Material
I detta kapitel kommer uppsatsens källmaterial presenteras, som senare kommer att analyseras. Uppsatsens källmaterial är inte likvärdigt när det gäller material från den bibliotekspolitiska, kontra den säkerhetspolitiska sektorn. De analyserade stra-tegierna har tagits fram på två olika vis. Nationell biblioteksstrategi har utarbetats av en expertgrupp, som genom olika rapporter tagit fram ett första utkast som sedan lämnats för remiss. Den nationella säkerhetsstrategin har inte lämnats ut på remiss och därför finns inga remissvar. På så sätt är den nationella biblioteksstrategin en mer offentlig process, än den nationella säkerhetsstrategin. Hur biblioteken drivs är annorlunda jämfört med totalförsvaret, vilket återspeglas i arbetet med dess strate-gier.
Som tidigare klarlagts består uppsatsens källmaterial till störst del av regerings-understödda strategier. Strategier, i sin tur, utgör inga styrdokument, utan fungerar som underlag för regeringen. Det handlar dels om att få en överblick och förståelse inom en sektor, ett område eller olika aktörers funktion. Strategier används även som ett sätt att belysa att ett visst område behöver utvecklas, omarbetas eller för-ändras.71 Däremot är det fortfarande upp till regeringen om förändring slutligen kommer att ske. Strategier har ofta till syfte att påverka eller övertyga, för föränd-ring. Det gör att strategier kan se olika ut, både i utformning och till dess innehåll;
vissa är korta, andra omfattande, och så vidare.72 Hur strategier tas fram kan också se olika ut, vilket denna studies källmaterial påvisar.
Urval
Uppsatsämnet valdes på premissen att det i Demokratins skattkammare står att biblioteken bör ingå i civilförsvaret.
Med den premissen, utgör källmaterialets ena sida av nationell biblioteksstra-tegis olika rapporter. Nationell biblioteksstrategi har arbetats fram i form av fjorton olika rapporter och tio filmer, som har sammanställts och som sedan utgjort slut-rapporten Demokratins skattkammare. De tio filmerna har valts bort för att fokusera på rapporterna. Av dessa fjorton rapporter har två varit framträdande när det kom-mer till diskussion om civilt försvar, och resonemang kring desinformationsmässiga hot mot demokratin. Dessa två rapporter, tillsammans med slutrapporten, utgör upp-satsens källmaterial inom det bibliotekspolitiska området.
71 Strategier och handlingsplaner: ett nytt sätt för regeringen att styra? (2018), s, 6.
72 Strategier och handlingsplaner: ett nytt sätt för regeringen att styra? (2018), s, 5.
De rapporter som ingår i nationell biblioteksstrategi, som har valts bort, be-handlar, i det stora hela, ämnena utbildningsbibliotek, minoritetsspråk och integrat-ion. Eftersom denna uppsats fokuserar på bibliotekens roll i civilt försvar, har därför dessa ämnen valts bort och såldes de rapporter som behandlar övriga ämnen likaså.
Skolbibliotekens arbete med MIK och källkritik är viktig för stärkta medie- och informationskunniga medborgare, men i en diskussion kring rådande kris kan detta innehåll bortses från. Därför kommer inte någon rapport som behandlar ämnet skol-bibliotek, eller bibliotekens roll för barn att analyseras. De rapporter som behandlar bibliotekens arbete med språklig mångfald samt integration och segregation har även de valts bort för att de avhandlar ämnen, som för denna uppsats inte är väsent-liga. Dessa rapporter beskriver vikten av att arbeta med ett integrationsuppdrag, men de skriver inte om det i förhållande till en krissituation, eller i ett sammanhang av desinformation och MIK.
Urvalet av det källmaterial som ingår i nationell biblioteksstrategi, och som denna uppsats har valt att analysera är: Demokratins skattkammare: förslag till en nationell biblioteksstrategi, Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering och Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi : utkast. Demokratins skattkammare och Från ord till handling har analyserats i sin helhet, medan Den femte statsmakten har analy-serats utifrån de kapitel som anses relevant för uppsatsens ämne. Det bibliotekspo-litiska källmaterialet kommer att presenteras i nästkommande kapitel.
Källmaterialets andra del, som består av dokument från det säkerhetspolitiska området, består av Nationell säkerhetsstrategi, Att möta informationspåverkan, Ci-vilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring. Eftersom Nationell säkerhetsstrategi inte har några tillhörande rapporter har de övriga tre dokumenten hämtats från, dels Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och dels Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Dokumenten kommer att presenteras senare.
