Morgan Karlsson Christian Vestergård
Lag om kassaregister
- Motverkan av manipulation och snedvriden konkurrens
Law on cash registers
- Discouragement of manipulation and distortion of competition
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: Vårterminen 10 Handledare: Hans Lindqvist
1
Förord
Vi skulle vilja tacka alla de företag och personer som har ställt upp och besvarat våra intervjuer. Speciellt tack till Lars Lundh och Bo Arvidsson på Skatteverket som tog sig tid att introducera oss i ämnet och förse oss med material till uppsatsen.
___________________ ______________________
Morgan Karlsson Christian Vestergård
2
Sammanfattning
Det svenska skattefelet uppgår varje år till 133 miljarder kronor, varav 66 miljarder kommer från den svarta arbetskraften. Det är framförallt i kontantintensiva branscher som skattefuskandet är som störst. Eftersom företagen skall kunna betala svarta löner måste de först få in svarta intäkter.
Genom att vissa företag använder sig av skatteundandragande och svart arbetskraft kan de konkurrera med ett lägre pris då de inte betalar lika mycket i skatt. Konkurrensen blir alltså snedvriden och seriösa företagare riskerar att slås ut av de oseriösa.
Ett faktum som lett fram till att många tar betalt svart är att de tidigare haft möjlighet att manipulera kassaregister och i efterhand kunnat redovisa de intäkter som de vill visa. Ett problem som myndigheterna har vetat om länge men inte haft de rätta verktygen att komma till rätta med.
Den första januari 2010 infördes Lagen (2007:592) om kassaregister vilken innebär att alla näringsidkare som mot kontant betalning säljer varor eller tjänster skall inneha ett certifierat kassaregister. Detta innebär att de som omfattas av lagen måste ha en tillverkardeklarerad kassaapparat och en certifierad kontrollenhet. Grundtankarna med lagen är att alla skall konkurrera på samma villkor och att den ska motverka svarta pengar. Dock finns det ett flertal undantag från lagen. De två undantag som väckt mest uppmärksamhet är dels det av torg- och marknadshandeln samt att försäljning under fyra prisbasbelopp också är undantagna. Frågan blir då hur företagen skall kunna konkurrera på samma villkor när lagen inte gäller alla.
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Lagen om kassaregister förebygger manipulation av redovisade intäkter samt att titta närmare på varför vissa företag är undantagna från kraven på certifierade kassaregister. Vi har valt att undersöka detta genom att intervjua personer från de olika branscherna som berörs av den nya lagen samt småföretagare som redan har påverkats av införandet. För att få ytterligare bredd har vi genomfört en kvittoundersökning och upptäckt uppenbart skattefusk.
3
Förkortningar & definitioner
Kassaregisterlagen jämställs med Lagen (2007:592) om kassaregister
Personalliggarlagen innefattas av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher.
SHR Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare
SKV Skatteverket
SKVFS Skatteverkets föreskrifter SOU Statens offentliga utredningar
SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
TOMER Torg- och Marknadshandlarnas Ekonomiska
Riksorganisation
Torglagen jämställs med Lagen (1998:514) om särskild kontroll av torg- och marknadshandel
4
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 7
1.1. Bakgrund ... 7
1.2. Problembakgrund ... 8
1.3. Problemformulering ... 10
1.4. Syfte ... 10
1.5. Avgränsningar ... 10
2. Metod ... 11
2.1. Primärdata ... 11
2.1.1. Kvittoundersökning ... 11
2.1.2. Besöksintervju ... 12
2.1.3. Telefonintervju ... 12
2.1.4. Komplementintervju ... 13
2.2. Sekundärdata ... 13
2.3. Metoddiskussion ... 13
2.3.1. Reliabilitet ... 14
2.3.2. Validitet ... 14
3. Referensram ... 16
3.1. Tidigare åtgärder ... 16
3.1.1. Personalliggare ... 16
3.1.2. Granskning av torg- och marknadshandeln ... 16
3.2. Tidigare manipulation av kassaregister ... 17
3.2.1. Kassaregistersystem ... 17
3.2.2. Simpla metoder ... 18
3.2.3. Avancerade metoder ... 18
3.3. Lag (2007:592) om kassaregister ... 19
3.3.1. Lagens tillämpningsområden. ... 19
3.3.2. Definitioner ... 20
3.3.3. Registrering i kassaregister ... 20
3.3.4. Anmälningsskyldighet ... 20
3.3.5. Certifiering och återkommande teknisk kontroll ... 21
3.3.6. Tillsyn ... 22
3.3.7. Särskilda kontrollåtgärder ... 23
5
3.3.8. Kontrollavgift ... 23
3.3.9. Vite ... 23
3.3.10. Undantag från lagen i enskilda fall ... 24
3.3.11. Bemyndiganden. ... 24
3.4. Införandet av lagen ... 24
3.5. Krav på kvitto ... 24
3.5.1. Illustrerande exempel ... 25
3.6. Konkurrens på lika villkor ... 26
3.6.1. Beskrivning av Torg- och Marknadshandeln ... 26
3.6.2. Undantag i Lagen om kassaregister av Torg- och Marknadshandel 27 3.7. Kontantbranschen ... 28
3.7.1. Restaurangbranschen ... 29
3.7.2. Frisörbranschen ... 29
4. Empiri ... 30
4.1. Intervju med Robert Karlsson, VD Cash IT ... 30
4.2. Telefonintervju med Greger Kingvall, Ordförande Frisörföretagarna ... 32
4.3. Telefonintervju med Johan Holmer, Skatteverket ... 33
4.4. Telefonintervju med revisionsbyrå, Karlstad ... 34
4.5. Telefonintervju med Clemens Wantschura, utvecklingschef SHR ... 35
4.6. Intervju med ”Bruno”, Torghandlare ... 37
4.7. Intervju med småföretagare ... 38
4.7.1. Restauranger ... 39
4.7.2. Tobakshandlare, mindre jourbutiker ... 39
4.7.3. Frisörföretagare ... 39
4.7.4. Detaljhandeln ... 40
4.8. Kvittoundersökning ... 41
5. Analys ... 42
5.1. Undanhållande av intäkter ... 42
5.2. Undantag ... 43
5.3. Metoder för skattefusk ... 44
5.3.1. Öppen låda ... 44
5.3.2. Extralåda ... 45
5.3.3. Enkel öppning av kassalåda ... 45
5.3.4. Dubbla kassaregister ... 45
5.3.5. Tillverkardeklarerad programvara ... 45
6. Slutsats ... 47
6 6.1. Kritisk diskussion ... 49 6.2. Förslag till vidare forskning ... 50 7. Referenser ... 51 Bilagor
7
1. Introduktion
I detta introduktionskapitel ger vi läsaren en inblick i det ämnesval vi gjort. Vi redogör för vår problembakgrund, problemformulering, syfte och vilka avgränsningar vi gjort.
1.1. Bakgrund
Enligt uppgifter från SKV (Skattefelskarta 2008) går svenska staten varje år miste om uppskattningsvis 133 miljarder kronor, eller ca 5 procent av Sveriges BNP, i uteblivna skatteintäkter. Dessa beräkningar är endast uppskattningar och väldigt osäkra. Beräkningarna görs utifrån jämförelser av nationalräkenskapernas uppskattning av hushållens utgifter och de totala inkomster som redovisas. Skattefelet definieras därför som ”skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd och den skatt som i praktiken fastställts” (SKV Skattefelskarta 2008).
Av dessa 133 miljarder är 66 miljarder från den ”svarta arbetskraften” som företag använder sig av. Den svarta arbetskraften innefattar inte bara svarta löneutbetalningar utan även övriga skatteundandraganden. Exempel på sådant skattefusk är att alla intäkter inte redovisas och beskattas. Ett problem som uppstår genom att företagare i kontanthandelsbranschen inte slår in försäljningen i kassaapparaten eller som det på senare tid upptäckts, att företagaren själv manipulerar registren så att denne själv bestämmer vad som skall redovisas.
Följdproblem av att vissa företagare fuskar med skatten är att skattebördan flyttas över till de som faktiskt gör rätt för sig. Ett problem som leder till konkurrensfördelar gentemot de seriösa företagarna. En sådan snedvriden konkurrens ger incitament att fler företag ser en chans att göra en stor vinst, samtidigt som de seriösa företagarna blir utkonkurrerade.
