• Ungdomsuppföljningen vid Vägledningscentrum föreslås permanentas och ges ökade resurser för arbetet med att söka upp, informera och motivera ungdomar till studier eller praktik. För att underlätta insatsen bör rapporter om avhopp från samtliga gym- nasieskolor samordnas under en funktion.
”Flykten” från de yrkesförberedande programmen måste hejdas. Det gäller såväl att andelen elever som söker dit ökar och att andelen som hoppar av minskar. En gemen- sam satsning med information från SYV och branschor- ganisationer kan behöva genomföras. En anledning till att så få söker, vilket skett i hela landet, kan vara att yrkes- förberedande program inte längre leder till behörighet för högskole- och universitetsstudier. Kommunerna är skyl- diga att erbjuda kurser under gymnasietiden till de elever
som önskar skaffa sig behörighet. Det medför emellertid ytterligare studier förutom de som sker inom själva pro- grammet. En möjlig lösning är istället att Malmö erbjuder ett fjärde år där elever praktiserar inom programområ- det på halvtid och läser in de kurser de behöver på övrig tid. Att inrätta ett fjärde år kräver troligtvis tillstånd från Skolverket/Skolinspektionen.
• Jag föreslår att Malmö stad lämnar in en ansökan om att få inrätta ett frivilligt fjärde år med detta innehåll. • Elever med kort vistelsetid i Malmö kan läsa på
introduktionsprogrammet språkintroduktion. På detta program läser eleven förstärkt svenska/svenska som andra språk. Vad som definieras som kort vis- telsetid avgör huvudmannen d.v.s. Malmö stads poli- tiker. För att ge fler elever som inte är behöriga till NP möjlighet till intensiva studier i svenska/svenska som andra språk är en möjlighet att ändra definitionen på kort vistelsetid. Enligt forskning om språkutveckling krävs fler än tre år för att utveckla språkets nyanser och språkkunskaper på mer abstrakt nivå.
• Jag föreslår att med kort vistelsetid menas fem år. Ett antal elever vid Startskolan har liten eller ingen skol- bakgrund när de kommer till Sverige. En del är analfa- beter. De har vistats i krigshärjade eller krigsliknande situationer. Eleverna är tonåringar och kan inte förväntas hinna tillägna sig tillräckliga kunskaper för att kunna upp- nå behörighet för gymnasiestudier. Dessa elever kan inte förväntas uppnå tillräckliga kunskaper inom ett eller två år på introduktionsprogrammet språkintroduktion.
• Jag föreslår att Malmö stad ansöker hos Skolverket/ Skolinspektionen att få inrätta ett pilotprojekt med klasser med enbart dessa elever där de ges samverkat stöd från skilda verksamheter. Avsikten är att elev- erna därigenom ska kunna ges tillräckliga kunskaper i svenska språket och andra ämnen under ett antal år. Ytterst syftar projektet att ge eleverna tillräcklig kom- petens för att kunna fortsätta sina studier vid KOM- VUX. Projektet bör följas av forskning.
Hälsoproblematik är en av de huvudsakliga anledningarna till avhopp från gymnasieutbildning.
Därför föreslås en kraftfull satsning på utbyggnad och personalförstärkning av såväl medicinskt, psykologiskt, specialpedagogiskt och socialt utbildad personal inom El- evhälsan vid de kommunala gymnasieskolorna.
50
Förslaget ligger i linje med skrivning i den nya skollagen. I denna står att elever ska ha tillgång till personal som kan göra medicinska, psykologiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska utgöra ett stöd för elevernas utveckling mot utbildningens mål. Forskning visar att i framgångsrika skolor samarbetar Elevhälsan med lärarlag och mentorer.
Ämnet Hälsa och Idrott är ett obligatoriskt ämne på samt- liga program – utom på introduktionsprogrammen! Inne- hållet i dessa ska utformas utifrån den enskilde elevens behov. Samtliga elevers behov kan, enligt min mening, vara att få undervisning i ämnet Hälsa och Idrott. Den longitudinella uppföljningen av elever inom Bunkeflo- projektet visar positivt samband med förstärkt fysisk ak- tivitet i skolan och elevers betyg.
• Ämnet Idrott och Hälsa ska förstärkt ges till samtliga elever vid Malmö stads gymnasieskolor.
• Forskningsgenomgången visar att såväl stöd- funktioner och stödinsatser behöver ses över och kvalitetssäkras.
• Samtliga elever med utländsk bakgrund ska ha till- gång till och erbjudas studiehandledning på sitt modersmål, enligt Skolverket.
