau var en av de första filosoferna som uttryckte att kunskap och demokrati är aktiviteter som människan utövar i frihet.⁶¹

57 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: Demokrati [2020-02-20].

58 Hadenius (2006), s. 110.

59 Rousseau (1994), s. 83.

60 Rousseau (1994), s.23.

61 Gustavsson (2002), s. 121.

(21)

Demokrati har inte alltid varit en självklarhet historiskt. Demokratiska regimer har uppstått och upphört, genomgått motgångar och återinföring. Det betyder att demokrati inte är en självklarhet i världen idag. Den demokrati vi ser idag, är ett relativt ungt styrelseskick där framväxten startade omkring mitten av 1800-talet.

Men hur demokratin var utformad då skiljer sig markant från idag. Olika former av demokrati har växt fram sedan starten under 1800-talet, där till exempel rätten att rösta har sett olika ut. Demokratiseringsprocessen spred sig som mest under 1800- och 1900-talen. Efter andra världskrigets slut sköljde demokratiseringen som en våg över världen, som senare också mötte motgångar.⁶² Vid 2000-talets början var knappt hälften av världens länder demokratiska, ca 45 procent. Under de senaste hundra åren har demokratin haft stort genomslag, även om utvecklingen inte alltid varit jämn.⁶³

David Held påpekar att demokratin är sårbar, och uttrycker även att politiska filosofer, sedan antiken, varit kritiska till ett demokratiskt styre och hur det fungerar i praktiken.⁶⁴ Demokrati är starkt förknippat med fri åsiktsbildning och de samtal och diskussioner som sker mellan människor. Engagemang och kunskap är viktigt för en levande och sund demokrati. Enligt Axel Hadenius är det viktigt att det i samhället finns olika grupperingar och åsikter, att detta i sin tur genererar mer engagemang och kollektivt agerande. Vidare menar han att det är viktigt att skilja på varierande åsikter och polariserande åsikter, då de senare skapar djupa klyftor i samhället. Detta skulle kunna innebära att det blir svårt för en demokrati att över- leva.⁶⁵

Robert A. Dahl diskuterar demokrati och dess antagonister i boken med samma namn, Demokratin och dess antagonister.⁶⁶ Dahl problematiserar demokratin genom att belysa att demokrati ofta ses som ett ideal, även i regimer där demokrati existerar, men som befinner sig långt ifrån detta ideal. Han menar att det fortfarande är oklart vad som ingår i demokratiteorin.⁶⁷ Vidare för han ett resonemang om att demokratins utveckling är både uppmuntrande och nedslående på samma gång, det finns lika många framgångssagor som misslyckanden.⁶⁸

I de mest utvecklade demokratierna råder det fri åsiktsbildning – man får tycka och tänka vad man vill – men det i sin tur kräver respekt och förståelse för andras åsikter. Den enskilda personens åsikt är inte autonom, det är alla olika åsikter som finns i ett samhälle som är demokratins grunder. Detta kräver medborgare som kan och vill lära sig, kan och vill förstå och kan och vill acceptera varandras olikheter.

Wikforss, när hon diskuterar kunskap, kommer även in på ett resonemang kring

62 Hadenius (2006), s. 22-31.

63 Hadenius (2006), s. 210.

64 Held (1997), s. 17.

65 Hadenius (2006), s. 45.

66 Dahl (2005).

67 Dahl (2005), s. 19.

68 Dahl (2005), s. 479.

(22)

kunskapens betydelse för demokratin. Det centrala, menar hon, för att en demokrati ska fungera är väl informerade medborgare.⁶⁹ Hon tar upp kunskapsresistens som ett hot mot demokratin, där medborgare redan är övertygade av alternativa fakta, så att korrekt fakta och kunskap förbises.⁷⁰

Inom BoI, såväl som inom säkerhetspolitisk forskning, som vidare konkretise- ras i uppsatsens källmaterial, finns en oro för att demokratin hotas av desinformation. Därför är demokratibegreppet starkt förankrat i denna uppsats.

69 Wikforss (2019), s. 42.

70 Wikforss (2019), s. 43-44.

(23)

Material och metod

Material

I detta kapitel kommer uppsatsens källmaterial presenteras, som senare kommer att analyseras. Uppsatsens källmaterial är inte likvärdigt när det gäller material från den bibliotekspolitiska, kontra den säkerhetspolitiska sektorn. De analyserade strategierna har tagits fram på två olika vis. Nationell biblioteksstrategi har utarbetats av en expertgrupp, som genom olika rapporter tagit fram ett första utkast som sedan lämnats för remiss. Den nationella säkerhetsstrategin har inte lämnats ut på remiss och därför finns inga remissvar. På så sätt är den nationella biblioteksstrategin en mer offentlig process, än den nationella säkerhetsstrategin. Hur biblioteken drivs är annorlunda jämfört med totalförsvaret, vilket återspeglas i arbetet med dess strategier.