Källmaterialet från de två olika politiska områdena är författade under samma tidsperiod, 2017-2019. Detta var ett medvetet val för att materialet skulle kunna analyseras och jämföras utifrån samma premisser publiceringsmässigt. Om det ena eller det andra materialet skulle vara nyare eller äldre hade det kunnat påverka re-levansen i innehållet. Däremot är det säkerhetspolitiska källmaterialet skrivet efter att Nationell säkerhetsstrategi publicerades. Medan det bibliotekspolitiska käll-materialet ligger till grund för Demokratins skattkammare som utgör förslaget till nationell biblioteksstrategi.
Det bibliotekspolitiska materialet
2015 beslutade regeringen att KB skulle ta fram ett förslag till en nationell biblio-teksstrategi. Målet var att ta fram strategier för att belysa och främja utveckling inom området för det allmänna biblioteksväsendet.73
Demokratins skattkammare utgör uppsatsens första källmaterial. I Demokratins skattkammare presenteras sex arbetsområden där fokus på utveckling ligger. Dessa arbetsområden är tagna, dels utifrån bibliotekslagens vision, och dels utifrån strate-gins slutgiltiga mål.74 Inledningen av Demokratins skattkammare börjar med att ge en bild av dagsläget, där dagens problem, resurser och åtgärder diskuteras. Detta förankras, i sin tur, i en historisk överläggning, hur folkbiblioteken har utvecklats över tid, från när tryckkonsten utvecklades i Sverige i mitten av 1600-talet, fram till den tekniska utvecklingen i slutet av 1900-talet. Dagens och gårdagens resonemang förankras sedan i en framtidsutsikt då strategins syfte är att lägga grunden för bib-liotekspolitiken fram till 2030.
Från ord till handling. På väg mot en nationell biblioteksstrategi består av åtta kapitel som är uppdelade utifrån de mål och sex arbetsområden som utgör Demo-kratins skattkammare. Kapitlen i Från ord till handling är (förutom förord och av-slutning) Demokrati, Tillgänglighet, Utbildning, Läsning, Digitalisering och Infra-struktur. Från ord till handling använder begreppet H.U.M.P (Hot/Hinder, Utma-ning, Möjlighet, Problem) som upplägg av rapporten. I varje kapitel beskrivs de hot/hinder eller problem som behöver mötas eller åtgärdas. Styckena i rapporten är vidare uppdelade utifrån om de är hot, möjlig åtgärd eller vem som är ansvarig för en möjlig åtgärd. Uppdelningen görs i form av symboler som kategoriserar stycke-nas innehåll.
Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglig-het och digitalisering är den av källmaterialets innehåll som till sidantal är längst.
Den femte statsmakten är indelad i kapitel, med olika kapitelförfattare. Författarna till kapitlen består av specialister, strateger, eller på annat sätt experter inom det område som varje kapitel berör. Syftet med Den femte statsmakten är att genom omvärldsanalys samla så mycket information som möjligt för att belysa de utma-ningar och möjligheter som biblioteken står inför.75 Ämnena i Den femte statsmak-ten är såldes bred, vilket har gjort att urval inom rapporstatsmak-ten har behövts göras.
De kapitel i Den femte statsmakten som har analyserats är (förutom förord, in-ledning och sammanfattning och slutsatser) kapitel två: Från sagor till cyberpunk.
Mediers utveckling och medborgarnas utbildningsbehov där författaren Brit Stak-ston diskuterar digitaliseringens påverkan på demokratin.76 Kapitel fyra: Det håll-bara informationssamhället av Karolina Andersdotter, som även handlar om
73 Regeringskansliet (2015).
74 Fichtelius m.fl. (2019), s. 1
75 Fichtelius m.fl. (2017), s. 7.
76 Stakston (2017).
digitalisering, men med fokus på omvärlden.77 Kapitel tio: Är du fullärd lille vän?, av Andreas Fejes, som handlar om biblioteken och det livslånga lärandet.78 Och kapitel tolv: I digitaliseringens tidevarv av Beate Eellend, som belyser det öppna vetenskapssystemet, open access, som en viktig aspekt för informationsanskaff-ning, som i sin tur beskrivs som en viktig del av det digitala samhälle vi lever i idag.79
Det säkerhetspolitiska materialet
Nationell säkerhetsstrategi presenterades i januari 2017 av statsminister Stefan Löfven. Det är första gången som en svensk regering genomför en samlad redovis-ning inom området för säkerhet.80 Nationell säkerhetsstrategi fokuserar på att be-lysa säkerhetsfrågor i bred bemärkelse. Hoten utgör dels naturkatastrofer, pande-mier, eller terrorism och organiserad brottslighet.81 Det som är relevant för uppsat-sens syfte är de delar av säkerhetsstrategin som belyser en ny typ av säkerhetspoli-tiskt läge där hot uppstår och förändras snabbare än förr.82 Detta resonemang besk-rivs i en diskussion kring digitaliseringens möjligheter och de hot som kan uppstå därigenom. Här nämns desinformation som exempel på ett sådant hot.