• Forskningsstudier visar att övergångsrapporter om elever från grundskolan till gymnasieskolan behöver ses över så att de ger information till gymnasieskolan om elevers stödbehov och kvalitetssäkras. Innehållet i rapporterna fokuseras, inte att själva dokumentet upprättas. Vid gymnasiestarten ska det stöd som anges i rapporten ges från första början till eleven. Ett inkluderande pedagogiskt utvecklingsarbete behöver genomföras.
Ett delmål är att lärarna ges utrymme och stöd i att utveckla en reflekterande praktik. För att skapa möjlighet för lärare att utveckla en reflekterande praktik föreslås organisering av skolans verksamhet för att göra detta möjligt.
• Ett förslag är att lärarnas arbetstid organiseras så att en mindre andel timmar, förslagsvis tre timmar jäm- fört med idag, används till traditionell undervisning per vecka. De tre timmarna ska lärare använda till pedagogiska reflektioner. Det minskande antal elever
i årskullarna som sker fram till 2015 innebär att antal lärare finns i tillräckligt stort antal och utrymmet som skapas genom minskat antal elever användas som ovan. Skolutvecklingen ska följas av forskning. Enligt Skolverket, påverkar de nya behörighetsbestämmel- serna till högskole- eller yrkesförberedande program kom- munerna. Kommunerna kan behöva ge ökade resurser åt introduktionsprogrammen eftersom obehöriga elever behöver få godkända betyg i flera ämnen än när den förra skollagen gällde. Resurser krävs för att ge eleverna undervisning och stöd i fler ämnen än tidigare. Malmö har en mycket hög andel ungdomar som inte är behöriga till högskoleförberedande eller yrkesförberedande program. Nästan en fjärdedel av ungdomsgrupper som slutar år 9 är inte behöriga, en stabil tendens. En tredjedel av eleverna kan antas ha mycket låga betygspoäng eller inga alls från grundskolan. Därtill kommer ungdomar som inte kom- mer från grundskolan och som läser på språkintroduk- tionsprogrammet. De högre behörighetskrav som finns till NP kommer att innebära att elever behöver längre tid på introduktionsprogrammen.
• En kraftfull satsning på de fem introduktions- programmen behövs dels för att antagningskraven till högskole- och yrkesförberedande program har skärpts och dels för att antalet elever på introduk- tionsprogrammen ökat. Hur tillskottsresurserna ska utformas bör samrådas med företrädare för samordnaren vid startskolan och rektor vid Bellevue- gymnasium samt övriga rektorer med ansvar för introduktionsprogram.
51
Allodi, Westling, M. (2010). Vad gör skolan för utsatta barn? I SOU 2010:64. Stockholm:Fritzes.
Angel, B., Hjern, A., Att möta flyktingbarn och deras familjer, Studentlitteratur, Lund, 1992.; Malmström. C., m.fl.
Introduktionsenheten för flyktingbarn, Göteborg, 2001.
Asp Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie
i en kommun. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Beckne. R. (1995) Studieavbrott i svensk skola. Stockholm: HLS Förlag.
Beiser, M. & Hou, F. Language acquisition, unemployment and depressive disorder among Southeast Asian refugees: a 10-year study. Soc Sci Med. 2001 Nov; 53(10):1321-34.
Brottsförebyggande rådet, Brå. (2011). Utsatthet för brott år 2010. Resultat från nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2011.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Cederberg, M. & Ericsson, I. (2009). Ungdomars Upplevelser av Grundskolan i Malmö – röster från elever på IV-program. Malmö
Stad. http://www.malmo.se/download/18.663ce4af1240ed89c73800046809/Ungdomars+Upplevelser+av+Grundskola
n+i+Malmö.pdf
Cederberg, M. & Lingärde. S. (2008) Country report Denmark. www.epasie.eu/
Cederberg, M. (2006). Utifrån sett – Inifrån upplevt. Malmö högskola., Lunds universitet, Ak avh. www.mah.se/muep Colding, B. (2006). Ethnicity, gender and vocational education in Denmark. International Journal of Manpower, 27 – (4), 342-357.
Colding, B., H. Hummelgaard & Husted. L. (2004) Indvandreres og efterkommeres uddannelse. Baggrundsrapport i Taenketanken om udfordringer for integrationsindsatsen i Danmark.
Day, D. & Leithwood, K. (2007) Successful principal leadership in times of change. An international perspective. Dordrecht, The Netherlands: Springer.
Diderichsen, F. Andersen, I & Celie, M. (2011) Ulighed i Sundhed – årsager og insadser. Sundhedsstyrelsen.
Dovemark, M. (2004). Ansvar-flexibilitet-valfrihet. En etnografisk studie om en skola i förändring. Ak avh. Göteborgs universitet.
