Källor
Andersdotter, Karolina (2017), ”Det hållbara informationssamhället. Internation-ella perspektiv på det svenska biblioteksväsendets utmaningar och möjlig-heter”, i Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, red: Erik Fichtelius, m.fl. Stockholm: Kung-liga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, s. 87-119.
Eellend, Beate (2017), ”I digitaliseringens tidevarv. Biblioteken och det öppna ve-tenskapssystemet”, i Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, red: Erik Fichtelius m.fl. Stock-holm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, s. 343-373.
Fejes, Andreas (2017), ”Är du fullärd lille vän?. Biblioteken och det livslånga lä-randet”, i Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, red: Erik Fichtelius m.fl. Stockholm: Kung-liga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, s. 291-315.
Fichtelius, Erik, m.fl. (red.) (2017), Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi.
Fichtelius, Erik, Persson, Christina & Enarson, Eva (2018), Från ord till hand-ling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi : utkast. Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi.
Fichtelius, Erik, Persson, Christina & Enarson, Eva (2019), Demokratins skatt-kammare: förslag till en nationell biblioteksstrategi. Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi.
Ingemarsdotter, Jenny & Jonsson, Daniel K. (2019) Kunskapsbehov för ett total-försvar i förändring. Stockholm: Totaltotal-försvarets forskningsinstitut. FOI-R--4770--SE.
Jonsson, Daniel K. M.fl. (2019), Civilt försvar i gråzon. Stockholm: Totalförsva-rets forskningsinstitut. FOI-R--4769--SE.
Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018). Myndig-heten för samhällsskydd och beredskap. https://rib.msb.se/filer/pdf/28778.pdf.
[2020-04-23].
Nationell säkerhetsstrategi (2017). Stockholm: Regeringskansliet.
Stakston, Brit (2017), ”Från sagor till cyberpunk. Mediers utveckling och medbor-garnas utbildningsbehov”, i Den femte statsmakten: bibliotekens roll för de-mokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, red: Erik Fichtelius, m.fl. Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, s. 19-65.
Litteratur
Asp, Viktoria & Fors, Fredrik (2018). Lärandemål civilt försvar. Vilka behöver kunna vad? [Elektronisk resurs]. Myndigheten för samhällsskydd och bered-skap.
Bawden, David & Robinson, Lyn (2012). An Introduction to information science.
London: Facet.
Bayer, Judit m.fl (2019). Disinformation and propaganda – impact on the func-tioning of the rule of law in the EU and its Member States. Policy Department for Citizens’ Rights and Constitutional Affairs. Europeiska unionen.
https://www.europarl.europa.eu/Reg-Data/etudes/STUD/2019/608864/IPOL_STU(2019)608864_EN.pdf [2020-04-23].
Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Li-ber.
Carlsson, Ulla (red.) (2014). Medie- och informationskunnighet i Norden – En nyckel till demokrati och yttrandefrihet. Göteborg: Nordicom.
Carlsson, Ulla (red.) (2018). MIK i den digitala tidsåldern – en demokratifråga.
Göteborg: Nordicom.
Clemens, Annika (2020-03-16). ”Här är biblioteken del av krisberedskapen”. Bib-lioteksbladet. http://bibBib-lioteksbladet.se/har-ar-biblioteken-del-av-krisbered- http://biblioteksbladet.se/har-ar-biblioteken-del-av-krisbered-skapen/ [2020-05-01].
Clemens, Annika (2020-03-18). ”Biblioteken i Västerås identifierade som sam-hällsviktig funktion”. Biblioteksbladet. http://biblioteksbladet.se/digitala-tjanster-ska-halla-verksamheten-i-gang/ [2020-05-01].
Dahl, Robert A. (2005). Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront.
Denk, Thomas (2012). Komparativa analysmetoder. Lund: Studentlitteratur.
Dir. 2018:80. En ny myndighet för psykologiskt försvar.
https://www.rege- ringen.se/4a566c/contentassets/b4b90c231b4144e683d5b4a594fe27b1/en-ny-myndighet-for-psykologiskt-forsvar-dir.-201880 [2020-06-05].
Eriksson, Catarina & Michnik, Katarina (2019), ”Allas bibliotek?”, i Storm och stiltje, red: Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg & Annika Bergström. Göteborg: SOM-institutet, s. 301-320.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.]
uppl. Stockholm: Nordtedts Juridik.
EUvsDisinfo, About, https://euvsdisinfo.eu/about/ [2020-04-23].
EUvsDisinfo, News and Analysis. “EEAS Special Report: Disinformation on the coronavirus – short assessment of the information environment”, 2020-03-19.
https://euvsdisinfo.eu/eeas-special-report-disinformation-on-the-coronavirus-short-assessment-of-the-information-environment/ [2020-05-01].
Floridi, Luciano (1996). “Brave.Net.World: The Internet as a Disinformation Su-perhighway?”, i: The Electronic Library 14 (5), s. 509-514.
Grizzle, Alton m.fl. (2013). Media and Information Literacy: Policy and Strategy Guidelines. Paris: UNESCO.
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000225606 [2020-04-23].
Grønmo, Sigmund (2006). Metoder i samhällsvetenskap. 1. Uppl. Malmö: Liber.
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teore-tisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk.