Innehållet av Nationell säkerhetsstrategi kommer att analyseras, likaså andra valda texter inom det säkerhetspolitiska området. Det femåriga forskningsprojektet
”3F för civilt försvar i gråzon” är finansierat av MSB och har de tre tematiska om-rådena: Försvarsvilja, försörjningsförmåga och förståelse av hotbild. Projektet, som hade sin start 2018 lägger fokus på gråzonsproblematik. Med gråzon menas läget mellan fred och krig, där påverkansoperationer och desinformationskampanjer får utrymme.83 Till följd av detta forskningsprojekt har olika rapporter och undersök-ningar publicerats löpande. Den första rapporten inom forskningsprojektet heter Ci-vilt försvar i gråzon där författarna resonerar kring nutida samt framtida hotbilder, genom en redogörelse med en historisk kontext.84 De utmaningar man står inför inom det civila försvaret förklaras och diskuteras i rapporten, med ett stort fokus på digitaliseringens snabba framväxt. Civilt försvar i gråzon har valts ut som käll-material för att få en fördjupad inblick i, och förståelse för, det civila försvaret.
Rapporten Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring syftar till att belysa omstrukturering och planering av totalförsvaret utifrån omvärldsläget idag.85 På så sätt kompletterar den Civilt försvar i gråzon, med en överblick över hela
77 Andersdotter (2017).
78 Fejes (2017).
79 Eellend (2017).
80 Regeringskansliet (2017).
81 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 3.
82 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 5.
83 Jonsson m.fl. (2019), s. 4.
84 Jonsson m.fl. (2019).
85 Ingemarsdotter och Jonsson (2019).
totalförsvarets omstrukturering. Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring har valts ut som källmaterial för att det tillför fördjupad diskussion kring den rådande totalförsvarsplaneringen.
Källmaterialets sista dokument kommer från MSB, och fungerar som en form av informationsblad eller handbok. Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer riktar sig i synnerhet till kommunikationsproffessionen, som ett sätt att hjälpa yrkesverksamma kommunikatörer i deras arbete att möta informationspåverkan.86 Dokumentet identifierar informationspåverkan som ett hot mot vår demokrati, och desinformation används som exempel på en teknik som används inom informationspåverkan. Att möta informationspåverkan har valts ut som källmaterial på grund av dess kriskommunikativa sida, tillika att dokumentet använder desinformation som exempel på hot.
De dokument som utgör det säkerhetspolitiska källmaterialet består av en strategi, två forskningsrapporter och en handbok. Det finns därmed mer variation i det säkerhetspolitiska analysmaterialet, jämfört med det bibliotekspolitiska, där alla rapporter ingår i samma serie.
Metod
I denna del av uppsatsen kommer val av metod att presenteras. En vetenskaplig metod ska användas i relation till de forskningsfrågor som ställs och i beaktande av den teori som ligger till grund för dessa. Uppsatsens syfte är att på djupet förstå likheter och skillnader mellan olika forskningsfält, för att tydligare kunna se hur de närmar sig varandra. I och med uppsatsens syfte, görs en textanalys.
Innehållsanalys
Inom ramen för textanalys hittas innehållsanalys, som har till syfte att bryta ner och kategorisera delar av ett textinnehåll för att besvara de bestämda forskningsfrå-gorna.87 På så sätt kan det sägas att det är en förståelseskapande analys.88 Innehålls-analys kan genomföras på olika sätt beroende på om den utförs genom ett kvantita-tivt eller ett kvalitakvantita-tivt tillvägagångssätt. Ibland kan de två metoderna även kombi-neras och gränsen för metodiken är inte alltid glasklar, på grund av att en form av mätande och räknande förekommer i båda.89
En innehållsanalys går systematiskt igenom dokument för att kunna kategori-sera innehållet i dem.90 Syftet med en innehållsanalys är att se till källmaterialets
86 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018).