Dessa problem med förlorade skatteintäkter och illojal konkurrens har från SKV och Regeringens sida uppmärksammats under en förhållandevis lång tidsperiod. Redan under 90-talet börjades det göras upptäckter om att företag inom kontanthandeln, främst restaurangbranschen, undanhåller redovisade intäkter (Lundh 2002). I motioner till Riksdagen lades det redan 1996 fram ett förslag om att införa krav på kassaregister för företagare, 1996/97:Ju15. Men då med avslag med hänvisning till att det startats en branschsaneringsutredning, SOU 1997:111, där staten redan föreslår att det skall införas en form av typgodkända kassaregister för företagare inom
8 kontanthandeln. Dock ingenting som blev infört vid den tidpunkten med lika så väl var den en av utredningarna som låg till grund för vad som komma skulle.
I en ytterligare offentliga utredning från staten, SOU 2005:35, har det byggts vidare på förslaget om godkända kassaregister för företag inom kontanthandeln, och genom detta har det lagts fram ett utkast till Regeringen om att återigen ta upp frågan till beslut. Med några ändringar efter uttalanden från olika branschförbund kunde Regeringen gå vidare med propositionen Konkurrens på lika villkor i kontantbranschen 2006/07:105 där det läggs fram ett lagförslag, Lag (2007:592) om kassaregister, som sammantaget är till för att motverka illojal konkurrens och öka förtroendet för kontantbranschen som en seriös bransch.
1.2. Problembakgrund
Redan på 90-talet började SKV se problemen med undandragande av skattebetalning bland företagare som hanterade kontant handel. Ett av de första fallen var i april 1994 som en anonym anmälan inkom till Skattemyndigheten i Dalarna om att en restaurangägare börjat använda manipulerade kassaregister (Lundh 2002). Detta med manipulerade kassaregister är något som under 90-talet och början på 00-talet SKV vetat om, men inte kunnat åtgärda på ett effektivt sätt. De hade till exempel inte rätt att göra oanmälda besök hos företagare, utan var tvungna att föranmäla att de skulle komma och inspektera. Något som i vissa fall ledde till att företagen, den dagen SKV var på besök, visade upp sin bästa redovisade försäljningsstatistik på hela året.
Att företagarna manipulerade kassaregistren själva är inte det enda sättet att få sin kassaapparat att visa vad de vill att de ska visa, utan det har även funnits exempel på när kassaregisterförsäljaren erbjuder sig att programmera registren själv som gör att efter stängningen kan de radera de försäljningar som gjorts under dagen och på så sätt redovisa ett mindre resultat.
Tidningen VI gjorde 1998 en undersökning där Stig Edling ringde upp en försäljare av kassaregister och ville starta en restaurang och behövde då kassaregister. Den första återförsäljaren av kassaregister försäkrar Edling om att registren är programmerade så att det går att lägga pengar åt sidan. Nästa återförsäljare visar upp maskiner som är konstruerade så att man i efterhand
9 kan radera den försäljning som man inte vill redovisa. Återförsäljaren efter det erbjuder ett system för att betala ut svarta löner. (VI 1998 genom Lundh 2002) Att döma av undersökningen ovan så är fusket inte bara etablerat bland företagare, utan även hos återförsäljarna av kassaregister, då de använder den svarta redovisningen som ett marknadsföringsargument. I Lars Lundhs avhandling finns det citerat från Kurt Wiklund, ansvarig försäljare på Casio, som tycker det är trist att de medverkar till fusk genom att erbjuda manipulerbara kassaregister, ”Men gör vi inte det går de bara till konkurrenterna”.
På en marknad där det förekommer svartarbete och undanhållande av redovisade intäkter snedvrids konkurrensen genom att de som använder sig av manipulerade kassaregister lätt kan konkurrera ut en seriös företagare som är laglydig. Den seriösa företagaren kan aldrig konkurrera med samma priser med en illojal företagare som inte betalar skatt. Och med en lag som omfattar ungefär 200 000 företagare försöker SKV då få alla att konkurrera på samma villkor.
Konkurrens på lika villkor är något som ifrågasätts när det gäller undantagandet av torg- och marknadshandel, som inte var undantaget i betänkandet just på grund av att det kan leda till konkurrensfördelar gentemot de som bedriver stadigvarande handel (SOU 2005:35). Istället ges ett förslag på att vid vissa undantag kan en torghandlare bli befriad från plikten att redovisa alla intäkter i ett kassaregister då de tekniska förutsättningarna är oskäligt krångliga. Från TOMERs sida har de påpekat starkt att det på många torg- och marknader inte finns tillgång till el och att väderförhållandena i vissa fall gör det omöjligt att kunna använda sig av ett kassaregister.
Från andra håll visades det på att det vid skrivande tid inte fanns någon batteridriven lösning som skulle matcha TOMERs krav, men att det i framtiden mycket väl skulle kunna tillhandahålla en sådan lösning. Vidare skrivs det också att torg- och marknadshandeln i många fall tillhandahåller samma produkter som en stadigvarande butik, och att det då skulle ge torg- och marknadshandeln vissa konkurrensfördelar i och med ett undantagande från lagen. Men Riksdagen valde alltså att förbise detta och undanta torg- och marknadshandel från Lagen om kassaregister.
10 1.3. Problemformulering
Vår ovan formulerade problembakgrund har lett oss fram till följande frågeställningar:
1. Kommer Lagen om kassaregister att leda till minskat fusk bland redovisade intäkter hos företag i kontanthandelsbranschen?
2. Kommer Lagen om kassaregister motverka snedvriden konkurrens samtidigt som vissa är undantagna från skyldigheten att använda ett certifierat kassaregister?
1.4. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Lagen (2007:592) om kassaregister förebygger manipulation av redovisade intäkter.
1.5. Avgränsningar
En naturlig avgränsning blir genom kassaregisterlagen de företagare som handhar kontanthandel och på så sätt innefattas av lagen, samt att vi kommer titta närmare på de som är undantagna från lagen. Av de som är undantagna kommer vi att rikta in oss på torg- och marknadshandeln. Detta som en del av att torg- och marknadshandel undantagits med underlag av att det är tekniskt krångligt för dem att ha ett kassaregister.
I den andra delen av uppsatsen kommer vi att titta närmare på hur kassaregister kan manipuleras. Både hur de har manipulerats tidigare och hur de nya systemen kan kringgås, samt hur utvecklingen av kassaregister framskrider.
11
2. Metod
Tillvägagångssättet av denna undersökning grundar sig framförallt på kvalitativa studier i form av intervjuer. Genom kontakt med branschorganisationer genomförs en djupare intervju med dess talesperson. Som kontroll av branschorganisationens åsikter genomförs även kortare intervjuer med mindre näringsidkare. Intervjuer utförs även med Skatteverket samt ett antal kompetenta personer inom området.Slutligen genomförs även en kvittoundersökning.
2.1. Primärdata
I arbetet att få in aktuell data har vi framförallt valt att använda en kvalitativ metod. Undersökningen grundar sig i intervjuer. Som komplement till detta har vi även genomfört eget detektivarbete för att uppleva konsumentens vinkel av undanhållandet av inkomster.
I första hand har den kvalitativa delen bestått av intervjuer i form av telefonkontakt. Telefonintervjuerna är ett kostnadseffektivt sätt att snabbt få tag i personer med stor kunskap. Nackdelen med telefonintervjuer är att respondenten i synnerhet svarar på våra frågor och en diskussion med öppna och flytande frågor är svår att genomföra (Dahmström 2008).
Ett antal besöksintervjuer har genomförts. Detta har med fördel genomförts i fall där vi haft möjlighet, då besöksintervjuer både är kostsamma och tidskrävande. En stor fördel som besöksintervjuer har är anpassning av frågorna under själva intervjun (Dahmström 2008). Vi har utgått från en förutbestämd mall med frågor. Denna har legat som grund till diskussionen.
Dock har det fortgått ett samtal som innehållt mycket mer än bara svar på våra förutbestämda frågor.
2.1.1.Kvittoundersökning
Genom egna undersökningar skapas en tydlig bild av hur undanhållandet av inkomster genomförs på plats ute bland näringsidkare. Protokollförande av samtliga besök hos näringsidkare med skyldighet att inneha certifierat kassaregister ger en bild hur väl näringsidkaren registrerar försäljningar.
