Konkurrens innebär att företag på en marknad pressar priserna, breddar utbudet av varor och tjänster samt att den höjer kvaliteten. Målet med konkurrens är således att den skall vara till nytta för konsumenterna. Detta är en korrekt bild för en marknad där konkurrensen är rättvis.
När man presenterade lagförslaget i propositionen var en av de viktigaste aspekterna att den skulle motverka illojal konkurrens så att inte de seriösa näringsidkare blir utkonkurrerade av de som undanhåller redovisade intäkter och på så sätt betalar en lägre skatt. Ett följdproblem av att många undanhåller intäkter är att det uppstår en ekonomisk vinstmöjlighet, som det på en perfekt konkurrensmarknad egentligen skall vara lika med noll. Så länge som det finns ekonomisk vinst att göra på en marknad kommer nya företag att etablera sig.
Något som nu den nya lagen skall försöka att förhindra genom att alla företagare skall bli tvungna att ta upp alla inkomster till beskattning.
(O´Sullivan & M. Sheffrin 2006)
3.6.1.Beskrivning av Torg- och Marknadshandeln
Ett problem som framkommer av tillämpningen av Lagen om kassaregister på torg- och marknadshandeln är att det finns vissa gränsdragningsproblem om vad som egentligen är att klassa som torg- och marknadshandel. Det går att läsa i punkt 7 3§ av Lagen om kassaregister att torg- och marknadshandel är sådan handel som avses i lagen (1998:514) om särskild kontroll av torg- och marknadshandel m.m. Av 1 § lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. framgår att ”med torg- och marknadshandel avses all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa.”
I SKVs rapport om Gränsdragningar mellan Torglagen och Kassaregisterlagen (2008) tar man upp just detta bekymmer med när torglagen är tillämplig eller inte. Torglagen är här jämställd med lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel. De avgörande kriterierna i
27 Torglagen är om försäljningen sker ”stadigvarande” och ”i permanenta lokaler”. För att lagen inte skall vara tillämplig måste båda kriterierna brista.
3.6.2.Undantag i Lagen om kassaregister av Torg- och Marknadshandel
I Lagen om kassaregister finns det vissa som är undantagna från lagen. Är verksamheten av obetydlig omfattning behöver man inte införskaffa ett certifierat kassaregister. Annan verksamhet som är undantagen är torg- och marknadshandel, taxitrafik samt distans- och hemförsäljning, varu- och spelautomater och de som är befriade från inkomstskatt för de kontanta inkomsterna. Dessa undantag går att läsa i 3§ Lagen om kassaregister.
Att torg- och marknadshandeln skulle vara undantagen var inte klart från början. I regeringens utredning (SOU 2005:35) ansågs att de skulle innefattas av kravet på kassaregister och att de endast i undantagsfall kan slippa kravet då det av tekniska orsaker är oskäligt att registrering av försäljning sker. Detta kan vara när försäljningen sker utomhus och det inte finns tillgång till el eller att väderförhållandena ställer till det. Utredningen är tydlig med att nämna att lagen inte får ställa krav som är omöjliga att uppfylla. TOMER menar att det är orealistiskt att införa krav på registrering av försäljning i godkända register.
Det grundar de på att det vid tidpunken för utredningen inte existerar några kassaregister som fungerar för utomhusbruk och även om det går att konstruera ett kassaregister som är batteridrivet, tål fukt, omildbehandling och temperaturer ner till 35 minusgrader så skulle en kostnad för dessa bli orimligt hög. (SOU 2005:35)
Det som talar för att torg- och marknadshandeln skall innefattas enligt utredningen är att de varor och tjänster som tillhandahålls på marknader och liknande ofta också även tillhandahålls av den stadigvarande handeln, vilket leder till en konkurrensfördel till torg- och marknadshandeln då endast den stadigvarande handeln behöver investera i ett certifierat kassaregister. En snedvriden konkurrens som uppstår trots att det är det som lagen i grund och botten skall motverka. Utredningen säger vidare att kontrollbehovet i den branschen inte på något sätt skulle vara mindre än någon annan kontanthandel utan snarare större. Sedan april 2008 genomför SKV en stor granskning av torg- och marknadshandeln för att undersöka om företagen gör rätt för sig.
