Hotbild
Diskussionen kring hotbild inom det säkerhetspolitiska källmaterialet är bred, med olika benämningar och ingångar till de problem som det moderna digitaliserade samhället befinner sig i och står inför.
Nyckelord som används i de säkerhetspolitiska texterna har termerna: desin-formation, påverkansoperationer, påverkanskampanjer, antagonistiska syften, an-tagonistiska aktörer, politisk fragmentering, informationskrigföring, hybridkrigfö-ring, psykologisk krigföhybridkrigfö-ring, informationsoperationer, gråzon, falska rykten, vilse-ledning, ryktesspridning, och motsägelsefull information. Nyckelorden är snarlika och används ofta endast en gång, för att senare i samma text referera till vad som antas vara detsamma, men som benämns annorlunda, exempelvis de ord som slutar på -krigföring, -operationer eller-kampanjer. Utifrån dessa nyckelord som befinner sig i kategorin hotbild kan tre huvudområden karakteriseras.
I det första området anknyts hotbilderna till omvärlden och på ett omvärldsa-nalytiskt förhållningssätt utgår diskussionen från de hot som finns utanför Sveriges gränser, som försöker påverka Sverige. Detta medför konkreta exempel på pro-blemuppställningen. Den andra hotbilden handlar om politisk fragmentering, där demokratin anses vara utsatt. Den tredje aspekten är hur medborgare i Sverige på-verkas av desinformation. Dessa tre huvudområden förenas med diskussioner kring olika typer av modern krigföring som ses som ett stort hot, eftersom fenomenet gråzon är ett svåranalyserat begrepp som består av många olika faktorer.
En annan förenande punkt för dessa tre områden är att digitaliseringen ses som den bidragande faktorn till dessa nya typer av hot. Detta exemplifieras i Nationell säkerhetsstrategi: ”Ett högteknologiskt samhälle medför en större utsatthet för cy-berhot och ökade möjligheter att sprida desinformation.”182 och ”Digitaliseringen ger dock också antagonistiska aktörer möjlighet att sprida budskap som utmanar våra grundläggande värden och samhällets säkerhet.”183
Här bygger det omvärldsanalytiska förhållningssättet på antaganden om att hot kommer utanför Sveriges gränser. Hot som kommer utifrån sägs vara av påverkans-karaktär och benämns som påverkansoperationer eller påverkanskampanjer. Det sägs handla om ”[…]en förändrad omvärld som uppvisar nya sorters hot från nya konstellationer av aktörer.”184 Man riktar, i det säkerhetspolitiska källmaterialet, uppmärksamhet mot att dessa hot i form av ”idéströmningar” antingen från närom-råden eller längre bort och följaktligen utmanar Sverige i ”vårt sätt att leva”.185 När
182 Nationell säkerhetsstrategi, s. 8.
183 Nationell säkerhetsstrategi, s. 8.
184 Nationell säkerhetsstrategi, s. 5.
185 Nationell säkerhetsstrategi, s. 5
det kommer till konkreta exempel som det säkerhetspolitiska källmaterialet tar upp, sätts Ryssland i fokus. Ryssland tas upp som exempel i Nationell säkerhetsstrategi:
Påverkansoperationer riktas mot västliga länder, även Sverige, i syfte att så split, skapa osäker-het och påverka politiska beslutsprocesser och vägval, samtidigt som Rysslands inre utveckling går i en alltmer auktoritär och repressiv inriktning.186
Och som exempel i Civilt försvar i gråzon:
Det som idag kanske är nytt – och viktigt att vara förberedd på – är att hotet från den tradition-ella fienden Ryssland inte enbart eller ens främst utgörs av ett invasionshot utan att Ryssland och andra statsaktörer kan tänkas vilja påverka Sverige med icke-militära medel för att få ige-nom sin vilja eller ta del av skyddsvärd information.187
Projektet EUvsDisinfo har sedan 2015 identifierat, belyst och vidare analyserat des-information som är pro-Kreml, för att vidare öka medvetenheten kring rysk desin-formation. Fram till 2019 hade forskargruppen identifierat ett urval av över 6500 desinformationskampanjer från Ryssland. Allt material går att finna i projektets da-tabas, som uppdateras veckovis.188
Vid sidan av diskussionen kring Ryssland som hot, menar man, i det säkerhets-politiska källmaterialet, att dagens hotbild är bredare än så. Man menar att det
”[…]omfattar även mer tydligt icke-statliga aktörer.”189
Vad som senare diskuteras är vad dessa hot faktiskt kan leda till, vilket beskrivs som en form av skrämselpropaganda, där:
Militära medel, eller hot om dessas användning, är verktyg som en stat eller annan aktör kan använda i en förening med påverkanskampanjer och informationskrigföring, cyberrelaterade hot mot totalförsvaret och vissa former av sabotage och terrorism.190
Det som den omvärldsorienterande diskussionen mynnar ut i är att dessa hot, som kommer utifrån, i sin tur ökar den politiska fragmenteringen.
