I detta introduktionskapitel ger vi läsaren en inblick i det ämnesval vi gjort. Vi redogör för vår problembakgrund, problemformulering, syfte och vilka avgränsningar vi gjort.
1.1. Bakgrund
Enligt uppgifter från SKV (Skattefelskarta 2008) går svenska staten varje år miste om uppskattningsvis 133 miljarder kronor, eller ca 5 procent av Sveriges BNP, i uteblivna skatteintäkter. Dessa beräkningar är endast uppskattningar och väldigt osäkra. Beräkningarna görs utifrån jämförelser av nationalräkenskapernas uppskattning av hushållens utgifter och de totala inkomster som redovisas. Skattefelet definieras därför som ”skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd och den skatt som i praktiken fastställts” (SKV Skattefelskarta 2008).
Av dessa 133 miljarder är 66 miljarder från den ”svarta arbetskraften” som företag använder sig av. Den svarta arbetskraften innefattar inte bara svarta löneutbetalningar utan även övriga skatteundandraganden. Exempel på sådant skattefusk är att alla intäkter inte redovisas och beskattas. Ett problem som uppstår genom att företagare i kontanthandelsbranschen inte slår in försäljningen i kassaapparaten eller som det på senare tid upptäckts, att företagaren själv manipulerar registren så att denne själv bestämmer vad som skall redovisas.
Följdproblem av att vissa företagare fuskar med skatten är att skattebördan flyttas över till de som faktiskt gör rätt för sig. Ett problem som leder till konkurrensfördelar gentemot de seriösa företagarna. En sådan snedvriden konkurrens ger incitament att fler företag ser en chans att göra en stor vinst, samtidigt som de seriösa företagarna blir utkonkurrerade.
Dessa problem med förlorade skatteintäkter och illojal konkurrens har från SKV och Regeringens sida uppmärksammats under en förhållandevis lång tidsperiod. Redan under 90-talet börjades det göras upptäckter om att företag inom kontanthandeln, främst restaurangbranschen, undanhåller redovisade intäkter (Lundh 2002). I motioner till Riksdagen lades det redan 1996 fram ett förslag om att införa krav på kassaregister för företagare, 1996/97:Ju15. Men då med avslag med hänvisning till att det startats en branschsaneringsutredning, SOU 1997:111, där staten redan föreslår att det skall införas en form av typgodkända kassaregister för företagare inom
8 kontanthandeln. Dock ingenting som blev infört vid den tidpunkten med lika så väl var den en av utredningarna som låg till grund för vad som komma skulle.
I en ytterligare offentliga utredning från staten, SOU 2005:35, har det byggts vidare på förslaget om godkända kassaregister för företag inom kontanthandeln, och genom detta har det lagts fram ett utkast till Regeringen om att återigen ta upp frågan till beslut. Med några ändringar efter uttalanden från olika branschförbund kunde Regeringen gå vidare med propositionen Konkurrens på lika villkor i kontantbranschen 2006/07:105 där det läggs fram ett lagförslag, Lag (2007:592) om kassaregister, som sammantaget är till för att motverka illojal konkurrens och öka förtroendet för kontantbranschen som en seriös bransch.
1.2. Problembakgrund
Redan på 90-talet började SKV se problemen med undandragande av skattebetalning bland företagare som hanterade kontant handel. Ett av de första fallen var i april 1994 som en anonym anmälan inkom till Skattemyndigheten i Dalarna om att en restaurangägare börjat använda manipulerade kassaregister (Lundh 2002). Detta med manipulerade kassaregister är något som under 90-talet och början på 00-talet SKV vetat om, men inte kunnat åtgärda på ett effektivt sätt. De hade till exempel inte rätt att göra oanmälda besök hos företagare, utan var tvungna att föranmäla att de skulle komma och inspektera. Något som i vissa fall ledde till att företagen, den dagen SKV var på besök, visade upp sin bästa redovisade försäljningsstatistik på hela året.
