Inneslutande tekniker

Normaliserande tekniker verkar, som sagt, i syfte att homogenisera gruppen och att korrigera dess individer i riktning mot gällande normer. Inneslutande tekniker använder pedagogerna för att locka fram, bjuda in till och uppmärksamma det önskvärda beteendet och på så sätt korri- geras barnen bort från det icke önskvärda. Sådana tekniker har en pas- toral karaktär13 som skapar välbefinnande och en positiv känsla som ska få barnen villiga att underordna sig styrningen. En vanlig inneslu- tande teknik är att uppmärksamma och uppmuntra det som barnen le- ker.

13

Kajsa och Åsa bjuder på fest i lekstugan. Patricia är gäst. Patiricia: ”Kän- ner ni så gott det luktar här inne? Ni har verkligen gjort snyggt här inne.” (Månen)

Patricia uppmuntrar leken genom att uppmärksamma och berömma lekhandlingarna. Att uppmärksamma vissa lekhandlingar kan verka uteslutande på andra handlingar som då inte får uppmärksamhet.

Tora leker att hon är en indianflicka. Hon vänder sig till Pia. Tora: ”Här var min vassa kniv.” Pia tittar på henne. Pia: ”Jaha.” Tim kommer in i rummet och släpper en hög med gosedjur på golvet. Tim: ”Kolla vad jag har! Så mycket lejonmat.” Pia: ”Åh, titta! Var ska vi ha det nånstans? Den kanske smiter.” (Sjöviken)

Att samla mat är ett innehåll som får pedagogens uppmärksamhet och kommentarer medan en beväpnad indianflicka inte får mer uppmärk- samhet än ett kort konstaterande. Genom att uppmärksamma och att aktivt delta i en lek innesluter pedagogerna leken och dess deltagare. Samtidigt utesluts andra lekar och de som deltar i dem. Mat är ett inne- håll som innesluts och vapen ett innehåll som utesluts.

Att bjuda in till lek är en teknik som bland annat syftar till att reglera barnen mot aktivt deltagande i leken. I exemplet nedan är det Jenny, en tystlåten flicka som ofta står utanför leken och tittar på, som individua- liseras och som definieras som den som står utanför leken. Ett sådant beteende försöker pedagogen korrigera genom upprepade gånger inbju- da Jenny i leken och locka henne till lek.

Kajsa och Åsa leker kalas i lekstugan. De har bjudit in Patricia och Kaj- sas mamma Linda. Jenny kommer och tittar in genom fönstret. Patricia till Jenny: ”Om du har en biljett kan du följa med på festen.” Jenny svarar inte, hon står kvar och tittar in genom fönstret. (Månen)

Jenny tittar på när de andra leker, vilket leder till en inbjudan från pe- dagogen. Jenny svarar inte direkt, men en stund senare kommer hon och Nadja in i huset.

Kajsa till Jenny: ”Vill du också ha lite?” Patricia till Jenny: ”Vill du sitta här? Det finns plats här.” Linda: ”Och någon kan sitta här. Jag kan flytta på mig för jag har faktiskt fått smaka. Vill du sitta här? Jag säger tack så mycket nu så kommer det fler som vill smaka här.” Linda reser sig. Jenny kryper upp i Patricias knä. Patricia till Jenny: ”Vill du smaka en saffrans-

Nu är Jenny inne i huset men fortfarande inte aktiv i leken. Hon sitter inte på en stol vid bordet som man kan förvänta sig av en gäst. Istället kryper hon upp i famnen på sin ”fröken” och deltar inte i leken. Peda- gogen försöker locka henne att bli delaktig.

Patricia till Jenny: ”Vill du smaka en saffransbulle?” Jenny svarar inte. (Månen)

Jenny låter sig inte lockas att bli en del av leken. Hon sitter tyst i Patri- cias knä. I lekstugan finns också Nadja som inte heller är aktiv i lekan- det och som också blir inbjuden och lockas till deltagande.