I flera europeiska länder ökar den politiska fragmenteringen med påföljande samhällelig pola-risering och bristande tilltro till rättsstaten och demokratin som grundval för den politiska ord-ningen.191
Man refererar här i Nationell säkerhetsstrategi, till andra länders situation och sätter in Sverige i samma kontext med rädsla för att det är dit vi är på väg:
186 Nationell säkerhetsstrategi, s. 12.
187 Jonsson m.fl. (2019), s. 8
188 EUvsDisinfos webbplats>About.
189 Jonsson m.fl. (2019), s. 8.
190 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 17.
191 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 10-12.
I dag ser vi en global tillbakagång för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Detta märks också i internationella fora, där internationella åtaganden om mänskliga rättigheter ifrågasätts allt oftare.192
Något som uppmärksammas i den säkerhetspolitiska kontexten är hur den dagsak-tuella hotbilden faktiskt påminner om hur hotbilder sett ut historiskt. Det vill säga, att det i grunden handlar om ekonomisk- och psykologisk krigföring, som har tagit andra former. Med hjälp av digitaliseringen har, enligt det säkerhetspolitiska käll-materialet, en cyberkrigföring utvecklats.193 Detta har i sin tur lett till att det finns en oro för folkets mentala beredskap i en diskussion kring vilseledning.194 Psykolo-giska operationer är i sig inget nytt fenomen, där systematisk ryktesspridning går att spåra så långt tillbaka som till antiken.195 I Sverige har ett psykologiskt försvar funnits sedan 1953, men har genom åren bytt namn, lagts ned och återkommit med ännu ett nytt namn.196 Arbetet med att införa en ny myndighet för psykologiskt för-svar är idag pågående.197
Den politiska fragmenteringen exemplifieras, i det säkerhetspolitiska käll-materialet, genom att det uttryckligen finns ett hot mot demokratin. Informations-påverkan har den effekten att den stör samhällsdebatten med vilseledande inform-ation.198 Dagens informationsmiljö, där sociala medier får en betydande roll i de analyserade texterna, tenderar att polarisera samhället, underminera demokratiska processer och kontrollera det offentliga samtalet. Här riktas även uppmärksamhet mot trollfabriker, falska experter och mot alternativa nyhetskällor online.199
Mycket av det som oroar författarna som utgör det säkerhetspolitiska käll-materialet är den påverkan som vilseledande information har på befolkningen. ”Be-gränsad möjlighet till påtaglig nyhetsförmedling kan skapa oro och otrygghet, öka ryktesspridning samt öka möjligheten att medvetet sprida falsk information.”200 Även tekniska störningar menar de kan bidra till drastiska åtgärder hos befolk-ningen, så som ryktesspridning, hamstring, spontanevakueringar och underbeman-ning.201 Det skapas alltså ett kaos av begränsad nyhetsförmedling och tekniska stör-ningar. Däremot kan dessa tendenser ses utanför dessa problemuppställstör-ningar. Des-information och hamstring av olika typer av hygienartiklar och livsmedel är effekter som kan ses i det dagsaktuella läget med Covid-19, även om nyhetsförmedlingen
192 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 10.