12 Genom denna undersökning fungerar vi som vanliga konsumenter. Vi köper varor och tjänster, och undersöker därigenom hur väl lagen om kassaregister fungerar. Då ett flertal näringsidkare är undantagna från lagen, undantas dessa från undersökningen. Fokus har därmed hamnat på mindre bolag framförallt inom restaurangbranschen samt småbutiker. I undersökningens första steg kontrolleras om kvitto fås. Om inte detta ges per automatik, efterfrågas ett kvitto. Andra steget innebär en kontroll av kvittot. Kvittot genomgås då ifall det är ett giltigt kvitto på köp. Vid kortköp skall även det kontrolleras så kvittot på köp inte ersätts av ett så kallat Babskvitto. Babskvitto är en verifikation på att en transaktion skett och pengar dragits från kundens konto- eller kreditkort, det vill säga ingen verifikation på köp.
Vid uppenbart skattefusk noteras tillvägagångssättet. Om möjlighet finns fotograferas händelsen för att verifiera denna i efterhand. Dessa noteringar används senare i arbetet för att beskriva tillvägagångssätt.
2.1.2.Besöksintervju
Vi har genomfört djupgående besöksintervjuer med Robert Karlsson, VD på Cash-IT, Lars Lundh och Bo Arvidsson på SKV samt en torg- och marknadshandlare som vi kallar för ”Bruno” av integritetsskäl.
Karlsson valde vi att kontakta eftersom han är verkställande direktör på ett bolag som säljer kassaregister samt verksam i det nya Kassaregisterrådet. Cash- IT har sitt säte i Karlstad vilket gynnade oss rent ekonomiskt. Genom honom torde vi få bilden av hur kassaregisterlagen påverkat försäljarna av certifierade kassaregister. Lundh och Arvidsson är projektledare respektive skattedirektör hos SKV. Deras säte är Stockholm, men vi valde ändå att besöka dessa personer då de besitter stor kunskap om ämnet eftersom de varit med och utarbetat kassaregisterlagen. För att få en bild av vad som händer bakom kulisserna valde vi att intervjua en torg- och marknadsarbetare. Av integritetsskäl har vi valt att kalla honom för ”Bruno”. (Se bilaga 1)
2.1.3.Telefonintervju
För att få en helhetsbild av en bransch har vi vänt oss till branschorganisationer och dess talesperson. Dessa personer har ej varit placerade i Karlstad vilket inte möjliggjort besöksintervju. Istället har vi fått
13 hålla en telefonintervju med dessa. Branschorganisationerna har varit Frisörföretagarna samt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Genom dessa har vi fått den samlade bilden från branschen. Vi har även intervjuat Johan Holmer på SKV för att få en uppdaterad bild av hur kontrollbesöken fortskridit. (Se bilaga 1)
2.1.4.Komplementintervju
Hos samma eller liknande näringsidkare som kvittoundersökningen genomförts har kortare intervjuer skett. På detta sätt kan uttalat beteende från branschorganisationen jämföras med verkligt beteende hos näringsidkaren.
Detta är även givande då branschens helhetsbild ställs mot den enskilde företagaren. Alla intervjuer består av ett antal frågor, vilka har samma bas men formas sedan efter situation. Alla respondenter är anonyma. Urvalet av respondenter är slumpvis utvalda. Geografiskt är näringsidkare inom kontantbranschen i Karlstad undersökta. Målet är att få en klusterundersökning i Karlstad som är representativ för Sverige. (Se bilaga 1)
2.2. Sekundärdata
Sekundärdata är användning av officiell statistik och registerdata, vilket används som komplement till primärdata (Dahmström, 2008). Då ämnet behandlar Lagen om kassaregister, som trädde i kraft första januari 2010, har majoriteten av sekundärdata varit förarbeten till lagen.
2.3. Metoddiskussion
Lagen om kassaregister berör runt 200 000 företag (Visma 2010). I drömscenariot kan vi undersöka hur väl lagen implementerats hos alla dessa företag. Dock är detta alltför tidskrävande, samt väldigt kostsamt. Istället tvingas vi få en helhetsbild via samtal med branschorganisationernas talespersoner. Genom detta bör vi får en god och relativt korrekt bild av vad branschen anser om lagen, samt får vi goda kunskaper i hur väl lagen implementerats. Dock är vi skeptiska till att branschorganisationerna talar hela sanningen. Vi vill veta vad den lilla butiksägaren, eller pizzabagaren har att säga om lagen. Så komplementintervjuerna skapar bredd, samt en närmare bild av
14 hur lagen fungerar på plats. Men vi är inte riktigt nöjda där. Vi tror nämligen att kassapersonal som undanhåller intäkter inte vill visa upp det för oss, utan vi genomför då eget detektivarbete. På detta sätt försätter vi oss i den vanliga kundens situation, och upptäcker då när det brister i rutinerna hos kassapersonalen.
Genom branschorganisationerna får vi en bild av ena sidan av användarna av kassaregisterlagen. Andra sidan anser vi vara sakkunniga personer. Nämligen de som säljer kassaregister, de som kontrollerar kassaregister och så vidare.
Genom intervju med Lundh och Arvidsson på SKV anser vi få en bra grund till arbetet, då dem varit med och tagit fram lagen om kassaregister. Det finns därmed få människor som besitter större kunskap. För att få bilden av marknaden som stort hjälper dem mycket. Men det räcker inte riktigt utan för att få dem kommersiella bilden har vi även valt att kontakta Robert Karlsson.
Karlsson är mycket kunnig om marknadens agerande och hur den utvecklats i takt med lagens införande.
2.3.1.Reliabilitet
Reliabiliteten anger tillförlitligheten i våra undersökningar (Dahmström 2008).
Då våra intervjuer endast motsvarar en bråkdel av populationen kan vi inte anse att reliabiliteten är allt för god. Dock har vi i bästa mån fått en så bred bild som möjligt och undersökt frågeställningar ur olika vinklar.
2.3.2.Validitet
Validitet visar hur väl våra undersökningar undersökt det vi skulle undersöka (Dahmström 2008). För att söka en så giltig kunskap som möjligt kan man använda sig av en metod kallad metodologisk triangulering som till mångt och mycket är ett underbegrepp till validitet. Genom denna metod kan man stärka validiteten i undersökningen. Vi har valt att intervjua personer från många olika sidor av lagen. Dels har vi gjort en kvittoundersökning för att få en egen bild över hur mycket det fuskas, sen har vi intervjuat småföretagare i Karlstad och hört deras uppfattning om lagen och införandet. Vi har sedan ställt det mot hur branschorganisationerna svarat på liknande frågor om lagen och letat efter skillnader mellan högsta ledningen och lilla butiken i Karlstad. Sist men inte minst har vi även intervjuat de som varit med och skapat lagen och skall
15 se till att den efterföljs. Detta sammantaget gör att vi kan få en så bred bild över lagen som möjligt och många olika vinklingar beaktas. Att undersökningen har en hög validitet innebär alltså att vi har undersökt det vi avsåg att undersöka.
16
3. Referensram
En referens är en hänvisning och en referensram blir då den sammanhållna bas som man använder för att förklara det som studeras.
3.1. Tidigare åtgärder
Här presenterar vi de tidigare åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med problemet med skatteundandragande och illojal konkurrens.
3.1.1.Personalliggare
Att alla företag inom frisör- och restaurangbranschen skall föra anteckningar över vilka anställda som jobbar i verksamheten blev sanning i och med Lag(2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher, där krav på personalliggare är en del. Den infördes första januari 2007 och kan ses som en föregångare till den nya kassaregisterlagen. Personalliggare är ett medel för att minska allt svartarbete som förekommer i branscherna. En personalliggare skall innehålla uppgifter om alla som jobbar den dagen samt vilken tid arbetspassen pågår.
SKV får med stöd från lagen göra oanmälda besök hos frisörer och restauranger för att granska denna personalliggare som måste vara korrekt ifylld, annars kan straffavgift tas ut på upp till 10 000 kronor.