Eriksson Sjöö, T. & Ekblad, S. (2009) Stress, sömn och livskvalitet. FoU-rapport 2009/5 Malmö högskola, Hälsa och
Samhälle. se www.mah.se/muep
Ericsson, I. & Karlsson, M. (2012). Motor skills and school performance in children with daily psysical education in school - a 9-year intervention study, Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. 8 April 2012.
Fischbein, S. & Folkander, M E. (2000). Reading and writing ability and drop out in Swedish upper secondary school.
European Journal of Special Needs Education, 15-(3), 264-274.
Grosin, L. (1991) Skolklimat, prestation och uppförande i åtta högstadieskolor. Forskningsrapport från pedagogiska institutionen,
Stockholms universitet.
Grosin, L (2004) Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och 20 högstadieskolor. Forskningsrapport från pedagogiska
institutionen, Stockholms universitet.
Henriksson, L & Rydell, A Elementary school children with behavior problems: Teacher-child relations and self- perception. A prospective study. Merrill-Palmer Quarterly, 50(2) s 111-138
52
Hugo, M. (2007) Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp elever på gymnasieskolans individuella program. Ak Avh Jönköping universitet
Jaranson, J., Ekblad, S., Kroupin, V., Eisenman, D.P. Epidemiology and Risk Factors (pp 627-632). Section 7: Mental health and illness in immigrants. In: P.F. Walker and E.D. Barnett (Eds.), J. Jaranson (Assoc Ed). ImmigrantMedicine. St.
Louis, USA: Saunders, Elsevier, 2007.
Jenner, H. (2002). Motivation och motivationsprocesser i skola och behandling. Forskning i fokus 19. Stockholm: Skolverket
(Skolutveckling)
Jensen U H & Joergensen B T (2005) Det vigtigste i livet er at få en uddannelse – en undersoegelse af etniske minoritetsunges frafald fra erhvervsuddannelseserne. Bakgrundsrapport i Taenketanken om udfordringer for integrationsindsatsen i Danmark.
Korp, H. (2006). Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Ak avh Malmö högskola. Lärarutbildningen.
Landstedt, E. (2010). Life Circumstances and adolescent mental health. Ak avh. Mittuniversitetet.
Levitt. M. J., Lane. J.D., Levitt. J. Immigration Stress, Social Support, and Adjustment in the First Post-Migration Year: An Intergenerational Analysis. Paper presented at the meeting of the Society for the Study of Human Development, Boston,
November, 2003.
Lindencrona, F., Ekblad, S., Johanson Blight, K. Integration och folkhälsa – en
kunskapsöversikt. Expertappendix i Integration 2005, Norrköping: Integrationsverket, 2006, www.integrationsverket.se
Lundkvist, C. (2009). Möjligheternas horisont. Ak avh. Lindköping universitet.
Myklebust, J. O. (2007). Diverging paths in upper secondary education: competence
attainment among students with special educational needs. InternationalJournal of Inclusive Education, 11 – (2), 215- 231.
Möllås, G. (2009) ”Det ideliga mötandet”. En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Ak
avh. Jönköping universitet
Nilsson, I. & Wadeskog, A. (2008). Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. En sammanställning av rapporten. www. skandia@strd.
Norberg, H. (2003) Skolmisslyckande – hur gick det sen? ESO-rapport. http://www.regeringen.se/content/1/
c4/37/66/6076845a.pdf
Nordevall, E. (2011). Gymnasieläraren som mentor – en studie om relationernas betydelse för elevens lärande och delaktighet. Ak avh. Jönköping universitet.
Olofosson J. & Wadensjö E. (2006) Lärlingsutbildning – ett aterkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? Rapport till ESS 2006:4 Stockholm: Regeringskansliet.
Olweus, D. (1994). Mobbning i skolan. Falköping: Liber Utbildning.
Ontario Ministry of Education (2005). Early School Leavers: Understanding the Lived Reality of Student Disengagement from Secondary School. Final Report, Toronto, Canada http://www.edu.gov.on.ca/eng/parents/ schoolleavers.pdf
53
Persson, J. & Westrup. U. (2009). Gränsöverskridnde arbete i Limhamn-Bunkeflo. Lunds universitet, Campus Helsingborg, Inst. För Service Management.
Plug In. http://www.skl.se/sok?query=PlugIN&cat=123
Salonen, T. (2012). Barns ekonomiska utsatthet. Rädda Barnen och Malmö högskola. http://www.rb.se/
Salonen, T. (2010). Barns ekonomiska utsatthet. Rädda Barnen, Linnéuniversitetet och Malmö högskola. http://www. rb.se/
SCB Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning – en undersökning med många utmaningar. Bakgrundsfakta. (2008/1) SCB (2007) Tema Utbildning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. Befolkning och Välfärd (2007/4).