87 Boréus & Bergström (2018), s. 50; Grønmo (2006), s. 202.
88 Grønmo (2006), s. 367.
89 Boréus & Bergström (2018), s. 50-51.
90 Grønmo (2006), s. 188.
manifesta och/eller latenta innehåll; alltså det som ordagrant står i dokumentet och det som är outtalat, som kan läsas mellan raderna.91 En renodlad kvantitativ inne-hållsanalys räknar förekomsten av ord eller ett begrepp i källmaterialet, vilket är ett angreppssätt som inte anses relevant för denna uppsats. Eftersom en kvalitativ in-nehållsanalys syftar till att komma åt helheten av texten, dess subjektivitet och la-tenta innehåll, kommer denna uppsats använda ett kvalitativt tillvägagångssätt.
Datainsamlingen som sker vid en innehållsanalys sker i tre steg. I det förbere-dande stadiet finner forskaren ett fokus, riktar in sig på ett ämne och typer av doku-ment. Genomförandet av datainsamlingen innebär att gå igenom dokumenten sys-tematiskt, och här företa källkritiska och kontextuella bedömningar och sedan välja ut, kategorisera och registrera innehållet. Enligt Sigmund Grønmo har en innehålls-analys ofta ett visst impressionistiskt drag, eftersom forskaren kartlägger generella eller typiska mönster i materialet och skapar sig ett intryck av vad som är centralt eller representativt. Det i sin tur kan leda till att överraskande tendenser eller sam-manhang kan upptäckas.92
Metodens problematik
Problem som kan komma till följd av en innehållsanalys är, enligt Grønmo, den subjektiva faktorn som forskaren utgör. Det kan ta sig i uttryck genom de perspektiv som forskaren har på materialet, en begränsad källkritisk eller kontextuell förstå-else, som i sin tur kan påverka tolkningen av innehållet.93 Det subjektiva perspekti-vet beskriver Grønmo som ett stort problem med en innehållsanalytisk metodik.
Han menar att det påverkar urval och tolkningar som skulle kunna leda till ett snävt och ensidigt perspektiv. För att kringgå problemet kan texternas relevans och frukt-barhet bedömas utifrån olika perspektiv, genom att inte endast fokusera på texter som är typiska för etablerade kategorier, det gäller alltså att se utifrån ett så brett perspektiv som möjligt.94
Sammanfattningsvis beskriver Grønmo tre problem som kan uppstå till följd av en innehållsanalys: forskarens perspektiv, forskarens källkritiska förståelse och forskarens kontextuella förståelse. Den gemensamma nämnaren är subjektiviteten som forskaren har, som även är en oundviklig förutsättning för metoden. Detta in-nebär således att de ställningstaganden som forskaren står inför och beslut som denne tar påverkar utfallet och resultatet. Avgränsningar måste göras, och med det väljs visst material bort, till skillnad från det som vidare kommer att studeras.95 Att ta ställning till materialets tillgänglighet, relevans, autenticitet och trovärdighet be-höver göras utifrån ett källkritiskt perspektiv. De kontextuella bedömningarna som
91 Boréus & Bergström (2018), s. 52.
92 Grønmo (2006), s 245.
93 Grønmo (2006), s. 189.
94 Grønmo (2006), s. 193.
95 Grønmo (2006), s. 190.
görs är viktiga i tolkningsprocessen av innehållet. Det är då viktigt, enligt Grønmo, att ta i beaktande, vem eller vad materialet är representativt för, vilken intention som finns med texten, hur texten är utformad och vad budskapet är.96 De etiska ställningstagandena, med tanke på innehållsanalysens problematik, handlar om för-hållandet till källmaterialet, samt att genomgående vara transparent i redovisningen av undersökningen.
Genomförandet av innehållsanalysen
Innehållsanalysen genomförs i tre steg. Det första steget innebär genomläsning av källmaterialet. Det andra steget innebär skapande av analysschema (se bilaga 1.).
Analysschemat har skapats med inspiration från Grønmos beskrivning av genom-förande en kvalitativ innehållsanalys. Det tredje steget innebär en andra genomläs-ning med tillämpgenomläs-ning av analysschemat.
Den första genomläsningen av materialet har gjorts för att ta hänsyn till hel-heten av texterna och dess kontextuella innebörd.
Efter den första genomläsningen skapades ett analysschema som syftar till att på ett strukturerat och enhetligt sätt ta ut relevanta delar ur källmaterialets innehåll.
