Intervju med företrädare från konsultföretaget

I genomförandet skilde sig intervjun med företrädaren från konsultföretaget inte nämnvärt från intervjuerna med tjänstepersonerna i Göteborgs stad. Vid intervjun träffade vi uppdragsledaren från konsultbolaget, som bland annat har till uppgift att bistå processen med expertis kring mobilitetsfrågor och underlag för planeringsdokument. Vi vill belysa skillnaden mellan projektledare och uppdragsledare. Projektledaren har under hela projektet kommit från Göteborgs stad och har det övergripande ansvaret för projektet, medans uppdragsledaren leder arbetet hos konsultföretaget. Konsultföretagets roll i det studerade projektet har varit att agera som stadsbyggnadskontorets förlängda arm på grund av att stadsbyggnadskontoret inte haft personella resurser att avdela för uppdraget. De har i uppdraget på så sätt arbetat som ställföreträdare för stadsbyggnadskontoret, och samtidigt haft en helt annan kompetens inom sitt företag. Sådan kompetens avser bland annat forskare inom ämnen som persontransporter, intelligenta transportsystem och stadsbyggandets sociala dimension (Sweco, 2017). Företagets uppdrag och dess speciella kompetens och kunskaper gjorde dem till ett självklart val för intervju.

3.4 Observationsstudier

I vår fallstudie genomförde vi två observationsundersökningar vid två separata tillfällen genom att närvara vid olika möten som berörde kunskapsbildningen i projektet. Vid dessa tillfällen var det primära syftet att observera vilka aktörer som fanns representerade samt hur diskussioner utspelade sig och hur kommunikationen såg ut mellan berörda parter. Med berörda parter menas i detta sammanhang representanter från flertalet offentliga förvaltningar, det privata näringslivet och akademin. Observationsstudierna användes för att få en övergripande bild och bättre förståelse för hur kunskapsrepresentationen och inflytandet såg ut i projektet.

Vi har använt oss av observationsstudier eftersom det är en god källa till empiriskt material i en kvalitativ forskningsundersökning eftersom den, till skillnad från exempelvis dokumentstudier eller intervjuer, kan fånga upp kontextuella händelser i realtid. Det gör observationsstudierna till ett bra komplement i undersökningen för att tillsammans med de andra metoderna stärka arbetets trovärdighet (Jmf Yin, 2007, s. 112; s. 123; Patel & Davidson, 2011, s. 87; s. 103). Våra observationstillfällen gav oss även möjlighet att få en insyn i verkliga händelser utan en tolkande mellanhand. I vårt fall handlade det exempelvis om att se hur kunskapsöverföringen och inflytandet tog sig form i projektgenomförandet.

Det gav således en god möjlighet att uppfatta om det fanns någon skiljaktighet eller samstämmighet mellan de olika representanterna.

Vid det första observationstillfället hade enbart en oss möjlighet att närvara. Det som observerades var ett avstämningsmöte, som varade i två timmar, mellan representanter från staden samt konsultföretaget. Vid detta tillfälle intog observatören en passiv roll vid mötet för att undvika att påminna deltagarna om sin närvaro och på så sätt få dem att känna sig granskade. Syftet med detta var att inte påverka deltagarna på ett hämmande sätt utan att i möjligaste utsträckning observera mötet som om observatören inte var på plats (Jmf Patel & Davidson, 2011, s. 97). Nackdelen med detta har inneburit att observatören inte har tagit sig friheten att ställa frågor kring vad som kom fram under mötets gång. Vi bedömer att frågor om förtydliganden hade varit bra, men att observationerna från mötet varit av hög kvalitet för uppsatsen syfte.

Det andra tillfället var under en workshop, som varade i fyra timmar, där representanter från flertalet offentliga förvaltningar, det privata näringslivet och akademien var närvarande. Vid workshopen delades deltagarna in i grupper och höll diskussioner kring ett tänkbart framtidsscenario och lyfte fram aspekter de kunde koppla till detta utifrån sina respektive expertisområden. Vid detta tillfälle var vi båda närvarande och fick därigenom en förbättrad möjlighet att bredda observationerna mer än vad som var möjligt vid det första tillfället. Undersökningen utfördes genom att en av oss tog en aktivt deltagande roll genom att sitta med i gruppdiskussionerna som genomfördes vid tillfället. Den av oss som deltog i gruppdiskussionen försökte att inte medvetet influera processen mer än nödvändigt för att inte påverka resultatet av det empiriska materialet eller trovärdigheten i undersökningen (Jmf Patel & Davidson, 2011, s. 96).

Den andre av oss intog vid undersökningstillfället en mer passiv roll genom att diskret observera hur kommunikationen utspelades mellan deltagarna i gruppsamtalen. För att ha möjlighet att noggrant observera hur dynamiken och samtalet tog plats i diskussionerna valde den andre av oss att fokusera på två utvalda grupper (Jmf Patel & Davidson, 2011, s. 97). Sammantaget förekom det fem gruppsamtal samtidigt. Vi upplevde i och med vår uppdelning att vi i en tillfredställande utsträckning kunde observera beteendet och samtalen i tre av de fem nämnda grupperna. Detta innebär samtidigt att vi inte kunde observera samtliga gruppsamtal, något som kan påverka representationen i det empiriska material som samlades in. Vi ser däremot att materialet som samlades in under

observationstillfällena i en tillfredställande grad stärker många av de utlåtanden som framkommit under intervjuerna.