Lagen har enligt SKV varit med och bidragit till att fler ”vita” jobb inom restaurangbranschen kunnat påvisas, och för att betala den ”vita”
arbetskraftens löner behöver företagarna ”vita” intäkter. Lagen har alltså även bidragit till att de redovisade intäkterna stigit. Enligt beräkningar från SKV 2007 så hade antalet jobb ökat med 4 000 sedan införandet i januari tills i november då dessa beräkningar gjordes. (SKV faktablad om lagen om personalliggare 2009)
3.1.2.Granskning av torg- och marknadshandeln
Sedan det blev beslutat att torg- och marknadshandeln undantas från kassaregisterlagen har SKV sedan första april 2008 genomfört en extra granskning av torg- och marknadshandlare runt om i Sverige. Syftet med granskningen är att kontrollera att företagen och den som hyr ut
17 marknadsplatserna gör rätt för sig vad det gäller näringsverksamhet kontra hobbyverksamhet, samt om de är momsregistrerade. Uppgifterna som samlas in kan användas för att göra en djupare analys av företagens deklarerade inkomster, moms samt arbetsgivaravgifter. En ytterligare anledning till att det görs större granskningar av torg- och marknadshandeln är att betalningarna i branschen nästan helt uteslutande görs med kontanter och möjligheterna att undanhålla intäkter blir betydligt större när det är mycket kontanter i omlopp.
Granskningarna görs med stöd från Lagen (1998:514) om särskild kontroll av torg- och marknadshandel. (SKV faktablad om granskningen av torg- och marknadshandeln)
3.2. Tidigare manipulation av kassaregister
Att undanhålla inkomster från svenska staten är ett sätt för näringsidkare att öka den personliga ekonomiska vinsten från bolagen. Det är enligt lag tvunget för näringsidkare att redovisa korrekta inkomster i bolaget, vilket gör att skattefuskare är ekobrottslingar.
3.2.1.Kassaregistersystem
Det finns framför allt två kassasystem som används inom kontantbranschen.
Antingen är det ROM-baserade system eller PC-baserade system.
ROM-baserade kassasystem är väldigt simpla och låter kunden enbart modifiera en mindre del. Systemet är uppbyggt på ett ”read only memory”
program. Dessa klarar endast av en begränsad mängd data. ROM-baserade system är svårmanipulerade då grundinställningarna är programmerade hos konstruktören och endast ett fåtal inställningar såsom momssats, öresavrundningen etcetera kan anpassas hos den nationella leverantören.
Kvittoutskrifter är generellt långsamma och det kan uppfattas krångligt med journal- samt rapportskrivning. Prismässigt är ROM-baserade kassasystem billiga. (Lundh 2002)
PC-baserade kassasystem är mer komplicerade än ROM-baserade. De är även mer användarvänliga då de går att programmera om efter kundens alla önskemål. Programvaran i dessa är antingen Windows- eller Linuxbaserade.
Systemen är smidiga i avseende att det går att ansluta externa enheter samt
18 finns det möjlighet att integrera systemen med andra mjukvaror. I systemet går det även att ansluta till internet. (Lundh 2002)
3.2.2.Simpla metoder
Det finns inga siffror på hur länge näringsidkare undanhållit inkomster. Dock uppmärksammades skattefusket i mitten på 90-talet när SKV började göra undersökningar. Tillvägagångssätten var då väldigt simpla. Det kunde handla om att exempelvis butiksägaren hade kassalådan öppen mellan transaktionerna vilket medförde att inga uppgifter registrerades på en kontrollremsa, som butiksinnehavaren skall använda som underlag när denne skall beräkna inkomster och därmed skatt. Genom denna metod kunde kunder enkelt se att butiksinnehavaren inte brukade kassan på korrekt sett. Kunden kunde då kontakta SKV, alternativt om någon av SKV kontrollanter kom på besök kunde skattefusket enkelt upptäckas. (Lundh 2002)
Problemet hos näringsidkaren låg därmed i att skapa en illusion där kunden trodde att köpet registrerades korrekt. Att kunden skall kunna få kvitto var lagstadgat, men det fanns ännu inget krav att kassabiträdet skulle dela ut kvitto efter köp. Därmed var det en utspridd kultur i Sverige att inte kräva kvitto för mindre köp. En metod hos butiksinnehavaren kan då vara att ha en extra låda under den befintliga kassalådan. Genom detta skapas en illusion att kassan används när den i själva verket står orörd. En fungerande metod så länge ingen kräver kvitto. Dock finns alltid bortförklaringar. Pappret kan till exempel vara slut.
3.2.3.Avancerade metoder
När PC-baserade kassasystem infördes öppnades en värld av manipuleringsfunktioner i kassan. Då systemet är så gott som helt programmerbart kunde endast fantasin avgöra hur näringsidkaren på ett snyggt sätt undanhåller inkomster. Butiksinnehavaren som tidigare använt öppen låda kunde nu knappa in beloppet i kassan och ge kunden ett kvitto på köpet. Allt såg legitimt ut och därmed minskade antalet rapporter från konsumenter till SKV. Vid kontrollköp av SKV kontrollanter kunde inte heller brott upptäckas vid första anblicken. Detta möjliggjordes genom den personliga programmeringen av kassasystemet som varje näringsidkare genomförde.
Numera kunde kassan ställas in i övningsläge, vilket illustrerar hur maskinen fungerar, men inget registreras i systemet. Beloppet slås in och kvitto skrivs ut.
19 Genom de avancerade PC-systemen kan även affärsinnehavaren gå in i systemet efter stängning och modifiera dagens intäkter. På ett enkelt sett kan ett flertal köp försvinna från registreringen. Detta har upptäckts när SKV genomfört kontrollköp och i efterhand jämfört dessa med bolagets kontrollremsa från kassan. Kontrollköpen har då inte funnits med i registret.
(Lundh 2002)
3.3. Lag (2007:592) om kassaregister
Från och med första januari 2010 ska företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning, vilket även innefattar kortköp, inneha en tillverkardeklarerad kassa samt en certifierad kontrollenhet. På grund av bristande leverans från tillverkarna införde SKV 2009 den så kallade mjuka linjen. Denna innebär att näringsidkare inte behöver ha installerat ett certifierat kassaregister den första januari 2010. Dock måste näringsidkaren kunna uppvisa en beställningsbekräftelse vilket antyder att företaget kommer installera ett certifierat kassaregister senast första juli 2010. (SKV faktablad om lagen om kassaregister)
3.3.1.Lagens tillämpningsområden.
Lagen om kassaregister berör den som i näringsverksamhet säljer varor och tjänster mot kontant betalning, vilket även innefattar kortköp.
Näringsverksamhet definieras som förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Vid bedömning om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet. Dock finns det ett flertal undantag från lagen, vilka beskrivs nedan. (Lag (2007:592) om kassaregister)
1. Om ett företag har en omsättning på mindre än fyra prisbasbelopp anses
försäljningen som obetydlig. År 2010 har ett prisbasbelopp värdet 42 400 kronor.
Vid så små företag kan detta anses som hobbyverksamhet och därmed inte i behov av certifierat kassaregister. De fyra prisbasbeloppen räknas på ett helår, dvs 12 månader. Om ett företag är verksamt på mindre, eller mer, än dessa 12 månader räknas omsättningen om till årsbasis.
2. Ett företags försäljning kan även anses obetydligt om denna sker på mindre än 12 dagar per år eller motsvarar maximalt två procent av total omsättning.
20 3. Företag som genom inkomstskattelagen är befriade från skatt från inkomster är
även befriade från lagen om kassaregister.
4. Taxitrafik är undantag för lagen om kassaregister. Detta beror på att taxifordon brukar en taxameter som uppfyller SKVs krav på kontrollmöjlighet.
Taxiverksamhet verkar istället under lagen om yrkestrafik (1998:490).
5. Distans- och hemförsäljning innefattas inte av lagen om kassaregister. Denna sorts transaktioner omfattas istället av lagen om distans- och hemförsäljning (2005:59). Exempel på distans- och hemförsäljning kan vara handel via internet eller postorder.
6. Försäljning av varor eller tjänster mot betalning i automat eller automatiserad försäljning undantas automatiskt från lagen om kassaregister. Exempel på en automatiserad försäljning är godisautomat.
7. Automatspel såsom Jack Vegas och pokerautomater omfattas inte av lagen om kassaregister då de går under lotterilagen (1994:1000).