Hadenius, Axel (2006). Demokrati: en jämförande analys. 2., [rev.] uppl. Malmö:
Liber.
Held, David (1997). Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 2., rev. Och utvidgade uppl. Göteborg: Daidalos.
Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hofsten, Ingela (2019). MIK och bibliotek: en lägesrapport. Stockholm: svensk biblioteksförening.
Hultqvist, Peter (2020-03-24). ”Inga planer att sätta Stockholm i karantän”. Afton-bladet. https://www.aftonAfton-bladet.se/debatt/a/awEwnM/inga-planer-att-satta- https://www.aftonbladet.se/debatt/a/awEwnM/inga-planer-att-satta-stockholm-i-karantan [2020-05-01].
Ingemarsdotter, Jenny & Jonsson, Daniel K. (2020) Fyra tidiga lärdomar av coro-nakrisen för civilt försvar. Stockholm: FOI.
Joyce, Marie-Louise & Wallin Lämsä, Camilla (2020).“En kugge i krigsappara-ten” Bibliotekens roll i svensk kris- och krigsberedskap. Masteruppsats, Upp-sala universitet.
Kåring Wagman, Anna (2011). En norsk, en dansk, en finsk – och en svensk? Bib-lioteksstrategier i Norden. Skriftserie: ”På väg mot en starkare biblioteksnat-ion”. Stockholm: Svensk biblioteksförening.
Nationalencyklopedin, sökord: Civilförsvar [2020-05-01]
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/civilförsvar [2020-05-02].
Nationalencyklopedin, sökord: Demokrati. [2020-02-20]
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/demokrati [2020-04-23].
Nationalencyklopedin, sökord: Psykologiskt försvar. [2020-04-15]. https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/psykologiskt-försvar [2020-04-23].
Nationell risk- och förmågebedömning 2019. MSB, 2019. [Elektronisk resurs]
https://rib.msb.se/filer/pdf/28836.pdf [2020-04-23].
Nygren, Gunnar & Hök, Johan (red.) (2016). Ukraina och informationskriget:
journalistik mellan ideal och självcensur. Karlstad: MSB.
Petersson, Olof (2018). Medborgarna och det psykologiska försvaret. MSB.
Regeringskansliet (2015). Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblio-teksstrategi för hela Sverige. Stockholm: Kulturdepartementet.
Regeringskansliet (2017). Sveriges nationella säkerhetsstrategi.
Rivano Eckerdal, Johanna & Sundin, Olof (red.) (2014). Medie- & informations-kunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning. Stockholm:
svensk biblioteksförening.
Rousseau, Jean-Jacques (1994). Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder Stockholm: Natur och kultur.
Sandberg, Helena (2018). ”De minsta medborgarnas digitala vardag”, i MIK i den digitala tidsåldern – en demokratifråga. Ulla Carlsson (red.). Göteborg: Nor-dicom, s. 73-76.
SFS 2013:801, Bibliotekslag. Stockholm: kulturdepartementet.
SOU 1953:27, Psykologisk försvar: Betänkande avgivet av Kommittén för utred-ning om det psykologiska försvaret. Stockholm: Emil Kihlströms Tryckeriak-tiebolag.
Strategier och handlingsplaner: ett sätt för regeringen att styra? (2018). Stock-holm: Statskontoret.
Sundin, Olof & Haider, Jutta (2018). ”Källkritik, självkritik och källtillit”, i MIK i den digitala tidsåldern – en demokratifråga. Ulla Carlsson (red.). Göteborg:
Nordicom, s. 59-61.
Thurén, Torsen & Strachal, George (2011). Källa: internet : att bedöma informat-ion utifrån källkritiska principer. Första upplagan. Malmö: Gleerup.
Thurén, Torsten & Werner, Jack (2019). Källkritik. Fjärde upplagan. Stockholm:
Liber.
Totalförsvarets forskningsinstitut. Krisberedskap och civilt försvar.
https://www.foi.se/forskning/krisberedskap-och-civilt-forsvar/civilt-for-svar.html [2020-04-23].
Tubin, Eino (2007). Besegra utan strid: den psykologiska krigföringens historia.
Stockholm: Santérus.
Vigsø, Orla (2016). Kriskommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Wagner, Martina (2018). ”Medie- och informationskunnighet (MIK) i Sverige”, i MIK i den digitala tidsåldern – en demokratifråga. Ulla Carlsson (red.). Göte-borg: Nordicom, s. 89-113.
Wardle, Claire & Derakhshan, Hossein (2017). Information Disorder: Toward an interdisciplinary framework for research and policymaking. Strassburg:
Council of Europe.
Wikforss, Åsa (2019). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Första pocketupplagan. Stockholm: Fri tanke.
World Economic Forum (2013). “Digital Wildfires in a Hyperconnected World”, i: The Global Risks Report 2013, s. 23-27.
World Economic Forum (2020). “Wild Wide Web. Consequences of Digital Frag-mentation”, i: The Global Risks Report 2020, s. 60-71.
Bilaga 1.
Analysschema
Analysenhet Meningsenhet Kod Kategori Tema Vilket
doku-ment som analyseras.
Del av doku-mentet som analyseras.
Nyckelord för att förstå samman-hanget.
Grupp med koder med liknande in-nehåll.
Ett övergri-pande tema bestående av kategorier.