Att företagarna manipulerade kassaregistren själva är inte det enda sättet att få sin kassaapparat att visa vad de vill att de ska visa, utan det har även funnits exempel på när kassaregisterförsäljaren erbjuder sig att programmera registren själv som gör att efter stängningen kan de radera de försäljningar som gjorts under dagen och på så sätt redovisa ett mindre resultat.
Tidningen VI gjorde 1998 en undersökning där Stig Edling ringde upp en försäljare av kassaregister och ville starta en restaurang och behövde då kassaregister. Den första återförsäljaren av kassaregister försäkrar Edling om att registren är programmerade så att det går att lägga pengar åt sidan. Nästa återförsäljare visar upp maskiner som är konstruerade så att man i efterhand
9 kan radera den försäljning som man inte vill redovisa. Återförsäljaren efter det erbjuder ett system för att betala ut svarta löner. (VI 1998 genom Lundh 2002) Att döma av undersökningen ovan så är fusket inte bara etablerat bland företagare, utan även hos återförsäljarna av kassaregister, då de använder den svarta redovisningen som ett marknadsföringsargument. I Lars Lundhs avhandling finns det citerat från Kurt Wiklund, ansvarig försäljare på Casio, som tycker det är trist att de medverkar till fusk genom att erbjuda manipulerbara kassaregister, ”Men gör vi inte det går de bara till konkurrenterna”.
På en marknad där det förekommer svartarbete och undanhållande av redovisade intäkter snedvrids konkurrensen genom att de som använder sig av manipulerade kassaregister lätt kan konkurrera ut en seriös företagare som är laglydig. Den seriösa företagaren kan aldrig konkurrera med samma priser med en illojal företagare som inte betalar skatt. Och med en lag som omfattar ungefär 200 000 företagare försöker SKV då få alla att konkurrera på samma villkor.
Konkurrens på lika villkor är något som ifrågasätts när det gäller undantagandet av torg- och marknadshandel, som inte var undantaget i betänkandet just på grund av att det kan leda till konkurrensfördelar gentemot de som bedriver stadigvarande handel (SOU 2005:35). Istället ges ett förslag på att vid vissa undantag kan en torghandlare bli befriad från plikten att redovisa alla intäkter i ett kassaregister då de tekniska förutsättningarna är oskäligt krångliga. Från TOMERs sida har de påpekat starkt att det på många torg- och marknader inte finns tillgång till el och att väderförhållandena i vissa fall gör det omöjligt att kunna använda sig av ett kassaregister.
Från andra håll visades det på att det vid skrivande tid inte fanns någon batteridriven lösning som skulle matcha TOMERs krav, men att det i framtiden mycket väl skulle kunna tillhandahålla en sådan lösning. Vidare skrivs det också att torg- och marknadshandeln i många fall tillhandahåller samma produkter som en stadigvarande butik, och att det då skulle ge torg- och marknadshandeln vissa konkurrensfördelar i och med ett undantagande från lagen. Men Riksdagen valde alltså att förbise detta och undanta torg- och marknadshandel från Lagen om kassaregister.
10 1.3. Problemformulering
Vår ovan formulerade problembakgrund har lett oss fram till följande frågeställningar:
1. Kommer Lagen om kassaregister att leda till minskat fusk bland redovisade intäkter hos företag i kontanthandelsbranschen?
2. Kommer Lagen om kassaregister motverka snedvriden konkurrens samtidigt som vissa är undantagna från skyldigheten att använda ett certifierat kassaregister?
1.4. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Lagen (2007:592) om kassaregister förebygger manipulation av redovisade intäkter.
1.5. Avgränsningar
En naturlig avgränsning blir genom kassaregisterlagen de företagare som handhar kontanthandel och på så sätt innefattas av lagen, samt att vi kommer titta närmare på de som är undantagna från lagen. Av de som är undantagna kommer vi att rikta in oss på torg- och marknadshandeln. Detta som en del av att torg- och marknadshandel undantagits med underlag av att det är tekniskt krångligt för dem att ha ett kassaregister.
I den andra delen av uppsatsen kommer vi att titta närmare på hur kassaregister kan manipuleras. Både hur de har manipulerats tidigare och hur de nya systemen kan kringgås, samt hur utvecklingen av kassaregister framskrider.
11