193 Jonsson m.fl. (2019), s. 17.
194 Jonsson m.fl. (2019), s. 13.
195 Tubin (2007), s. 26.
196 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1953-1985, Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) 1985-2008, delar av SPF är idag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2009-: Nationalencyklopedin, webb-versionen, sökord: psykologiskt försvar. [2020-04-15].
197 Dir. 2018:80, En ny myndighet för psykologiskt försvar.
198 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 12.
199 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 14,
200 Jonsson m.fl. (2019), s. 43.
201 Jonsson m.fl. (2019), s. 43.
är bred och tillgänglig och inga tekniska störningar förekommer. Något som Civilt försvar i gråzon uppmärksammar är den psykologiska och kognitiva aspekten av att befinna sig i en komplex och osäker situation. Författarna menar att: ”[…] den mänskliga förmågan att bearbeta information är begränsad.”202 Man tar helt enkelt inte in all information på ett överskådligt sätt i en pressad situation, och författarna menar att man rent av kan ”[…] förneka eller bortse från sådan information som motsäger redan omfattade övertygelser.”203 Det kan exemplifieras med den hamst-ring som skedde av toalettpapper i Sverige (och runt om i världen) under coronakri-sens första tid. Denna oro och hamstring skulle visa sig inte vara en berättigad oro eftersom tillverkningen och tillgången av toalettpapper inte alls var i någon utsatt situation. Oro skapar kaos, något som exemplifieras i Att möta informationspåver-kan: ”Vi är helt enkelt inte gjorda för att hantera den information vi utsätts för i dagens samhälle.”204, menar det säkerhetspolitiska källmaterialet.
För att summera de hotbilder som beskrivs i Nationell säkerhetsstrategi, Att möta informationspåverkan, Civilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring, beskrivs de många gånger i form av konkretiserade ex-empel. Detta gör att det är överskådligt att se till vilka hot det handlar om och vilka former de tar. Samtidigt benämns det som svårt att möta dessa hot eftersom deras karaktär inte alltid är av samma sort, vilket i sin tur försvårar beredskapsarbetet.
Resurs
De nyckelord som används i det säkerhetspolitiska källmaterialets resursresone-mang är: ansvar, ansvarsfördelning, arbete, behov, beredskap, bibehålla, bygga, effektiv, engagemang, förebygga, förmedla, gemensam, hantera, motstå, motverka, möta, värna, nationellt intresse, ramverk, skydda , spetskompetenser, strategisk, säkerhet, säkerställa, uppgift och viljeyttring.
I det säkerhetspolitiska källmaterialet visas ett tydligt fokus på ett återuppbyg-gande av totalförsvaret, där även civilt försvar ingår. Till skillnad från biblioteks-sektorn som påvisar sin relevans i förhållande till de hotbilder som presenteras, handlar det säkerhetspolitiska resursresonemanget om återuppbyggnad och vidare arbete för att stärka krisberedskapen.
I föregående kapitel där de bibliotekspolitiska resurserna diskuterades, kunde en tydlig slutsats dras. Biblioteken inser vilken resurs de är för beredskapen och har satt in sig själva in i en säkerhetspolitisk kontext. Så långt har den säkerhetspolitiska forskningen bevisligen ännu inte sträckt sig. Den pågående återuppbyggnaden av det nedrustade totalförsvaret gör att en lika tydlig bild av totalförsvarets, samt det civila försvarets, roll inte kan återges med samma styrka.
202 Jonsson m.fl. (2019), s. 65.
203 Jonsson m.fl. (2019), s. 65.
204 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 14.