8. Torg och marknadshandel omfattas inte av lagen om kassaregister.
9. Obemannad försäljning enligt Skatteverkets föreskrifter SKVFS (2009:20) omfattas inte av lagen.
3.3.2.Definitioner
Kassaregister kan exempelvis vara kassaapparat, kassaterminal, kassasystem eller liknande apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning
Kontant betalning är betalning av varor och tjänster med mynt, sedlar, kontokort, presentkort, lunchkuponger, checkar etcetera. Kontokort skall vara kopplade till ett bankkonto alternativt ett kreditutrymme hos kortutgivaren.
Kontrollremsan är en pappersremsa som vid kommando trycks från
kassaapparaten. På kontrollremsan står alla registreringar med, vilket möjliggör kontroll av försäljningsvolym.
Journalminne är precis som kontrollremsa dokumentation av den löpande registreringen, fast i elektronisk form.
3.3.3.Registrering i kassaregister
Från den första januari 2010 skall all försäljning och dylikt registreras i ett kassaregister. Som verifikation på transaktionen skall alltid ett godkänt kvitto erbjudas kunden. Kassaregistret skall på ett tillförlitligt sätt visa alla registreringar som gjorts samt eventuella programmeringar och inställningar som påverkat systemet. (Lag (2007:592) om kassaregister)
3.3.4.Anmälningsskyldighet
Inom en vecka efter det att ett företag fått ett certifierat kassaregister installerat, ska detta registreras hos SKV. På detta sätt får SKV en god
21 kontrollmöjlighet över vilka kassasystem som finns på marknaden. När SKV sedan kontrollerat att kassaregistret uppfyller alla krav, tillverkardeklarerad kassa samt certifierad kontrollbox, skickar SKV en klisterlapp vilken sätts väl synlig för kunden. Därigenom har näringsidkaren ett fullt godkänt kassaregister och kan fortsätta sin verksamhet. (Lag (2007:592) om kassaregister)
3.3.5.Certifiering och återkommande teknisk kontroll
Ett fullt godkänt kassaregister kan delas upp i två vitala delar. Ett kassaregister och en kontrollbox. Kassaregistret ska vara tillverkardeklarerat. Det är upp till varje tillverkare att se till att deras kassaregister är testade samt uppfyller kraven i SKVs föreskrifter, SKVFS 2009:1. SKV själva gör inga kontroller utan ansvaret ligger hos tillverkaren. På SKVs hemsida finns en lista med tillverkardeklarerade kassaregister som uppdateras en gång i veckan. Ett flertal kassaregister fanns redan tidigare på marknaden. Många företagare behövde därför bara vänta tills detta kassaregister blev tillverkardeklarerat samt inhandla en kontrollbox, dvs de behövde endast uppgradera deras befintliga apparatur.
(Lag (2007:592) om kassaregister)
En certifierad kontrollbox är det enda helt nya med den nya lagen om kassaregister. Kontrollboxen måste vara certifierad av ett företag som är ackrediterade av SWEDAC. En lista finns tillgänglig på SKVs hemsida över certifierade kontrollenheter, och denna uppdateras en gång varje vecka. Denna kontrollenhet ska vara kopplad till kassaregistret, samt övriga enheter i systemet såsom kortterminal etcetera. Kontrollenheter registrerar ar alla händelser som sker i kassaregistret. Allt från inslagna köp, övningsregistreringar och felslagningar till modifieringar av programvara och uppdateringar. Genom detta ska SKV kunna göra kontrollbesök där de tar med sig ett Secure Digital-kort, matar in i kontrollenheten och överför data till kortet. Under kontrollbesöket kontrollerar SKV att kontrollenheten fortfarande har en intakt plombering. Denna plombering får endast SKV samt det certifierade ackrediteringsföretaget bryta. SKVs personal för sedan över data till sitt SD-kort, som de sedan tar med sig för analys. En ny plombering sker och verksamheten fortgår som vanligt igen. (Lag (2007:592) om kassaregister)
22 Som ovan nämnt får även företag som är ackrediterade av SWEDAC gå in i kassasystemen. Detta på grund av möjlighet att göra en återkommande teknisk kontroll. Denna tekniska kontroll är av yttersta vikt då det tidigare varit vanligt med manipulerade kassaregister. Det är denna manipulation som SKV nu vill förhindra, och göra det mycket svårt att undanhålla intäkter. Därför har SKV infört regler huruvida denna tekniska kontroll skall gå till. Senast ett år efter det att kassaregistret tagits i bruk skall en kontroll genomföras. Sedan ska ett ackrediterat institut genomföra kontroller med maxialt ett år emellan. Om plombering är bruten skall kontroll genomföras. Även vid tillfällen då SKV under ett kontrollbesök konstaterat brister i kassaregistrets funktion skall teknisk kontroll genomföras. Protokoll från den tekniska kontrollen skall sedan finnas tillänglig i verksamhetslokalen. (Lag (2007:592) om kassaregister) Certifiering och återkommande teknisk kontroll får även utföras av organ från ett annat land än Sverige. Landet måste då antingen tillhöra Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Alternativt får ett land som Europeiska gemenskapen har träffat avtal med om ömsesidigt erkännande genomföra certifiering och teknisk kontroll. Detta meddelas i så fall av regering eller den myndighet som regeringen bestämmer får utföra certifiering. (Lag (2007:592) om kassaregister)
3.3.6.Tillsyn
I enighet med lagen om kassaregister får SKV helt oannonserat besöka näringsidkare för kontroll av kontrollenheter samt se till att kassaregistret uppfyller föreskrivna krav. Tillsynsåtgärderna måste vidtas så att det inte vållar näringsidkaren större kostnader eller olägenheter mer än nödvändligt. SKV har rätten på sin sida att få tillträde till lokalen där näringsverksamheten bedrivs.
Företag som omfattas eller antas omfattas av lagen har även skyldighet att dela med sig av handlingar som är nödvändliga för tillsynen. Vid behov skall Polisen på SKVs begäran hjälpa till vid tillsyn. (Lag (2007:592) om kassaregister)
23 3.3.7.Särskilda kontrollåtgärder
För företag som omfattas eller antas omfattas av lagen om kassaregister kan SKV även göra en del särskilda kontrollåtgärder. Antingen kan dessa kontrollåtgärder vara i kontakt med näringsidkaren eller kan de vara i form av detektivarbete där näringsidkaren inte uppfattar kontrollen under tiden som den sker. Särskilda kontrollåtgärder i kontakt med näringsidkaren kan vara kvittokontroll och kassainventering. Utan näringsidkarens vetskap kan även SKV oanmält göra exempelvis kundräkning och kontrollköp. Även kvittokontroll kan genomföras utan näringsidkarens vetskap. Precis som reguljära kontrollbesök skall åtgärder vidtas så att det inte uppkommer en onödigt stor kostnad för näringsidkaren samt inte skapar olägenheter. När SKV genomför kontrollen skall näringsidkaren ha kontrollremsa, uppgifter från journalminne eller tömningskvitto att tillhandahålla SKV. Om uppgifterna på kontrollremsan eller i journalminnet inte utgör räkenskapsinformation enligt Bokföringslagen (1999:1078), ska de bevaras i två månader efter utgången av den kalendermånad då uppgifterna registrerades i kassaregistret.
(Lag (2007:592) om kassaregister)
3.3.8.Kontrollavgift
Om SKV upptäcker felaktigheter i en näringsidkares kassaregister tas en kontrollavgift ut. Denna uppgår till 10 000 kronor vid första tillfället.
Näringsidkaren får därefter en viss tid på sig att rätta till felet. Om felet inte är ordnat alternativt ett nytt fel uppkommit vid återbesök åläggs näringsidkaren en kontrollavgift på 20 000 kronor. Kontrollavgiften tillfaller staten. (Lag (2007:592) om kassaregister)
3.3.9.Vite
Vite kan användas om det finns misstankar om att lag annars inte följs. Hur mycket vitet uppgår till bestäms av tjänstemannen som kontrollerar företagaren och det finns ingen övre gräns för hur högt vitebeloppet kan uppgå till. (Lag (2007:592) om kassaregister)
24 3.3.10. Undantag från lagen i enskilda fall
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall medge undantag från lagen om kassaregister. Detta kan vara i fall där företaget har en god intern kontroll och kassaregister ej är nödvändig. Exempel på detta kan vara större koncerner som använder egna system. För dessa blir det kostsamt och osmidigt att använda sig av ett certifierat kassaregister. Vid tillfällen där det anses oskäligt att kräva kassaregister på grund av den tekniska begränsningen, kan även undantag ske. Undantag får förenas med villkor. (Lag (2007:592) om kassaregister)
3.3.11. Bemyndiganden.
Regeringen eller den bestämmande myndigheten får meddela föreskrifter om krav på kassaregister, teknisk kontroll och användning av kassaregister samt undantag från skyldigheter enligt lagen om kassaregister.
