Intervju med småföretagare

För att kontrollera branschorganisationernas uttalanden gick vi ut på gator och torg för att undersöka vad småföretag anser om införandet av lagen om kassaregister. Undersökningen besvaras anonymt, och svaren behandlas dels generellt och dels branschspecifikt.

Undersökningens syfte är att få fram vad den lokala butiksinnehavaren anser om lagen om kassaregister. Besöket ska delvis vara utformat som ett besök av skatteverket med kontroll om butiken infört ett certifierat kassaregister alternativt beställt ett, samt delvis ett mer informellt samtal där butiksinnehavaren får uttrycka sina känslor gällande lagen om kassaregister.

Butiksinnehavarens åsikter ställs sedan mot branschorganisationens uttalanden.

39 4.7.1.Restauranger

Intrycket hos de restauranger vi besöker är mycket negativt ur lednings och kotrollperspektiv. Personalen vill inte besvara några frågor utan hänvisar till chefen, som ej är på plats eller nåbar. När vi frågar om vi kan återkomma uppger en anställd att detta inte är någon idé eftersom chefen troligen inte kommer vara på plats då heller. Personalen uttrycker att de ej vet något om kassasystemet, utan endast slår in det de ska. Misstankar om skattefusk är generellt sett utbrett inom restaurangbranschen (Lundh 2002). Bemötandet vi fick förstärkte dessa misstankar.

4.7.2.Tobakshandlare, mindre jourbutiker

Butikspersonalen är till skillnad från restaurangpersonalen väldigt tillmötesgående och svarar på frågor så gott de kan. Personerna vi tillfrågar hade antingen redan installerat ett nytt kassaregister eller också var det beställt.

Dock är de väldigt dåligt utbildade hur kassaregistret verkligen fungerar och vad det faktiskt innebär för förändringar. Ett butiksbiträde uttrycker att ”det enda jag vet är att jag ska hålla lådan stängd”. Personerna vi pratar med har fått mycket begränsad information angående införande av den nya lagen om kassaregister och även de hänvisaar istället till sin chef som de säger har mer koll på detta.

En av butikerna vi besökte tyckte det var positivt att de skulle få en ny kassa, då denna anser att butikens nuvarande apparat är gammal och osmidig.

Personen fortsatte och anser även att det är bra för branschen att kontrollen ska öka, då konkurrens kan ske bättre på lika villkor.

4.7.3.Frisörföretagare

När vi pratar med frisörföretagare i Karlstad är intrycket blandat. Å ena sidan är frisörerna positiva till att en ny lag införts för att de vet att det är många som tar svart betalning. Nu kan konkurrensen komma att jämnas ut för tidigare har det varit väldigt stora prisskillnader mellan olika frisörer, för stora för att det ska kunna vara rimligt enligt de som vi pratar med. Att ett normalpris för en klippning ligger på runt 350 kronor men att kunder på vissa ställen kan bli klippta, på lika lång tid, men för 200 kronor tyder på att företagen inte konkurrerar på samma villkor.

40 Hos en frisör som har anställda i salongen tros det inte att lagen kommer ändra speciellt mycket för dem. Däremot kommer enmansföretagen att få vissa förändringar då vissa inte ens haft en kassaapparat tidigare. En investering som bli kostsam för de små företagen men respondenterna tror även att det är där som det kan fuskas mest.

Informationen från SKV verkar ha varit rätt så varierande, några har fått massor av information redan ett år innan lagen medans andra inte alls anser att de fått tillräckligt med information. Det har till och med framkommit att kontrollanter från SKV inte haft full koll på vad det är de ska kolla efter när de kommer på besök. En frisör vi pratar med har ett datasystem för kassan, bokningar och lager, och har sedan sin certifierade kontrollbox på en server kopplat till butikens datasystem. Ett system som de från skatteverket inte hade någon koll på att man kunde ha.