Ett resonemang som går att finna i det säkerhetspolitiska källmaterialet är dock att den moderna krisberedskapen möjligtvis gynnas av att den inte är fullt upp-rustad. I Civilt försvar i gråzon står det att: ”Detta kan givetvis också ses som en fördel – i en ny tid med hot som uppfattas som nya kanske det är lika bra att börja från noll?”205 Gråzonsproblematiken medför att man behöver tänka om och tänka nytt. Men gråzonsproblematiken anses även göra planering för ett nytt civilt försvar bekymmersamt. I Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring står det att:
I dagsläget saknar det civila försvaret ett sammanhängande verksamhetskoncept – vem ska göra vad, tillsammans med vem och hur ska saker och ting hänga ihop?206
Det råder således oklarhet kring organisering, och behov av att bilda sig en uppfatt-ning föreligger. De hotbilder som civilt försvar står inför sträcker sig från fysiska hot till psykologisk påverkan.207
Dagens civila försvar beskrivs i följande citat:
Det civila försvaret är enligt nuvarande definition den civila delen av totalförsvaret och syftar till att skydda samhället från olika former av hot under höjd beredskap och krig.208
Vad som ingår i civilt försvar beskrivs följande:
Det civila försvaret består av ett stort antal verksamheter och en bred uppsättning aktörer i samhället, såväl offentliga myndigheter och verksamheter som privata företag, frivilligorgani-sationer och medborgare.209
Det civila försvaret gynnas av samverkan för att kunna motstå dagens gråzonspro-blematik. Det civila försvaret präglas av samarbete och samverkan över politikom-råden, det har det alltid gjort, men kanske mer nu än någonsin, i och med de hotbil-der som beskrivs. Det civila försvaret beskrivs i källmaterialet som samhällsviktiga instanser från olika politikområden som rycker in vid akuta tillfällen, när det hand-lar om exempelvis under naturkatastrofer, tekniska fel eller pandemier.210 Något för-beredande arbete beskrivs inte, men ett slags föreberedelseresonemang förs gäl-lande psykologiskt försvar och dess upprättelse.211 Det beskrivs även som en instans som genomsyrar samhällets samtliga organisationer.212 Ett fokus på engagemang, försvarsviljan och samverkan kan urskiljas i källmaterialet. Att varje instans skulle
205 Jonsson m.fl. (2019), s. 70.
206 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 19.
207 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 13.
208 Jonsson m.fl. (2019), s. 18.
209 Jonsson m.fl. (2019), s. 18.
210 Jonsson m.fl. (2019), s. 18.
211 Jonsson m.fl. (2019), s. 72.
212 Jonsson m.fl. (2019), s. 67.
identifiera och möta ett hot i taget ses dock som negativt, därför arbetar man för att ta fram en sammanhållen gråzonsstrategi, som präglas av både bredd och spets.213
I Att möta informationspåverkan beskrivs även rollen som kommunikatör som viktig i ett förebyggande sammanhang, såväl som att aktivt identifiera och möta informationspåverkan.214 Den beskrivning som texten gör av yrkesrollen kommuni-katör, skulle även kunna gälla för bibliotekarieyrket: ”Du kommunicerar med dina målgrupper, hjälper dem när de har frågor och förser dem med samhällsviktig in-formation.”215 och ”I samtliga fall har du som kommunikatör möjlighet att spela en viktig roll i arbetet med att stärka och stötta en konstruktiv demokratisk debatt”216
Avslutningsvis i det säkerhetspolitiska källmaterialets resursresonemang nämns totalförsvaret, det civila försvaret och psykologiskt försvar som instanser som idag rustas upp, eller planeras att återinföras. Även Totalförsvarets forsknings-institut (FOI) nämns som en betydande resurs, då de kan bidra med nyttig forskning inom beredskap, men även för att nyansera de komplexa hotbilder samhället står inför, vilket i sin tur bidrar till den planeringen som totalförsvaret och det civila försvaret befinner sig i.217 Den säkerhetspolitiska sektorn står handfallen inför de hot som uppkommer med gråzon. Gråzonsproblematik anses inte vara nytt, men formerna de tar anses nya. Här finns ett tydligt fokus på utveckling, där man inser att man behöver omforma och utveckla sin verksamhet för att stå starkt och säkert framöver. Man anser, i det analyserade säkerhetspolitiska materialet, att krisbered-skapen är bristfällig.