3.4. Införandet av lagen
Vid införandet av lagen var det inte säkert att återförsäljarna av kassaregister skulle kunna förse marknaden med tillräckligt många certifierade kassaregister till den första januari 2010. Något som SKV uttalade sig om den sjunde april 2009 när de gick ut med ett pressmeddelande där det presenterades att en mjukare linje vad det gäller straffavgift kommer att tillämpas om ett certifierat kassaregister inte har installerats den första januari 2010. Det räcker nu med att kunna visa upp att ett nytt register är beställt men den första juli 2010 måste det vara installerat. (SKV faktablad om kassaregisterlagen)
3.5. Krav på kvitto
En av grunderna för att Lagen om kassaregister skall ha någon inverkan är att företagaren erbjuder kunden ett kvitto på köpet. Hur kvittot skall se ut regleras i SKVFS 2009:1 samt SKVFS 2009:3. För att kunna förebygga att företag undanhåller intäkter är det upp till kunden att kräva att få ett kvitto på det köp som gjorts. Men kunden skall även kontrollera att kvittot är ett korrekt kvitto.
Några av läsa under
Företa
Adress
Datum
Artikel
Försälj Ett kvitto godkänt k att skriva med texte som den betalning kvitto ma vid sidan försäkra s betalning att penga visar på kommer u kvitto på k
3.5
Kvittot kontokort köpet ma
de viktigas r 28§ SKVF agets namn o
s där försäljn m och klocks
lnamn och a jningsbelopp o kan inneh
kvitto. För ut övning en övning, k text som med konto an mottager
om kassan sig om att f
få två kvitt ar dragits fr att företag ut från kon köp. (SKVFS 5.1.Illustre
till vänste tsterminale an gjort. Kv
ste punktern FS 2009:1 o och organisa ningen sker slag antal varor p
ålla alla des om ett kas gskvitto elle kopia eller ej anger hur okort skall k r. Det vanli n och är allt
företagen g ton, ett som rån kontok garen även
ntokortster S 2009:1 &
erande exe
er är ett en (Babskvi vittot till h
na att kolla och är i sam ationsnumm
ssa ovan nä ssaregister er kvittokop ej kvitto. Te
r stort belo kunden var igaste är att tså inte en gör en korr m kommer kortet samt slagit in rminalen sk
& SKVFS 20 empel
t exempel itto) och so höger är et
a efter på k mmandrag:
mer
ämnda punk har en fun pior skall k xten skall v oppet är ( ra extra upp t företagen
del av kass rekt inslagn från konto t ett kvitto
försäljning kall vara tyd
009:3)
l på kvit om alltså in
t godkänt
vittot man
kter men än nktion som
kvittot bli t vara minst (22§ SKVF pmärksam
har en kon saapparaten ning här ska okortstermi o från kassa
en i kassan dligt märkt
tto som te är ett go
kvitto som
mottagit g
ndå inte va gör det m tydligt mar dubbelt så FS 2009:1).
på vilken ty ntokortsterm n. För att k kall kunden inalen som aapparaten n. Kvittot t med texte
kommer odkänt kvitt m alltså kom
25 går att
ara ett möjligt rkerat å stor . Vid yp av minal kunna efter visar som som en Ej
från to för mmer
26 från kassaapparaten. Om man gjort ett kortköp och får båda kvittona i handen har man godkända kvitton på köpet.
3.6. Konkurrens på lika villkor
Konkurrens innebär att företag på en marknad pressar priserna, breddar utbudet av varor och tjänster samt att den höjer kvaliteten. Målet med konkurrens är således att den skall vara till nytta för konsumenterna. Detta är en korrekt bild för en marknad där konkurrensen är rättvis.
När man presenterade lagförslaget i propositionen var en av de viktigaste aspekterna att den skulle motverka illojal konkurrens så att inte de seriösa näringsidkare blir utkonkurrerade av de som undanhåller redovisade intäkter och på så sätt betalar en lägre skatt. Ett följdproblem av att många undanhåller intäkter är att det uppstår en ekonomisk vinstmöjlighet, som det på en perfekt konkurrensmarknad egentligen skall vara lika med noll. Så länge som det finns ekonomisk vinst att göra på en marknad kommer nya företag att etablera sig.
Något som nu den nya lagen skall försöka att förhindra genom att alla företagare skall bli tvungna att ta upp alla inkomster till beskattning.
(O´Sullivan & M. Sheffrin 2006)
3.6.1.Beskrivning av Torg- och Marknadshandeln
Ett problem som framkommer av tillämpningen av Lagen om kassaregister på torg- och marknadshandeln är att det finns vissa gränsdragningsproblem om vad som egentligen är att klassa som torg- och marknadshandel. Det går att läsa i punkt 7 3§ av Lagen om kassaregister att torg- och marknadshandel är sådan handel som avses i lagen (1998:514) om särskild kontroll av torg- och marknadshandel m.m. Av 1 § lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. framgår att ”med torg- och marknadshandel avses all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa.”
I SKVs rapport om Gränsdragningar mellan Torglagen och Kassaregisterlagen (2008) tar man upp just detta bekymmer med när torglagen är tillämplig eller inte. Torglagen är här jämställd med lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel. De avgörande kriterierna i
27 Torglagen är om försäljningen sker ”stadigvarande” och ”i permanenta lokaler”. För att lagen inte skall vara tillämplig måste båda kriterierna brista.
3.6.2.Undantag i Lagen om kassaregister av Torg- och Marknadshandel
I Lagen om kassaregister finns det vissa som är undantagna från lagen. Är verksamheten av obetydlig omfattning behöver man inte införskaffa ett certifierat kassaregister. Annan verksamhet som är undantagen är torg- och marknadshandel, taxitrafik samt distans- och hemförsäljning, varu- och spelautomater och de som är befriade från inkomstskatt för de kontanta inkomsterna. Dessa undantag går att läsa i 3§ Lagen om kassaregister.
Att torg- och marknadshandeln skulle vara undantagen var inte klart från början. I regeringens utredning (SOU 2005:35) ansågs att de skulle innefattas av kravet på kassaregister och att de endast i undantagsfall kan slippa kravet då det av tekniska orsaker är oskäligt att registrering av försäljning sker. Detta kan vara när försäljningen sker utomhus och det inte finns tillgång till el eller att väderförhållandena ställer till det. Utredningen är tydlig med att nämna att lagen inte får ställa krav som är omöjliga att uppfylla. TOMER menar att det är orealistiskt att införa krav på registrering av försäljning i godkända register.
Det grundar de på att det vid tidpunken för utredningen inte existerar några kassaregister som fungerar för utomhusbruk och även om det går att konstruera ett kassaregister som är batteridrivet, tål fukt, omildbehandling och temperaturer ner till 35 minusgrader så skulle en kostnad för dessa bli orimligt hög. (SOU 2005:35)
Det som talar för att torg- och marknadshandeln skall innefattas enligt utredningen är att de varor och tjänster som tillhandahålls på marknader och liknande ofta också även tillhandahålls av den stadigvarande handeln, vilket leder till en konkurrensfördel till torg- och marknadshandeln då endast den stadigvarande handeln behöver investera i ett certifierat kassaregister. En snedvriden konkurrens som uppstår trots att det är det som lagen i grund och botten skall motverka. Utredningen säger vidare att kontrollbehovet i den branschen inte på något sätt skulle vara mindre än någon annan kontanthandel utan snarare större. Sedan april 2008 genomför SKV en stor granskning av torg- och marknadshandeln för att undersöka om företagen gör rätt för sig.
