Tillvägagångssättet av denna undersökning grundar sig framförallt på kvalitativa studier i form av intervjuer. Genom kontakt med branschorganisationer genomförs en djupare intervju med dess talesperson. Som kontroll av branschorganisationens åsikter genomförs även kortare intervjuer med mindre näringsidkare. Intervjuer utförs även med Skatteverket samt ett antal kompetenta personer inom området.Slutligen genomförs även en kvittoundersökning.
2.1. Primärdata
I arbetet att få in aktuell data har vi framförallt valt att använda en kvalitativ metod. Undersökningen grundar sig i intervjuer. Som komplement till detta har vi även genomfört eget detektivarbete för att uppleva konsumentens vinkel av undanhållandet av inkomster.
I första hand har den kvalitativa delen bestått av intervjuer i form av telefonkontakt. Telefonintervjuerna är ett kostnadseffektivt sätt att snabbt få tag i personer med stor kunskap. Nackdelen med telefonintervjuer är att respondenten i synnerhet svarar på våra frågor och en diskussion med öppna och flytande frågor är svår att genomföra (Dahmström 2008).
Ett antal besöksintervjuer har genomförts. Detta har med fördel genomförts i fall där vi haft möjlighet, då besöksintervjuer både är kostsamma och tidskrävande. En stor fördel som besöksintervjuer har är anpassning av frågorna under själva intervjun (Dahmström 2008). Vi har utgått från en förutbestämd mall med frågor. Denna har legat som grund till diskussionen.
Dock har det fortgått ett samtal som innehållt mycket mer än bara svar på våra förutbestämda frågor.
2.1.1.Kvittoundersökning
Genom egna undersökningar skapas en tydlig bild av hur undanhållandet av inkomster genomförs på plats ute bland näringsidkare. Protokollförande av samtliga besök hos näringsidkare med skyldighet att inneha certifierat kassaregister ger en bild hur väl näringsidkaren registrerar försäljningar.
12 Genom denna undersökning fungerar vi som vanliga konsumenter. Vi köper varor och tjänster, och undersöker därigenom hur väl lagen om kassaregister fungerar. Då ett flertal näringsidkare är undantagna från lagen, undantas dessa från undersökningen. Fokus har därmed hamnat på mindre bolag framförallt inom restaurangbranschen samt småbutiker. I undersökningens första steg kontrolleras om kvitto fås. Om inte detta ges per automatik, efterfrågas ett kvitto. Andra steget innebär en kontroll av kvittot. Kvittot genomgås då ifall det är ett giltigt kvitto på köp. Vid kortköp skall även det kontrolleras så kvittot på köp inte ersätts av ett så kallat Babskvitto. Babskvitto är en verifikation på att en transaktion skett och pengar dragits från kundens konto- eller kreditkort, det vill säga ingen verifikation på köp.
Vid uppenbart skattefusk noteras tillvägagångssättet. Om möjlighet finns fotograferas händelsen för att verifiera denna i efterhand. Dessa noteringar används senare i arbetet för att beskriva tillvägagångssätt.
2.1.2.Besöksintervju
Vi har genomfört djupgående besöksintervjuer med Robert Karlsson, VD på Cash-IT, Lars Lundh och Bo Arvidsson på SKV samt en torg- och marknadshandlare som vi kallar för ”Bruno” av integritetsskäl.
Karlsson valde vi att kontakta eftersom han är verkställande direktör på ett bolag som säljer kassaregister samt verksam i det nya Kassaregisterrådet. Cash-IT har sitt säte i Karlstad vilket gynnade oss rent ekonomiskt. Genom honom torde vi få bilden av hur kassaregisterlagen påverkat försäljarna av certifierade kassaregister. Lundh och Arvidsson är projektledare respektive skattedirektör hos SKV. Deras säte är Stockholm, men vi valde ändå att besöka dessa personer då de besitter stor kunskap om ämnet eftersom de varit med och utarbetat kassaregisterlagen. För att få en bild av vad som händer bakom kulisserna valde vi att intervjua en torg- och marknadsarbetare. Av integritetsskäl har vi valt att kalla honom för ”Bruno”. (Se bilaga 1)
2.1.3.Telefonintervju
För att få en helhetsbild av en bransch har vi vänt oss till branschorganisationer och dess talesperson. Dessa personer har ej varit placerade i Karlstad vilket inte möjliggjort besöksintervju. Istället har vi fått
13 hålla en telefonintervju med dessa. Branschorganisationerna har varit Frisörföretagarna samt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Genom dessa har vi fått den samlade bilden från branschen. Vi har även intervjuat Johan Holmer på SKV för att få en uppdaterad bild av hur kontrollbesöken fortskridit. (Se bilaga 1)
2.1.4.Komplementintervju
Hos samma eller liknande näringsidkare som kvittoundersökningen genomförts har kortare intervjuer skett. På detta sätt kan uttalat beteende från branschorganisationen jämföras med verkligt beteende hos näringsidkaren.