Åtgärd
Åtgärdsdiskussionen i det säkerhetspolitiska källmaterialet har en nära koppling till målbilderna, som kommer diskuteras i nästkommande avsnitt. Vissa konkreta åt-gärder finns dock att återge från källmaterialets innehåll. Åtåt-gärderna, så som de beskrivs i det säkerhetspolitiska källmaterialet, inleds ofta med en diskussion kring ansvarsfördelning och samverkan. fokus i detta kapitel kommer ligga på totalför-svaret, det civila förtotalför-svaret, och MSBs åtgärder för de hotbilder som tidigare åter-getts. Även ett psykologiskt försvar som åtgärd omtalas, och kommer därför disku-teras vidare. Nyckelord inom ramen för denna kategori är förmågor, försvar, ändringar, koordination, kunskap, klara, ledning, stödja, stark, psykologiskt för-svar, utgångspunkt och samhällsaktörer.
I förra kapitlet, där källmaterialets resursresonemang fördes, etablerades det att totalförsvarsplaneringen är i full gång. Detta konkretiseras i Nationell säkerhets-strategi:
213 Jonsson m.fl. (2019), s. 70.
214 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 8.
215 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 8.
216 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 8.
217 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s.15, 17 & 22.
De senaste tio åren har flera förändringar gjorts för att stärka samhällets krisberedskap och förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser. Hit hör inrättandet av en krisorganisation i Regeringskansliet och en förstärkt kris- och konsulär organisation i utrikesförvaltningen samt etablerandet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Sedan 2014 finns i regeringen en inrikesminister med ett utpekat ansvar för samhällets krisberedskap, civilt försvar och be-kämpning av terrorism.218
Ansvarsfördelning diskuteras i det säkerhetspolitiska källmaterialets åtgärdsresone-mang där ansvar först diskuteras inom det område där de säkerhetspolitiska aktö-rerna finns:
En stark underrättelseförmåga, inom både polis och försvar och ett väl rustat psykologiskt för-svar är nödvändiga komponenter för Sveriges säkerhet. Den fortsatta utbyggnaden av krisbe-redskapen och återuppbyggnaden av det civila försvaret är ömsesidigt förstärkande. Civilt för-svar är i grunden liktydigt med samhällets inneboende robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera höjd beredskap, krigsfara och krig.219
Sedan läggs ansvar ännu bredare, utanför totalförsvarets gränser, där utgångspunk-ten sägs vara ”[…]att alla samhällsaktörer tar ansvar för och utvecklar krisbered-skapen inom sitt ansvarsområde, och att samverkan med berörda aktörer sker.”220 För att involvera samhällets alla aktörer krävs, enligt källmaterialet, en ledning som fungerar som den koordinerande funktionen.221
Att formulera åtgärder för att försvara en nation från olika tänkbara antagonister och antagonistiska angreppssätt, innebär olika typer av åtgärder och att fler aktörer involveras. Gråzonsproblematiken utgör typer av hot som totalförsvaret inte är vana att möta sedan tidigare. ”De hotkomplex som gråzonen utgör ställer nya krav på samhällets olika aktörer, såväl offentliga som privata.”222
Detta gör att, hur planeringen och upprustningen ska ske, eller vilket slutresultat som ska genereras, inte är samstämmig. Civilt försvar, som idag ligger under kris-beredskapen, bör, enligt källmaterialet, fortsätta vara en del av den. I Civilt försvar i gråzon menar man att:
Denna gränsdragningsproblematik talar för att i stor grad integrera det civila försvaret med den fredstida krisberedskapen. Att bygga civilt försvar på krisberedskapen, är också den princip som ska gälla enligt dagens politiska inriktning.223
Att civilt försvar bör ligga under krisberedskapen, motsägs i den mer nutida rap-porten, som grundas i den aktuella pandemin, Covid-19: Fyra tidiga lärdomar av coronakrisen för civilt försvar. I den dagsaktuella rapporten påpekar författarna, som för övrigt även är författare till två av det säkerhetspolitiska källmaterialets
218 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 26.