Gerd till Nadja: ”Och här har vi en liten gäst till. Hej.” Nadja tittar på Gerd men svarar inte. Kajsa serverar kaffe. Gerd till Nadja: ”Dricker du kaffe?” Nadja: ”Nähä!” (Månen)

Inte heller Nadja är villig att delta. Hon tycks nöjd med att titta på och är inte intresserad av att dricka kaffe, inte ens på lek.

Pedagogen och Kajsas mamma uppmärksammar och förstärker Kaj- sas och Åsas lek. De smakar och berömmer maten de får och talar om hur trevligt det är med fest. På så sätt innesluter de Kajsas och Åsas lek vilket samtidigt verkar uteslutande på Jenny och Nadja som tittar på. När Patricia, och även Linda och Kajsa, bjuder in de båda flickorna till lek innesluts leken och passiviteten utesluts. Genom att lyfta fram Jen- ny och Nadja som individer och uppmärksamma deras beteende kate- goriseras deras passivitet som ”icke-normal”, som något som kräver åtgärder. I det här fallet var åtgärden inbjudan till annan aktivitet.

Närbesläktat med att bjuda in till lek är pedagogernas sätt att, i lek- full tappning, föreslå innehåll i leken. Med sådana förslag bjuder peda- gogerna in till den ”rätta” leken och reglerar bort från den ”felaktiga”. Pernilla använder till exempel en sådan teknik för att styra bort Martin från en konflikt med Bea.

Kevin, Martin, Bea, Maria, Alice, Tove och Pernilla leker att de åker båt till Landet Ingenstans. Bea är kapten och bestämmer vart de ska åka. Martin vänder sig till Pernilla: ”Så kör jag! Så kör jag!” Bea vänder sig till Martin: ”NÄ! Jag kör!” Tove: ”För Bea är chefen, Martin.” Martin: ”Åhh!” Martin sätter sig i båten och hänger med huvudet. Han ser sur och besviken ut. Helena: ”Kan du inte hjälpa Kevin att fixa bensinen?” Mar- tin skakar på huvudet. Pernilla: ”Vi behöver någon som är kock också. Finns det någon som kan vara kock?” Martin och Alice räcker upp han-

den. Martin: ”Jag!” Alice: ”Jag!” Pernilla: ”Jättebra Martin. Då fixar du det.” (Månen)

Bea och Martin blir osams, en konflikt som pedagogen försöker för- hindra. Hon provar att finna en annan roll åt Martin. Efter att ha miss- lyckats med att få Martin att hjälpa Kevin med bensinen, presenterar hon nästa förslag på ett mer attraktivt sätt. I konkurrens med Alice blir Martin utsedd till kock och konflikten med Bea förefaller glömd. Leken som aktivitet har inneslutits och konflikten uteslutits.

När Pernilla medlar mellan barnen använder hon sig av ett för bar- nen känt tema, att äta och laga mat. Att föreslå matlekar är en teknik som inbjuder till ”rätt sorts lek” och som utesluter olämpliga lekar och olämpligt beteende.

I exempel som jag tidigare redovisat i kapitel fem används just ma- ten som teknik för att innesluta själva lekaktiviteten och lekhandlingar som är lugna och ordnade men utesluta det stökiga och våldsamma. Här finns naturligtvis grader i vad som uppfattas som ordnat och vad som uppfattas som stökigt. Det primära är att förslag om att leka mat an- vänds som en inneslutande teknik som verkar uteslutande på dem som väljer lekhandlingar som inte följer familjelekens norm. Vi återvänder till Elias som leker restaurang med Petra och Max. Elias är kock och de båda andra gäster. Elias har tidigare försökt ändra lekens innehåll ge- nom att föreslå att det kommer tjuvar till restaurangen och att han själv förvandlas till polis. Nu gör han ett nytt försök.