Scherp, H.Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling: ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstad: Karlstad universitet.
von Schantz Lundgren, I. (2008). Det är enklare i teorin…Om skolutveckling i praktiken. Ak avh SFS 2010:800. Skollagen
SFS 2010:2039. Gymnasieförordningen
Sjögren, A. & Svaleryd, H. Nitlott i barndomen – familjebakgrund, hälsa, utbildning och socialbidragstagande bland unga vuxna, IFAU - Institutet för Arbetsmarknadspolitiska Utvärderingr, 2011:5
Skolinspektionen (2012) En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2011 Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen, Kvalitetsgranskning 2009:1. Varannan i mål. Om gymnasieskolors (o)förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2011/12. PM Dnr 71-2012:33
Skolverket (2011). Skolverkets lägsbedömning 2011, Del 1. Rapport 363. Beskrivande data. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011a). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm:Fritzes Skolverket (2011b). Mer om…Introduktionsprogram i gymnasieskolan. www.skolverket.se
Skolverket (2011c). Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? En rapport om det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret). Rapport 360. Stockholm:Fritzes
Skolverket (2010) Risk för IG. Gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som riskerar att inte nå målen. Skolverkets aktuella analyser 2010. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2009) På tal om mobbning – och det som görs. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008). Studieresultat i grundskolan – en statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier. Skolverkets Aktuella Analyser 2008. Stockholm: Fritzes
54
Skolverket (2006). Redovisning av uppdraget om information om icke skolpliktiga ungdomar – det kommunala uppföljningsansvaret. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2002). ”Det kommunala uppföljningsansvaret” - finns det? Stockholm: Fritzes. Skolverket (2000) Bilden. Skolverkets lägesrapport. Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen (2010) Social rapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen
Stacey & Griffin 2006 Complexity and the Experience of Managing in the Public Sector Organizations. New York: Routledge.
Svensson, A. Dagens gymnasieskola – bättre än sitt rykte? Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 (4) 301-323. Svensson, A. & Reuterberg, S-E. (2002). Vad har hänt i gymnasieskolan under de senaste fem åren? (Rapport 2002:09)
Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Sveriges Kommuner och Landsting (2012) Motverka studieavbrott – Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning. www.skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting (2011) Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. www.skl.se
Sveriges officiella statistik (SCB 2007) Statistiska meddelanden. http://www.scb.se/Statistik/AMo401/_dokument/ aku_ungdomsarbetsloshet.pdf
SOU 2010:95. Se, tolka och agera. Allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SOU 2008:27. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2003:92. Unga utanför. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SOU 2002:120. Åtta vägar till kunskap. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SOU 1980:30. Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Söndergaard, HP,. Theorell, T. Language Acquisition in Relation to Cumulative Posttraumatic Stress Disorder. Symtom Load over Time in a Sample of Resettled Refugees. Psychotherapy and Psychosomatics 2004;73:320-323.
Tangen, R. (2004). Skolelivskvalitet og elevkår - elevers egne erfaringer i møtet med vidaregående skole. I E. Befring & R. Tangen. Red. Spesialpedagogikk. 475-497. Oslo: Cappelen Ak Forlag
Trondman, M. & Bunar, N. red. (2001) Varken ung eller vuxen: ”samhället idag är ju helt rubbat” Stockholm: Atlas.
Törnesén, M. (2009). Successful Principal Leadership Prerequisites. Processes and Outcomes. Ak avh. Umeå universitet.
Ungdomsstyrelsen (2007). En analys av ungdomars hälsa och utsatthet, Fokus 07. Stockholm Ungdomstyrelsen 2007:14: Fritzes.
Ungdomsstyrelsen (2000). Ungdomars vägval – en studie om utbildning och arbetslivets början. Ungdomsstyrelsens utredningar 18. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
55
Utbildningsförvaltningen (2011). Antagningsrapport 2011. Malmö stad www.malmo.se/utbildningsforvaltningen Utbildningsförvaltningen (2011). Kvalitetsredovisning 2011. Malmö stad www.malmo.se/utbildningsforvaltningen Utbildningsförvaltningen. Bellevue gymnasiums kvalitetsredovisning 2010/11. www.malmo.se/utbildningsforvaltningen Wiklund, M. (2010) Close to the edge. Ak avh. Umeå universitet.
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är en oberoende kommission med upp drag från Malmö stad att ta fram mål och strategier för att minska skillnader i hälsa. Läs mer på www.malmo.se/kommission och www.malmokommissionen.se