Granskningen genomför SKV dels för att betalningarna nästan uteslutande
28 sker med kontanter men också för att torg- och marknadshandeln är undantagen från Lagen om kassaregister. (SOU 2005:35)
Med bakgrund mot dessa synpunkter och utredningar samt att det sedan den första juli 1998 finns en särskild lag som behandlar hur skattekontrollen skall skötas i torg- och marknadshandel, (Lagen [1998:514] om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.), så valde regeringen i sin proposition (Prop.2006/07:105) att finna det skäligt att undanta torg- och marknadshandel från lagen om kassaregister.
3.7. Kontantbranschen
Nedan följer en beskrivning av kontantbranschen i allmänhet och sedan en kortare redogörelse för de branscher vi valt att fokusera närmre på. Vad som avses med företag som är inom kontantbranschen är att de säljer varor mot kontant betalning. Även kontokort är att avse som kontant betalning (3§
Lagen om kassaregister). De företag som är i kontantbranschen är allt ifrån den lilla torgkiosken till ett stort möbelvaruhus.
Något som SKV funnit information om i deklarationer är att många företagare visar väldigt låga intäkter i branscher där antalet kunder är många och konkurrensen är hård. När kunderna är så pass många och där alla är slutkonsumenter så blir inte kravet på att kunden skall ha ett kvitto lika hårt.
Är konkurrensen hård så ökar givetvis incitamenten till att försöka undanhålla intäkter. Från SKVs sida har en utökad granskning av kontanthandeln sedan 1 juli 2008 genomförts där fokus har legat på just intäktskontrollen och hur användningen av kassaregister ser ut i branschen. Av cirka 500 granskade företag under 2009 har närmare 300 ärenden överlämnats till åklagare för utredning om skattefusk samt att företagen har upptaxerats med totalt drygt 200 miljoner kronor (SKV faktablad om granskningen av kontantbranscher).
Riksbanken gjorde 2006 en enkätundersökning över hur människor väljer mellan olika betalningsmedel och vilka faktorer som påverkar valen. Vad som framkom var att ungefär 50 % av de tillfrågade använde kort som betalningsmedel vid minst 80 % av alla köp. Tendensen är att kortanvändandet ökar mer och mer för varje år. En förutsättning för företag som betalar svarta löner eller undanhåller intäkter är att det finns kontanter på marknaden.
Kontanter är svårt att spåra till skillnad från en elektronisk transaktion.
29 Problemet med att företagare använder sig av öppen kassalåda minskar i och med att kunden använder sig av kort istället för kontanter.
3.7.1.Restaurangbranschen
Restaurangbranschen är möjligtvis den bransch som det diskuterats mest kring när det har diskuterats om införandet av den nya lagen. Det är en bransch som varit särskilt utsatt för svarta löneutbetalningar och undanhållanden av redovisade intäkter. I beräkningar från skattemyndigheten i Dalarna gjorda mellan 1990-2001 så framkom det att genomsnittligt undanhållna intäkter inom främst pizzeriaverksamheten uppgick till 512 000 kronor exklusive moms per restaurang och år (Lundh 2002).
I ett pressmeddelande från skatteverket säger Conny Svensson att i vissa fall redovisas mindre än 50 % av intäkterna. I en sådan här bransch där överetablering är vanligt blir det svårt för en företagare som redovisar alla sina intäkter att kunna konkurrera på samma villkor som en företagare som bara redovisar hälften av sina intäkter (SKV 2009-03-05).
3.7.2.Frisörbranschen
Enligt beräkningar från Utredningsinstitutets rapport, Kostnaden för olika betalningsmedel (2004), finns det nästan 15 000 svenska frisörverksamheter.
98 % av dessa har 0-4 anställda vilket visar på att det är väldigt många småföretag inom denna bransch. Något som idag är vanligt är att frisörföretagarna istället för att anställa personal hyr ut ”stolar” i lokalen till andra frisörer och på så sätt blir det många företagare i en och samma lokal.
Inom frisörbranschen är det många som inte har kortläsare i salongen och till och med de som inte ens haft en kassaapparat tidigare. Så för många kommer lagen att bli en stor förändring.
30
4. Empiri
Empiri bygger på erfarenheter med grund i verkligheten. Här presenterar vi de studier vi har gjort av företag och företagare.
4.1. Intervju med Robert Karlsson, VD Cash IT
Karlsson startade företaget Cash IT för drygt 10 år sedan, och säljer idag kompletta kassalösningar baserade på PC-system. År 2004 inleddes ett samarbete med Sharp för att utveckla kassalösningar. Att Cash IT säljer hela system är för att det blir lättare för dem att erbjuda support när det i grunden är ett och samma system i alla kassalösningar de säljer. Våren 2010 var Karlsson med och bildade en branschorganisation för kassasystemtillverkare, som heter Kassaregisterrådet, med målet att rensa upp i en bransch som tidigare varit utsatt för oseriösa leverantörer som sett sin chans att göra snabba pengar genom att sälja manipulerbara kassaregister. En av rådets uppgifter är också att vara en förhandlingspart mot SKV och ge en gemensam tolkning av lagen från kassaleverantörernas sida.
På frågan om försäljningsökning svarar Karlsson att försäljningen den senaste tiden varit mycket hög, men lägre än förväntat. Han tror att det är många företagare som ännu inte beställt sitt system. Enligt SKV så skall det endast vara 2 % av företagen som omfattas av lagen som inte ännu beställt ett certifierat kassasystem men enligt Dagens Handels enkätundersökning över hur många som inte beställt ett nytt system landar siffran på 28 %. Att leveranstiden är lång för den som beställer ett nytt kassasystem i dagsläget är inte så konstigt enligt Karlsson, ”Klart att jag inte köper in massor med system när beräkningarna från skatteverket visar på att det bara är 2 % som inte beställt”. En normal väntetid kan man räkna med är ungefär 4 månader. En anledning till att väntetiden är så pass lång är just att man inte vet riktigt hur stor marknaden för certifierade kassaregister är.
Karlsson fortsätter med att beskriva ett framtida problem som han tro kommer bli verkligt att det är många småföretagare som inte velat ha någon större fast kostnad nu efter finanskrisen, och därför köpt den billigaste kassalösningen. Ett problem som kan leda till många inom ett par år kan behöva beställa ett nytt igen för att följa med i den tekniska utvecklingen. En av anledningarna till att lagen endast ställer krav på att kassaapparaten skall vara kopplad till en certifierad kontrollbox är helt enkelt att det är för dyrt att kunna certifiera hela kassasystem, menar Karlsson. Även om kassasystemet är
31 tillverkardeklarerat finns det ingen garanti för att det i framtiden kommer vara godkänt. SKV utför nämligen inga kontroller över systemen som lämnas in som tillverkardeklarerade, utan det är bara för tillverkaren att fylla i en blankett på SKVs hemsida. Ansvaret läggs alltså över på kunden att på något sätt kontrollera att registret är godkänt. Detta är en av frågorna som det nybildade kassaregisterrådet arbetar med och vill istället få till ett test av hela system så att kunderna kan köpa ett kassasystem säkert.
Vad det gäller kontrollavgifter som utfärdas av skatteverkets kontrollanter på 10 000 kronor, som kan anses rätt så lågt när det kanske undanhålls en halv miljon i svarta intäkter, så berättar Karlsson att kontrollanten kan utfärda vite mot företagaren om man misstänker att efterlydnad av lagen inte kan uppfyllas. Meningen med vite är att det skall vara kännbart för företagare och därav finns det ingen övre gräns för hur hög summan blir.
När vi frågar Karlsson vad han anser om att torg- och marknadshandeln är undantagen från lagen om kassaregister så svarar han precis som vi tidigare fått erfara, ”att det är högst troligt ett rent politiskt beslut. Om man ska se på anledningarna till att de blev undantagna, så är det faktiskt som så att knallar och marknader är där det finns folk, alltså inte mitt ute i skogen. Så det är mer vanligt med el på marknadsplatserna än att det inte finns tillgång till el.”
Fortsatt så pratar Karlsson om att det faktiskt är många knallar som till och med har kortläsare nu för tiden, därför tror han att det inom en snar framtid kommer att ske en ändring i lagen där torg- och marknadshandel i någon omfattning kommer att innefattas.