Analysarbetet av observationsstudierna bestod i att vi presenterade våra upplevelser och anteckningar för varandra. Detta jämfördes även med det material som framkommit under intervjuerna och dokumentstudierna. Sammanfattningsvis gav våra observationer oss möjlighet att samla in material som vi annars svårligen kunde få tillgång till.

3.5 Metodkritik

Syftet med detta delkapitel är att visa de beslut som har tagits i genomförandeprocessen för att öka transparensen i arbetet och samtidigt höja arbetets trovärdighet. Detta innefattar även att påtala vilka eventuella motsättningar eller svagheter som finns inom respektive metod.

Inledningsvis vill vi klargöra att Anna Svensson, projektledare för vårt studieobjekt, har varit en nyckelaktör i vår forskningsundersökning i egenskap av att förmedla kontaktuppgifter till inblandande aktörer i undersökningen. Vi drar paralleller av detta till Gillhams (2008, s. 66) uppmärksammade dilemma som kan uppstå när forskaren förlitar sig på en nyckelaktör för att realisera sin undersökning, vilket är att nyckelaktören kan påverka i vilken riktning forskningsundersökningen framskrider. Vi har varit medvetna om denna risk i vår studie, men anser att denna kontakt har varit mer möjliggörande än hämmande. Eftersom projektet är pågående finns inte allt relevant material färdigställt, vilket kan ge ett ofullständigt underlag för att belysa forskningsfrågorna. När det gäller fallstudier är dokumentens viktigaste roll att styrka data och belägg som hämtats från andra källor (Yin, 2007, s. 113). Det finns även en del svagheter som behöver tas i beaktning när undersökaren använder dokument som en källa i en fallstudie. Yin (2007, s. 112) menar bland annat att det kan uppstå en skevhet om insamlingen av skriftligt material är ofullständig och om det finns svårigheter att få tillgång till dokument. Ett exempel på detta kan vara material som inte lämnas ut på grund av att det fortfarande klassificeras som arbetsmaterial. Vi har varit medvetna om dessa inneboende svagheter i vår dokumentstudie, men vi anser att vi har fått tillgång till tillräckligt material för att kunna genomföra vår undersökning och skapa en bild kring de utmaningar som finns i ämnet samt för att lyckas formulera tillfredställande intervjufrågor. Dessutom har syftet med dokumentstudierna i

första hand varit att öka vår baskunskap samt stödja framtagandet av vårt intervjumaterial och underlag inför de deltagande observationerna (Jmf Patel & Davidson, 2011, s. 64). Enligt Kvale & Brinkmann (2009, s. 144f) kan en intervjusituation innebära en obekvämlighet för intervjupersonerna och att intervjuaren initialt behöver etablera en god kontakt för att intervjupersonen ska öppna upp sig. Medvetenheten om detta medförde att vi med våra initiala frågor behandlade intervjupersonens profession, roll och organisation. Med detta tillvägagångssätt anser vi att vi fick fram viktig bakgrundsinformation, vilket även kunde styrkas i dokumentstudierna. Vi uppfattade under tiden som intervjuerna pågick att intervjupersonerna gav mer djupgående och nyanserade svar på frågorna ju längre intervjuerna framskred.

Ytterligare kritik som kan riktas mot intervjuer är att det finns en inneboende maktasymmetri mellan intervjuare och intervjuperson, där intervjupersonen kan känna sig granskad eller till och med ifrågasatt under intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 48f). I våra intervjuer med de kommunala tjänstepersonerna och företrädaren för konsultbolaget kan detta fenomen förstärkts ytterligare av det faktum att vi var två intervjuare som intervjuade en ensam intervjuperson. För att motverka detta har vi försökt att hålla en så mjuk framtoning som möjligt för att inte upplevas dominanta. Vi upplevde dock inte att intervjupersonerna var återhållsamma eller påverkades nämnvärt av detta och intervjuernas resultat var jämförbart med det som framkom vid intervjuerna med företrädare för teknikföretagen som genomfördes av en intervjuare.

Det faktum att vi var uppdelade under intervjuerna med det privata näringslivet kan ha påverkat det material vi samlade in, i den bemärkelsen att vi upplevde svårigheter att på tumanhand vara aktivt lyssnande, samtidigt som vi förde anteckningar och ställde sonderande frågor över innehållet som kom upp under intervjun. Vi har i analysen av materialet dock inte upptäckt några brister som direkt kan härröras till detta.

En kritik som kan riktas mot våra observationsstudier är att vi inte haft möjlighet att observera den sammantagna bilden vid observationstillfällena, eftersom det stora antalet deltagare inte gjorde det möjligt att observera alla samtidigt och vi fick då göra ett urval bland deltagarna (Jmf Yin, 2009, 112). Detta urval baserades på var i det fysiska rummet det var möjligt att följa det största antalet deltagare. En annan kritik mot metoden är att forskarens faktiska närvaro kan påverka hur personer i den studerade miljön agerar. Vi har

försökt att vara så diskreta som möjligt i sammanhanget för att undvika att äventyra resultatens trovärdighet (Jmf Patel & Davidson, 2011, s. 96f; s. 103).