Något som de flesta är överens om är att de som fuskar och vill fortsätta med det kommer att hitta ett sätt för att göra det. Ett sätt att fuska som nämns är att vissa frisörer inte kommer skriva upp alla kunder de har, och på så sätt kunna undanhålla en del intäkter. Frisärerna anser inom branschen att lagen är ett bra initiativ men att det inte på långa vägar kommer leda till någon total upprensning. Ett sätt som föreslås är att införa krav på att alla frisörer skall ha en kortläsare för att kunna ta betalt med bankkort. På så sätt minskas kontanthanteringen och utan svarta pengar blir det svårt att betala några svarta löner.

4.7.4.Detaljhandeln

Intrycket från de som har en detaljhandelsbutik är att de är väldigt insatta i vad den nya lagen innebär, och är väldigt pålästa vad som gäller. De tycker det är bra, och att det förhoppningsvis leder till att de oseriösa företagare som finns i branschen kommer tvingas att konkurrera på samma villkor. Visst har det varit en viss kostnad för införandet av ett nytt kassaregister, men så länge som det kan motverka illojal konkurrens så är det en kostnad företagarna är beredd att betala. Den skillnad som företagarna vi pratade med upplevde är egentligen bara att de har en ny kassa i butiken, i övrigt så är det precis samma rutiner som innan införandet av lagen.

Även inom den här branschen var respondenterna överens om att de som fuskar och vill fortsätta med det kommer att hitta ett sätt för att göra det.

41 Dock anses lagen vara ett steg i rätt riktning, men att det fortfarande är långt kvar till dess att det är en helt fläckfri marknad.

4.8. Kvittoundersökning

Vi har under fortlöpandet av uppsatsen gjort en egen undersökning där vi har granskat kvitton efter köp vi gjort. Vi har granskat dem utifrån lagtextens föreskrifter om hur ett godkänt kvitto skall se ut. Vi har samlat kvitton från 25 olika köptillfällen där vi har handlat från flera olika typer av branscher (Se bilaga 2). Köpen har gjorts i Karlstad och i Stockholm och är en del i undersökandet om hur pass utbrett det är att inte göra en korrekt inslagning på kassaapparaten. Det är ju faktiskt genom att kunden kräver ett kvitto som man kommer kunna komma tillrätta med skattefuskandet. Om alla redovisar vartenda litet köp så kommer det bli svårt att få några svarta pengar i företagen.

Att döma av de kvitton vi har fått, eller i vissa fall inte fått, så är det mycket vanligt att man inte får ett godkänt kvitto tillbaka efter köp. Det allra vanligaste är när man betalar med kort och sedan frågar om kvitto så får man den typen av kvitto som vi tidigare beskrivit, ett kvitto på att pengar dragits från kontot med texten ej kvitto på köp. Något kvitto på att det slagits in på kassan får man allt som oftast inte.

På kvitton som kommer från kassaapparaten är det vanligt att det inte står med vilken artikel man har köpt. Utan vanligt är att det endast står belopp på hur mycket man handlat för. Om man ska jämför med hur pass utvecklat kvitto man får från tillexempel Pressbyrån men exakt vilken artikel man köpt så har de små företagarna en bit kvar till samma interna kontrollmöjlighet som ett välutvecklat artikelregister ger upphov till.

Ett roligt exempel vi träffade på när vi var på ett gatukök i Karlstad var att inne vid disken när vi skulle betala stod den nya fina kassaapparaten, avstängd.

Vi beställer och istället för att slå in beloppen på kassan har de en miniräknare bredvid där de räknar fram hur mycket vi ska betala. Vi räckte fram pengarna, kassören tog emot dem och gick mot kassan varav han drar ut en låda under kassan där pengarna förvaras. Dock tyckts det inte finnas tillräckligt med växelkassa i denna låda under kassan varpå kassören går några meter bort där han drar fram ytterligare en låda med pengar, samlar ihop växel och ger pengar tillbaka.

42