Som tidigare klarlagts består uppsatsens källmaterial till störst del av regerings- understödda strategier. Strategier, i sin tur, utgör inga styrdokument, utan fungerar som underlag för regeringen. Det handlar dels om att få en överblick och förståelse inom en sektor, ett område eller olika aktörers funktion. Strategier används även som ett sätt att belysa att ett visst område behöver utvecklas, omarbetas eller för- ändras.⁷¹ Däremot är det fortfarande upp till regeringen om förändring slutligen kommer att ske. Strategier har ofta till syfte att påverka eller övertyga, för föränd- ring. Det gör att strategier kan se olika ut, både i utformning och till dess innehåll;

vissa är korta, andra omfattande, och så vidare.⁷² Hur strategier tas fram kan också se olika ut, vilket denna studies källmaterial påvisar.

Urval

Uppsatsämnet valdes på premissen att det i Demokratins skattkammare står att biblioteken bör ingå i civilförsvaret.

Med den premissen, utgör källmaterialets ena sida av nationell biblioteksstra- tegis olika rapporter. Nationell biblioteksstrategi har arbetats fram i form av fjorton olika rapporter och tio filmer, som har sammanställts och som sedan utgjort slut- rapporten Demokratins skattkammare. De tio filmerna har valts bort för att fokusera på rapporterna. Av dessa fjorton rapporter har två varit framträdande när det kommer till diskussion om civilt försvar, och resonemang kring desinformationsmässiga hot mot demokratin. Dessa två rapporter, tillsammans med slutrapporten, utgör uppsatsens källmaterial inom det bibliotekspolitiska området.

71 Strategier och handlingsplaner: ett nytt sätt för regeringen att styra? (2018), s, 6.

72 Strategier och handlingsplaner: ett nytt sätt för regeringen att styra? (2018), s, 5.

(24)

De rapporter som ingår i nationell biblioteksstrategi, som har valts bort, behandlar, i det stora hela, ämnena utbildningsbibliotek, minoritetsspråk och integration. Eftersom denna uppsats fokuserar på bibliotekens roll i civilt försvar, har därför dessa ämnen valts bort och såldes de rapporter som behandlar övriga ämnen likaså.

Skolbibliotekens arbete med MIK och källkritik är viktig för stärkta medie- och informationskunniga medborgare, men i en diskussion kring rådande kris kan detta innehåll bortses från. Därför kommer inte någon rapport som behandlar ämnet skol- bibliotek, eller bibliotekens roll för barn att analyseras. De rapporter som behandlar bibliotekens arbete med språklig mångfald samt integration och segregation har även de valts bort för att de avhandlar ämnen, som för denna uppsats inte är väsent- liga. Dessa rapporter beskriver vikten av att arbeta med ett integrationsuppdrag, men de skriver inte om det i förhållande till en krissituation, eller i ett sammanhang av desinformation och MIK.

Urvalet av det källmaterial som ingår i nationell biblioteksstrategi, och som denna uppsats har valt att analysera är: Demokratins skattkammare: förslag till en nationell biblioteksstrategi, Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering och Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi : utkast. Demokratins skattkammare och Från ord till handling har analyserats i sin helhet, medan Den femte statsmakten har analy- serats utifrån de kapitel som anses relevant för uppsatsens ämne. Det bibliotekspolitiska källmaterialet kommer att presenteras i nästkommande kapitel.

Källmaterialets andra del, som består av dokument från det säkerhetspolitiska området, består av Nationell säkerhetsstrategi, Att möta informationspåverkan, Ci- vilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring. Eftersom Nationell säkerhetsstrategi inte har några tillhörande rapporter har de övriga tre dokumenten hämtats från, dels Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och dels Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Dokumenten kommer att presenteras senare.

Källmaterialet från de två olika politiska områdena är författade under samma tidsperiod, 2017-2019. Detta var ett medvetet val för att materialet skulle kunna analyseras och jämföras utifrån samma premisser publiceringsmässigt. Om det ena eller det andra materialet skulle vara nyare eller äldre hade det kunnat påverka relevansen i innehållet. Däremot är det säkerhetspolitiska källmaterialet skrivet efter att Nationell säkerhetsstrategi publicerades. Medan det bibliotekspolitiska käll- materialet ligger till grund för Demokratins skattkammare som utgör förslaget till nationell biblioteksstrategi.

(25)

Det bibliotekspolitiska materialet

2015 beslutade regeringen att KB skulle ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi. Målet var att ta fram strategier för att belysa och främja utveckling inom området för det allmänna biblioteksväsendet.⁷³

Demokratins skattkammare utgör uppsatsens första källmaterial. I Demokratins skattkammare presenteras sex arbetsområden där fokus på utveckling ligger. Dessa arbetsområden är tagna, dels utifrån bibliotekslagens vision, och dels utifrån strategins slutgiltiga mål.⁷⁴ Inledningen av Demokratins skattkammare börjar med att ge en bild av dagsläget, där dagens problem, resurser och åtgärder diskuteras. Detta förankras, i sin tur, i en historisk överläggning, hur folkbiblioteken har utvecklats över tid, från när tryckkonsten utvecklades i Sverige i mitten av 1600-talet, fram till den tekniska utvecklingen i slutet av 1900-talet. Dagens och gårdagens resonemang förankras sedan i en framtidsutsikt då strategins syfte är att lägga grunden för bibliotekspolitiken fram till 2030.