219 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 9.
220 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 14.
221 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 9.
222 Jonsson m.fl. (2019), s. 4.
223 Jonsson m.fl. (2019), s. 46.
rapporter, att det civila försvaret inte bör läggas under krisberedskapen. Det betyder att författarna har, under cirka ett års tid, ändrat sin syn på planeringen av civilt försvar. Så som det fungerar idag, anses inte vara tillräckligt att bygga på. Således krävs det att krisberedskapen får en förstärkt resursgrund, menar de.224
Vid sidan av totalförsvarsplaneringen och det civila försvaret diskuteras även ett nytt svenskt psykologiskt försvar. ”Det försämrade omvärldsläget aktualiserar behovet av ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden.”225 Hur ett psykologiskt försvar ska byggas, organiseras eller rent praktiskt bör ha för funktion framhålls inte i det analyserade säkerhetspolitiska källmaterialet. Men när det kom-mer till informationspåverkan, och spridning av vilseledande information, som ett psykologiskt försvar skulle vara ansvariga för, framställs MSB som den aktör som har huvudansvar för detta.226 I den svenska rapporten psykologiskt försvar från 1953 framhålls den centrala uppgiften sägs däri vara att kartlägga vilka åtgärder som är viktiga för att skapa motståndskraft hos medborgarna.227 Resonemanget från 1953, liknar till stor del det analyserade säkerhetspolitiska källmaterialets diskussion. En ny myndighet för psykologiskt försvar kommer att diskuteras vidare i nästkom-mande avsnitt, gällande den säkerhetspolitiska målbilden.
Avslutningsvis så lyfts forskning som en åtgärd som beskrivs kunna möta den hotbild som tidigare har etablerats. Detta lyfts fram i Kunskapsbehov för ett total-försvar i förändring, där författarna menar att forskning är framåtsyftande och bi-drar till förståelse för hotbilden, som vidare grundar sig i den gråzonsproblematik som tidigare har diskuterats.228 Om man förstår hotbilden går det att hantera hoten enklare. Här lyfts även forskningsprojektet 3F upp, som utgör en del av det säker-hetspolitiska källmaterialet för denna uppsats, som en åtgärd i att öka förståelsen för gråzonsproblematik.229 Ett konkret exempel på en åtgärd mot den hotbild man beskrivit i källmaterialet, är att man inom FOI har upprättat ett ramverk för att iden-tifiera antagonistiska hot för att bättre tolka och analysera gråzonen, samt nyansera gråzonens olika beståndsdelar och osäkerheter.230 Detta anser man kan leda till att ge en gedigen lägesbild om vem den egentlige antagonisten är, kan och vill.231
Sammanfattningsvis anses den planering som idag görs, där upprustning och organisering som föreligger, vara en åtgärd. Vidare kommer det säkerhetspolitiska källmaterialets målbild att diskuteras.
224 Ingemarsdotter & Jonsson (2020), s. 2
225 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 17.
226 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 12.
227 SOU 1953:27, s. 191.
228 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 17.
229 Jonsson m.fl. (2019), s. 37.
230 Jonsson m.fl. (2019), s. 39.
231 Jonsson m.fl. (2019), s. 45; Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 19.
Målbild
Den målbild som beskrivs i Nationell säkerhetsstrategi, Att möta informationspå-verkan, Civilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring, handlar övergripande om att värna våra grundläggande värden vi har i vårt sam-hälle. Sålunda handlar det om att fortsatt försvara och bevara. Nyckelord i
Den målbild som beskrivs i Nationell säkerhetsstrategi, Att möta informationspå-verkan, Civilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring, handlar övergripande om att värna våra grundläggande värden vi har i vårt sam-hälle. Sålunda handlar det om att fortsatt försvara och bevara. Nyckelord i