Analysschemat fungerar som en uppställning och nedbrytning av ett stycke i en text. Schemat används främst för att se till det manifesta innehållet i den del av texten som har analyserats. Stycket bryts sedan ned till koder, alltså nyckelord som är beskrivande för innehållet, utifrån detta har koderna följaktligen satts in i kate-gorier och teman. Analysschemat har använts för att analysera stycken i texterna som anses relevant för uppsatsens ämne, syfte och forskningsfrågor. Genom att an-vända ett analysschema, som har applicerats på materialets alla komponenter har en överblick av innehållet skapats. Detta har sedan till syfte att förenkla och samman-fatta texternas innehåll, enligt Grønmo.97
Den andra genomläsningen har inneburit applicering av analysschemat på materialets innehåll. Detta har gjorts genom att ta ut stycken och meningar ur käll-materialet för att kunna skapa kategorier och teman utifrån de nyckelord som finns i texterna.
Arbetet med den rådata som har samlats in påminner om det systematiska upp-delandet, räknandet och den organisering som utgör en kvantitativ innehållsanalys, det är i resultatredovisningen som den stora skillnaden klargörs. Det är en uppställ-ning som görs, men det är inte antal gånger som ett begrepp uttrycks som är av betydelse, utan det innebörden som här ligger i fokus. Genom detta tillvägagångs-sätt fungerar analysen som en systematiserad undersökning, som Peter Esaiasson m.fl. beskriver som ett sätt att klargöra tankestrukturen i en text, vilket i sin tur har gjorts genom att lyfta fram det essentiella i texten, och vidare göra det begripligt.
96 Grønmo (2006), s. 191.
97 Grønmo (2006), s. 245-246.
Dessutom, så menar Esaiasson m.fl. att en systematiserande innehållsanalys även syftar till att logiskt kategorisera innehållet i texterna för att få en överblick.98 Esai-asson m.fl. beskriver det vitala med en kvalitativ textanalys på detta sätt: ”Det är du som berättar en historia med hjälp av texten, det är inte texten som berättar en histo-ria för dig.”99
Att genomföra en kvalitativ innehållsanalys kan ske på olika sätt. Att välja ett tillvägagångssätt som är anpassat för den empiri som ska analyseras är därför vara viktigt att ha i beaktning. Eftersom att ett analysschema har skapats, som vidare tillämpas på källmaterialets alla enheter, kan likheter och skillnader mellan texterna tydligt hittas. Detta har, i sin tur, underlättat arbetet med den komparativa analysen som tillkommer, för att vidare se till texternas beröringspunkter.
Komparativ metod
Eftersom uppsatsen har till syfte att granska två olika strategier (och dess förarbeten och anknutna forskning) som kommer från två olika politiska områden, kommer en komparativ analysmetod att kopplas till den tidigare genomförda innehållsanalysen.
Detta har gjorts för att se vilka likheter och/eller skillnader områdena har när de diskuterar samma ämne och om det således går att finna en korrelation mellan om-rådena eller inte. Det är just i detta syfte, att belysa skillnader och likheter samt om det går att finna samband mellan faktorer, som utgör en komparativ metod.100 Den komparativa analysmetoden är utformad för att kunna hantera den komplexitet som kommer av att granska kontexter.101
Uppsatsen kommer att följa Lennart Hellspongs metod för en komparativ ana-lys, taget från boken Metoder för brukstextanalys.102 Att genomföra en komparativ analys innebär att man ställer frågor till texterna för att finna samband genom lik-heter och skillnader. Hellspong förklarar att dessa frågor består av sex komponenter att ta hänsyn till i analysen. Dessa är: sammanhanget, språket, innehållet, den soci-ala tonen, stilen och sambanden. 103
Med sammanhanget menas att analysera den kontext som texterna befinner sig i, hur de är framtagna, vilka verksamheter de tillhör och vilken funktion texterna fyller.104 Genom att analysera ordförrådet och meningstyper i texterna kan man ge-nom språket skaffa sig en förståelse för texternas karaktär.105 Innehållet granskas genom att se till de likheter och skillnader som finns i texterna, vilka teman som finns och vilka huvud- och delämnen som diskuteras. Här gäller det även att se till
98 Esaiasson m.fl. (2012), s. 211.
99 Esaiasson m.fl. (2012), s. 215.
100 Denk (2012), s. 12.
101 Denk (2012), s. 13.
102 Hellspong (2001), s. 78-81.
103 Hellspong (2001), s. 79.
104 Hellspong (2001), s. 79.
105 Hellspong (2001), s. 80.
det perspektiv som texterna har, om de är subjektiva, eller objektiva och om de således förhåller sig till teorier, eller ideologier. Här är det underförstådda inslag
det perspektiv som texterna har, om de är subjektiva, eller objektiva och om de således förhåller sig till teorier, eller ideologier. Här är det underförstådda inslag