Inför framtiden tror Karlsson att fler småföretagare kommer att anpassa sig till den tekniska utveckling som kassasystemen nu har kommit fram till. Den tekniska utvecklingen anser han enbart vara till företagarnas fördel då de nya PC-baserade kassasystemen kan mycket mer än bara vara kassa. Man kan ha koll på vilka artiklar man säljer mest av, lagerhållning och en överblickande bild över hur företaget går. En följd av detta blir att småföretagarna mer och mer kommer att likna de stora kedjorna som har mycket bra intern kontroll.
Karlsson menar att ju mer den tekniska utvecklingen följer med in i företagen, desto mindre kommer chanserna att manipulera kassan att bli. Fler och fler betalar med kort vilket gör det svårt att få fram ”svarta” kontanter att betala
”svarta” löner med. Karlsson avslutar med att säga i de branscher som det tidigare varit vanligt med ett stort skatteundandragande och en utbredd överetablering kommer lagen om kassaregister leda till att det kommer bli färre
32 försäljningsställen, men däremot kommer försäljningen hos de som är kvar att öka. En viktig aspekt av lagen är att det tidigare varit nästan ett måste, snarare än ett undantag, att ta betalt svart för att kunna klara konkurrensen plus att det tidigare funnits någon form av mentalitet inom branschen att det är okej att göra så, vilket nu inte skall behövas då lagen förhoppningsvis leder till konkurrens på lika villkor.
4.2. Telefonintervju med Greger Kingvall, Ordförande Frisörföretagarna
Vi inleder med att ställa frågan om frisörföretagarnas generella inställning till Lagen om kassaregister. Kingvall svarar snabbt att cirka 80 % av medlemsföretagen är positiva till den nya lagen. De frisörer som är negativa till lagen är detta till största del på grund av den merkostnad som lagen innebär för dem. Dock är det en positiv inställning i stort med att öka legitimiteten hos branschen.
I nuläget har de flesta inom organisationen införskaffat, alternativt beställt, ett certifierat kassaregister. Inte mycket frågor och funderingar inkommer till branschorganisationen. Detta beror på att frisörerna är i framkant säger Kingvall. Under hösten var det stort tryck på Frisörföretagarnas informationskväll angående den nya Lagen om kassaregister. Vi ställer Kingvalls påstående mot det faktum att vi tidigare intervjuat en lokal frisörsalong i Karlstad, där frisörerna hyr stolar och är därmed flera fåmansföretag under ett tak. Karlstadsfrisörerna uppgav då en osmidighet och dålig anpassning efter branschen. Kingvall ger ett snabbt svar där Karlstadssalongen ska ha införskaffat sig fel sorts kassaregister. Salongen har valt det billigare alternativet i form av ROM-baserad kassaapparat. Hade salongen istället införskaffat sig ett PC-baserat system kopplat till en kontrollbox typ C, hade alla företag i salongen kunnat dela på samma kontrollbox samtidigt som de brukade olika program i kassan.
Tyvärr är detta ett utbrett problem inom frisörbranschen säger Kingvall.
Majoriteten av Sveriges frisörer använder ROM-baserat kassasystem, framförallt för den lägre initialkostnaden. Men de PC-baserade systemen blir allt vanligare. Kingvall förklarar att detta beror till stor del på användarvänligheten samt möjligheten att koppla kassan till ett bokningssystem, vilket möjliggör för kunden att boka klipptid vilken tid som helst, så länge denne har internetuppkoppling.
33 Från en annan Karlstadssalong fick vi påståendet att ”100-kronors klippningar” kommer att försvinna. Det skulle inte vara ekonomist hållbart.
Men Kingvall berättar att det nyligen öppnat just en sådan salong i närheten av hans egna. Denna var kontrollerad och kunderna fick ett fullt godkänt kvitto, så misstankar om skattefusk fanns inte. Detta är möjligt på grund av den korta tid det tar att genomföra en sådan klippning.
Gällande bekämpning av skattefusk inom frisörbranschen lägger Kingvall stor vikt på ett större ansvar hos kunden att efterfråga kvitto. Först då tvingas frisörerna slå in korrekt belopp och registrera alla försäljningar. Han uppmanar även alla att endast gå till frisörer med kortbetalning, då kortanvändning gör det svårare för skattefusk.
4.3. Telefonintervju med Johan Holmer, Skatteverket
Första frågeställningen vi har är hur SKVs kontrollbesök har gått och hur många som gjorts. Han förklarar att SKV genomför 3 olika typer av besök, grundläggande kassakontroller, fördjupande kassakontroller och särskilda kontrollåtgärder. Nu i inledningsfasen har SKV gjort 30 000 grundläggande kassakontroller, alltså mest informerat och kontrollerat om företagen införskaffat eller beställt ett certifierat kassaregister. Av dessa 30 000 besök har ungefär 40 procent av alla företagare redan införskaffat och använder sitt nya system, av de övriga 60 procenten är det bara några få som inte beställt över huvudtaget. Holmer berättar att något som kunde utläsas från besöken är att det är väldigt många företagare som väntar enda in i det sista med att beställa ett certifierat kassaregister.
Den allmänna reaktionen från företagarna är att de är väldigt positiv till lagen och dess föreutsättningar till att motverka oseriösa företagare, enligt Holmer.
En positiv aspekt är att de nya registren har många funktioner som kassan tidigare inte haft. Det kan vara koppling till lagerhållning, stor överblick över vilka artiklar man säljer samt att kassan kan koppla upp dem mot bokföring så det är mycket dubbelt arbete som ett nytt kassaregister eliminerar. Holmer berättar att SKV endast haft två fall där företagaren helt satt sig på tvären gentemot införandet av lagen. Företaget är då helt oförstående till varför just de skall behöva köpa in ett helt nytt register och är inte villiga att ta kostnaderna. Man tycker att det är regeringen som har infört lagen och då kan de även ta kostnaderna för införandet.
34 Dock har SKV fått många klagomål vad det gäller undantagandet av torg- och marknadshandeln från kravet på certifierat kassaregister. Framförallt är det Blomsterhandlarnas riksförbund som tycker att undantagandet bidrar till att öka den snedvridna konkurrensen. Även hos frisörerna har man fått kommentarer, men då på undantaget som gäller när företag inte säljer för fyra prisbasbelopp. Detta skulle då ge incitament för vissa frisörer att krympa sina verksamheter så de hamnar under gränsen misstänker Holmer.
SKV har än så länge inte utfärdat några kontrollavgifter under dessa grundläggande besök utan tjänstemän är mer ute och informerar om lagen samt kontrollerar att de har åtminstone beställt ett nytt register. Däremot har SKV under sina särskilda kontrollåtgärder, som till exempel räknat kunder eller gjort provköp, sett att flera företag brister vad det gäller att slå in i kassan eller erbjuda kvitto. Så där har ett 15-tal avgifter fastställts.
Holmer fortsätter att berätta att i nästa fas planerar SKV att göra fördjupande kassakontroller vilket kommer innebär att de går in i kassaregistret och kontrollera att kontrollremsan och den certifierade kontrollboxen visar samma uppgifter. Än så länge har SKV inte upptäckt några manipulationer av de nya kassaregistren och inte heller av kontrollboxen. ”Men visst kan det finnas brister vad det gäller de tillverkardeklarerade kassaapparaterna, det är ju leverantören själv som deklarerar och intygar på heder och samvete att de är korrekta”, säger Holmer. Dessa brister kan vara både mer och mindre allvarliga men dock brister. Det kan bli aktuellt för SKV att behöva ändra i sina föreskrifter för att bli mer anpassade för den tekniska utveckling som sker. Ett steg för att komma fram till hur föreskrifterna ska tolkas och hur utvecklingen fortskrider har Skatteverket ett nära samband med det nybildade kassaregisterrådet.
4.4. Telefonintervju med revisionsbyrå, Karlstad
Under våra kompletteringsintervjuer har det framkommit att bolagets revisor varit en stor informationskälla gällande Lagen om kassaregister. Nedan följer en kortare intervju med ett revisionsbolag i Karlstad. Personen har valt att vara anonym. Därför kallas revisorn nedan för ”Andersson”.
Från revisorernas sida är det positivt med Lagen om kassaregister. Dock anser Andersson att det uppstår vissa svårigheter genom att det endast är SKV som