Elias: ”Vad hände! Det är cowboy!” Petra: ”Är det cowboy som kommer nu? Till salonen?” Hon fnissar. Elias: ”Längst bort i hörnet där, cowboy-

er och indiana!” Petra: ”Då får vi titta efter det ju.” My (3 år) har kommit

fram till Carina och säger nåt till henne. Elias: ”Kom efter mig! Kom ef- ter mig!” Elias skuttar iväg åt det håll han har sagt att cowboysen kom- mer ifrån. Petra och Max sitter kvar. My går in i affären. Max till Petra: ”Ska du inte äta mer?” Han håller fram Petras tallrik. Petra: ”Nu är jag så mätt i magen.” Max: ”Ska jag ta detta?” Max lägger Petras mat i sin tal- rik. Elias kommer tillbaka och har ett kycklinglår av plast i handen. Elias till Petra: ”Jag äter ben.” Petra: ”Man kan inte gå iväg med maten, man får äta här vid bordet ju.” Petra: ”Nähä, jag börjar bli rätt så mätt i min mage. Jag känner att jag måste faktiskt gå hem nu, min assistent.” Elias:

”Ett larm! Stoppar tjuvar!” Petra: ”Men det fanns ju inga tjuvar.” Elias:

cowboyarna och indianerna.” Elias: ”Lite mat.” Petra: ”Ja, så lugnar de sig.” Elias börjar plocka fram mat till indianerna. (Sjöviken)

Elias föreslår att det kommer indianer. Petra visar intresse och säger att de får titta efter. Elias gör just det, han springer iväg åt det håll där in- dianerna ”är” och uppmanar de andra att komma efter. Det gör de inte. De sitter kvar och fortsätter att äta och att tala om maten. När Elias inte lyckas få med sig Petra och Max i jakten på indianerna föreslår han på nytt att det kommer tjuvar, men Petra påminner honom om att de har bestämt att det inte fanns några tjuvar. Elias ger sig inte och föreslår åter igen att det kommer cowboys och indianer. Petra väljer då att beja- ka indianerna, innesluter dem i leken men på ett anpassat och normali- serat sätt, genom att ge dem mat så att de lugnar ner sig. På så sätt för- mår hon Elias att välja den mer lugna restaurangleken framför den mer rörliga jakten på indianer. Den ”goda” leken innesluts.

Det finns fler exempel på detta. Leken där Edvin är en drake som har bränt indianflickan utvecklas till en lek där barnen jagar och samlar mat. Edvin som gestaltade draken regleras mot att välja en annan, ”snällare” roll i leken (se kapitel 5.2.2).

En lång stund sitter Edvin och tittar på när de andra leker. Liv och Tora lämnar rummet och Edvin följer efter. När de kommer tillbaka sitter Pia på madrassen med Elias i knäet. Han matar dockan med flaska. Vanda sitter bredvid. De andra barnen har gått. Pia: ”De är ute och jagar bufflar. Får ni några bufflar idag?” (Sjöviken)

Pia bjuder in barnen till att delta i en lek som handlar om jakt på bufflar men där själva jakten är ytterst nertonad och intresset istället ligger på samlandet av mat.

Pia fortsätter: ”Kan ni fiska lite så vi får nån middag idag?” Edvin: ”Men jag vet var det finns mycket middag.” Pia: ”Var då nånstans?” Edvin: ”Jag måste förvandla mig.” Edvin springer ut ur rummet, Tora springer efter. När han kommer tillbaka säger han: ”Jag har fångat en i alla fall.” Han lägger ett gosedjur hos Pia. Pia: ”Åh, vad bra. Lägg den vid spisen.” Edvin gör som Pia säger. Liv kommer: ”Jag har fångat den.” Hon visar fram en nalle. Pia: ”Lägg den där. Är det kylskåpet där? Då kan du lägga den där så länge tills vi ska äta.” (Sjöviken)

Genom maten som inneslutande teknik bevaras lekaktiviteten och lek- lusten medan olämpligt innehåll och olämpliga sätt att röra sig på ute- sluts.