Från ord till handling. På väg mot en nationell biblioteksstrategi består av åtta kapitel som är uppdelade utifrån de mål och sex arbetsområden som utgör Demo- kratins skattkammare. Kapitlen i Från ord till handling är (förutom förord och av- slutning) Demokrati, Tillgänglighet, Utbildning, Läsning, Digitalisering och Infra- struktur. Från ord till handling använder begreppet H.U.M.P (Hot/Hinder, Utma- ning, Möjlighet, Problem) som upplägg av rapporten. I varje kapitel beskrivs de hot/hinder eller problem som behöver mötas eller åtgärdas. Styckena i rapporten är vidare uppdelade utifrån om de är hot, möjlig åtgärd eller vem som är ansvarig för en möjlig åtgärd. Uppdelningen görs i form av symboler som kategoriserar stycke- nas innehåll.

Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglig- het och digitalisering är den av källmaterialets innehåll som till sidantal är längst.

Den femte statsmakten är indelad i kapitel, med olika kapitelförfattare. Författarna till kapitlen består av specialister, strateger, eller på annat sätt experter inom det område som varje kapitel berör. Syftet med Den femte statsmakten är att genom omvärldsanalys samla så mycket information som möjligt för att belysa de utmaningar och möjligheter som biblioteken står inför.⁷⁵ Ämnena i Den femte statsmak- ten är såldes bred, vilket har gjort att urval inom rapporten har behövts göras.

De kapitel i Den femte statsmakten som har analyserats är (förutom förord, in- ledning och sammanfattning och slutsatser) kapitel två: Från sagor till cyberpunk.

Mediers utveckling och medborgarnas utbildningsbehov där författaren Brit Stak- ston diskuterar digitaliseringens påverkan på demokratin.⁷⁶ Kapitel fyra: Det håll- bara informationssamhället av Karolina Andersdotter, som även handlar om

74 Fichtelius m.fl. (2019), s. 1

75 Fichtelius m.fl. (2017), s. 7.

76 Stakston (2017).

(26)

digitalisering, men med fokus på omvärlden.⁷⁷ Kapitel tio: Är du fullärd lille vän?, av Andreas Fejes, som handlar om biblioteken och det livslånga lärandet.⁷⁸ Och kapitel tolv: I digitaliseringens tidevarv av Beate Eellend, som belyser det öppna vetenskapssystemet, open access, som en viktig aspekt för informationsanskaff- ning, som i sin tur beskrivs som en viktig del av det digitala samhälle vi lever i idag.⁷⁹

Det säkerhetspolitiska materialet

Nationell säkerhetsstrategi presenterades i januari 2017 av statsminister Stefan Löfven. Det är första gången som en svensk regering genomför en samlad redovis- ning inom området för säkerhet.⁸⁰ Nationell säkerhetsstrategi fokuserar på att be- lysa säkerhetsfrågor i bred bemärkelse. Hoten utgör dels naturkatastrofer, pande- mier, eller terrorism och organiserad brottslighet.⁸¹ Det som är relevant för uppsatsens syfte är de delar av säkerhetsstrategin som belyser en ny typ av säkerhetspoli- tiskt läge där hot uppstår och förändras snabbare än förr.⁸² Detta resonemang beskrivs i en diskussion kring digitaliseringens möjligheter och de hot som kan uppstå därigenom. Här nämns desinformation som exempel på ett sådant hot.

Innehållet av Nationell säkerhetsstrategi kommer att analyseras, likaså andra valda texter inom det säkerhetspolitiska området. Det femåriga forskningsprojektet

”3F för civilt försvar i gråzon” är finansierat av MSB och har de tre tematiska om- rådena: Försvarsvilja, försörjningsförmåga och förståelse av hotbild. Projektet, som hade sin start 2018 lägger fokus på gråzonsproblematik. Med gråzon menas läget mellan fred och krig, där påverkansoperationer och desinformationskampanjer får utrymme.⁸³ Till följd av detta forskningsprojekt har olika rapporter och undersök- ningar publicerats löpande. Den första rapporten inom forskningsprojektet heter Ci- vilt försvar i gråzon där författarna resonerar kring nutida samt framtida hotbilder, genom en redogörelse med en historisk kontext.⁸⁴ De utmaningar man står inför inom det civila försvaret förklaras och diskuteras i rapporten, med ett stort fokus på digitaliseringens snabba framväxt. Civilt försvar i gråzon har valts ut som käll- material för att få en fördjupad inblick i, och förståelse för, det civila försvaret.

Rapporten Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring syftar till att belysa omstrukturering och planering av totalförsvaret utifrån omvärldsläget idag.⁸⁵På så sätt kompletterar den Civilt försvar i gråzon, med en överblick över hela

77 Andersdotter (2017).

78 Fejes (2017).

79 Eellend (2017).

81 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 3.

82 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 5.

83 Jonsson m.fl. (2019), s. 4.

84 Jonsson m.fl. (2019).

85 Ingemarsdotter och Jonsson (2019).