Granskningen genomför SKV dels för att betalningarna nästan uteslutande
28 sker med kontanter men också för att torg- och marknadshandeln är undantagen från Lagen om kassaregister. (SOU 2005:35)
Med bakgrund mot dessa synpunkter och utredningar samt att det sedan den första juli 1998 finns en särskild lag som behandlar hur skattekontrollen skall skötas i torg- och marknadshandel, (Lagen [1998:514] om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.), så valde regeringen i sin proposition (Prop.2006/07:105) att finna det skäligt att undanta torg- och marknadshandel från lagen om kassaregister.
3.7. Kontantbranschen
Nedan följer en beskrivning av kontantbranschen i allmänhet och sedan en kortare redogörelse för de branscher vi valt att fokusera närmre på. Vad som avses med företag som är inom kontantbranschen är att de säljer varor mot kontant betalning. Även kontokort är att avse som kontant betalning (3§
Lagen om kassaregister). De företag som är i kontantbranschen är allt ifrån den lilla torgkiosken till ett stort möbelvaruhus.
Något som SKV funnit information om i deklarationer är att många företagare visar väldigt låga intäkter i branscher där antalet kunder är många och konkurrensen är hård. När kunderna är så pass många och där alla är slutkonsumenter så blir inte kravet på att kunden skall ha ett kvitto lika hårt.
Är konkurrensen hård så ökar givetvis incitamenten till att försöka undanhålla intäkter. Från SKVs sida har en utökad granskning av kontanthandeln sedan 1 juli 2008 genomförts där fokus har legat på just intäktskontrollen och hur användningen av kassaregister ser ut i branschen. Av cirka 500 granskade företag under 2009 har närmare 300 ärenden överlämnats till åklagare för utredning om skattefusk samt att företagen har upptaxerats med totalt drygt 200 miljoner kronor (SKV faktablad om granskningen av kontantbranscher).
Riksbanken gjorde 2006 en enkätundersökning över hur människor väljer mellan olika betalningsmedel och vilka faktorer som påverkar valen. Vad som framkom var att ungefär 50 % av de tillfrågade använde kort som betalningsmedel vid minst 80 % av alla köp. Tendensen är att kortanvändandet ökar mer och mer för varje år. En förutsättning för företag som betalar svarta löner eller undanhåller intäkter är att det finns kontanter på marknaden.
Kontanter är svårt att spåra till skillnad från en elektronisk transaktion.
29 Problemet med att företagare använder sig av öppen kassalåda minskar i och med att kunden använder sig av kort istället för kontanter.
3.7.1.Restaurangbranschen
Restaurangbranschen är möjligtvis den bransch som det diskuterats mest kring när det har diskuterats om införandet av den nya lagen. Det är en bransch som varit särskilt utsatt för svarta löneutbetalningar och undanhållanden av redovisade intäkter. I beräkningar från skattemyndigheten i Dalarna gjorda mellan 1990-2001 så framkom det att genomsnittligt undanhållna intäkter inom främst pizzeriaverksamheten uppgick till 512 000 kronor exklusive moms per restaurang och år (Lundh 2002).
I ett pressmeddelande från skatteverket säger Conny Svensson att i vissa fall redovisas mindre än 50 % av intäkterna. I en sådan här bransch där överetablering är vanligt blir det svårt för en företagare som redovisar alla sina intäkter att kunna konkurrera på samma villkor som en företagare som bara redovisar hälften av sina intäkter (SKV 2009-03-05).
3.7.2.Frisörbranschen
Enligt beräkningar från Utredningsinstitutets rapport, Kostnaden för olika betalningsmedel (2004), finns det nästan 15 000 svenska frisörverksamheter.
98 % av dessa har 0-4 anställda vilket visar på att det är väldigt många småföretag inom denna bransch. Något som idag är vanligt är att frisörföretagarna istället för att anställa personal hyr ut ”stolar” i lokalen till andra frisörer och på så sätt blir det många företagare i en och samma lokal.
Inom frisörbranschen är det många som inte har kortläsare i salongen och till och med de som inte ens haft en kassaapparat tidigare. Så för många kommer lagen att bli en stor förändring.
30