Detta är även givande då branschens helhetsbild ställs mot den enskilde företagaren. Alla intervjuer består av ett antal frågor, vilka har samma bas men formas sedan efter situation. Alla respondenter är anonyma. Urvalet av respondenter är slumpvis utvalda. Geografiskt är näringsidkare inom kontantbranschen i Karlstad undersökta. Målet är att få en klusterundersökning i Karlstad som är representativ för Sverige. (Se bilaga 1)
2.2. Sekundärdata
Sekundärdata är användning av officiell statistik och registerdata, vilket används som komplement till primärdata (Dahmström, 2008). Då ämnet behandlar Lagen om kassaregister, som trädde i kraft första januari 2010, har majoriteten av sekundärdata varit förarbeten till lagen.
2.3. Metoddiskussion
Lagen om kassaregister berör runt 200 000 företag (Visma 2010). I drömscenariot kan vi undersöka hur väl lagen implementerats hos alla dessa företag. Dock är detta alltför tidskrävande, samt väldigt kostsamt. Istället tvingas vi få en helhetsbild via samtal med branschorganisationernas talespersoner. Genom detta bör vi får en god och relativt korrekt bild av vad branschen anser om lagen, samt får vi goda kunskaper i hur väl lagen implementerats. Dock är vi skeptiska till att branschorganisationerna talar hela sanningen. Vi vill veta vad den lilla butiksägaren, eller pizzabagaren har att säga om lagen. Så komplementintervjuerna skapar bredd, samt en närmare bild av
14 hur lagen fungerar på plats. Men vi är inte riktigt nöjda där. Vi tror nämligen att kassapersonal som undanhåller intäkter inte vill visa upp det för oss, utan vi genomför då eget detektivarbete. På detta sätt försätter vi oss i den vanliga kundens situation, och upptäcker då när det brister i rutinerna hos kassapersonalen.
Genom branschorganisationerna får vi en bild av ena sidan av användarna av kassaregisterlagen. Andra sidan anser vi vara sakkunniga personer. Nämligen de som säljer kassaregister, de som kontrollerar kassaregister och så vidare.
Genom intervju med Lundh och Arvidsson på SKV anser vi få en bra grund till arbetet, då dem varit med och tagit fram lagen om kassaregister. Det finns därmed få människor som besitter större kunskap. För att få bilden av marknaden som stort hjälper dem mycket. Men det räcker inte riktigt utan för att få dem kommersiella bilden har vi även valt att kontakta Robert Karlsson.
Karlsson är mycket kunnig om marknadens agerande och hur den utvecklats i takt med lagens införande.
2.3.1.Reliabilitet
Reliabiliteten anger tillförlitligheten i våra undersökningar (Dahmström 2008).
Då våra intervjuer endast motsvarar en bråkdel av populationen kan vi inte anse att reliabiliteten är allt för god. Dock har vi i bästa mån fått en så bred bild som möjligt och undersökt frågeställningar ur olika vinklar.
2.3.2.Validitet
Validitet visar hur väl våra undersökningar undersökt det vi skulle undersöka (Dahmström 2008). För att söka en så giltig kunskap som möjligt kan man använda sig av en metod kallad metodologisk triangulering som till mångt och mycket är ett underbegrepp till validitet. Genom denna metod kan man stärka validiteten i undersökningen. Vi har valt att intervjua personer från många olika sidor av lagen. Dels har vi gjort en kvittoundersökning för att få en egen bild över hur mycket det fuskas, sen har vi intervjuat småföretagare i Karlstad och hört deras uppfattning om lagen och införandet. Vi har sedan ställt det mot hur branschorganisationerna svarat på liknande frågor om lagen och letat efter skillnader mellan högsta ledningen och lilla butiken i Karlstad. Sist men inte minst har vi även intervjuat de som varit med och skapat lagen och skall
15 se till att den efterföljs. Detta sammantaget gör att vi kan få en så bred bild över lagen som möjligt och många olika vinklingar beaktas. Att undersökningen har en hög validitet innebär alltså att vi har undersökt det vi avsåg att undersöka.
16