48
Ungdomsgruppen i syd – öst , analyserat på gruppnivå (individuella skillnader finns) har låg utbildning. Med låg utbildning avses grundskolenivå, vilket man också har när man hoppar av ett NP. Det ska inte tolkas som att dessa ungdomar skulle sakna begåvning, kreativitet eller framtidsdrömmar. Det speglar emellertid att strukturella ojämlika uppväxtförhållanden påverkar hur skolkarriären ser ut. Det finns väl belagt i forskning av social bakgr- und stor betydelse. Den enskilt viktigast faktorn för skol- framgång är förälderns utbildningsnivå. Ju högre utbild- ning föräldern har desto större sannolikhet att barnen uppnår höga betyg.
Hur kan det vara så? Skolan ska ju ge alla barn lika möj- ligheter. Det är inte bara i Malmö som bakgrundsförhål- landen påverkar skolkarriären. Forskning visar t.ex. att barn som växer upp i fattiga familjer har en överrisk att få låga betyg. Forskningsstudier som använt variabler som social klass eller socialgruppstillhörighet visar att ung- domar med bakgrund i arbetarklass /socialgrupp III är överrepresenterade bland dem som har låga betyg från grundskolan och bland dem som inte fullföljer en gym- nasieutbildning.
Skolverket visar att det har skett förbättringar när det gäller andelen elever som uppnår behörighet till högskole- och universitetsstudier. Antal avhopp har också minskat. Det gäller emellertid inte för alla elevkategorier. För elevkat- egorin med arbetarklassbakgrund / socialgrupp III har inte dessa förbättringar skett. Tvärtom, skriver Skolver- ket, har andelen i denna ungdomsgrupp ökat vad gäller avhopp. Det gäller på nationell nivå och mycket troligt även i Malmö. En närmare undersökning av Malmöelever som hoppar av sin gymnasieutbildning behöver göras, såväl som registerstudie som intervjustudie.
Varför är det på detta viset? Och vad kan man göra för att ändra på detta? Skolan förmår inte möta, motivera och stödja en kategori elever. Elevgruppen är heterogen, vilket kräver att lärare ska kunna stödja elever med olika bak- grunder. Forskning visar att lärare och rektorer tenderar att individualisera elevers misslyckanden i skolan. När ansvaret helt läggs på eleven fråntar sig skolan sitt ansvar och uppdrag att ge alla elever det stöd de behöver för att kunna genomföra sin utbildning.
Skolornas stöd till elever och bemötande av elever be- höver utvecklas, vilket visats i ett antal forskningsstudier som refererats i rapporten. Avhopp är processer och el-
evstöd ska ges där eleven är delaktig i utvecklandet av vad stödet ska innehålla och hur det ska ges. Enligt Hattie- rapporten är vad som utmärker en framgångsrik lärare framför en annan lärare inte skillnader i ämneskunskaper utan att den framgångsrike läraren förmår skapa goda relationer till eleverna.
Forskningsgenomgången visar att elever anger som huvudanledningar till avbrott från gymnasieskolan; skol- trötthet eller hälsoproblem. Andra skäl som angavs var brist på ämnesstöd, otrivsel och mobbning. Skoltrötthet utgör den i särklass största huvudanledningen till avhopp, enligt forskning. Långvariga fysiska såväl som psykiska hälsoproblem utgör den andra huvudanledningen till avhopp. Sjukdomar och olyckshändelser, till skillnad från stress, psykisk ohälsa och mobbning, förefaller inte ha uppmärksammats närmare i forskning. Forskning visar att låg utbildning medför en mängd ohälsoproblem eller so- ciala problem i vuxenlivet vilket innebär lidande för indi- vider och kostnader för samhället. En del ungdomar lider redan av det under skoltiden.
En viktig insats för att skapa ett socialt hållbart Malmö är att minska andelen ungdomar med låg utbildning. Det gäller dem som befinner sig på högstadiet och inom gym- nasieskolan och för dem under 20 år som varken stud- erar eller arbetar. Det kan finnas argument för att först och främst rikta insatser mot förskola och lägre årskurser. Insatser inom dessa områden är naturligtvis viktiga att göra men om inte även insatser görs för ungdomsgrup- perna nu, finns risk att Malmö, åtminstone under ett antal år, kommer ha hälften av ungdomskullar med låg utbild- ning. Den tydliga koppling som finns mellan låg utbild- ning, utanförskap och ohälsa kan då komma att motverka utvecklingen mot social hållbarhet. Evident forskning visar att låg utbildning medför höga överrisker för utveck- lande av social problematik.
49
MÅLSÄTTNINGAR
Mot bakgrund av den tydliga koppling som visats mellan låg utbildning och utanförskap och överrisk för fysisk och psykisk hälsoproblematik och social problematik föreslås att en långsiktig strategisk målsättning i Malmö formuleras i likhet med EUs strategiska mål för Europas ungdomsk- ullar;
• Från och med år 2020 ska 90 procent av ungdom- skullarna senast vid 24 års ålder ha uppnått god- kända slutbetyg från gymnasieskolans program eller motsvarande gymnasienivå inom KOMVUX eller Folkhögskola.
• Andelen ungdomar som är behöriga till det hög- skoleförberedande eller yrkesförberedande program- met ska öka och motsvara nuvarande riksgenomsnitt, 87 procent. Även andelen elever som inte är behöriga till något av ovanstående program ska i högre ut- sträckning vara behöriga att söka programinriktat in- dividuellt val. På detta program har elever möjlighet att komplettera till godkänt betyg i fler ämnen för att därefter komma in på valt yrkesprogram. Ett mål bör vara att 95 procent av ungdomar som slutar år 9 ska vara behöriga till något av ovanstående program. Särskilt bör uppmärksammas att ungdomar födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar, som går hela sin grundskoletid i Sverige, blir behöriga.
I ett kort perspektiv förslås att andelen ungdomar som varken studerar eller arbetar ska halveras före år 2015.