Intervjuer med lärare

Syftet med intervjuerna har varit att fånga intervjupersonens uppfattning om skolämnet idrott och hälsa och ämnets lärobjekt. Precis som Arfwedson (1998) säger handlar en intervju om att försöka ”rekonstruera en annan människas sätt att tänka” om ett fenomen. Intervjun ger fyllig och omfattande information om informanternas uppfattningar, tankar och erfarenheter (Thagaard, 2004). En intervju är en andrahandskonstruktion av det som intervjun handlar om. Det är den intervjuades version som kommer fram och som sedan tolkas av forskaren. Intervjun präglas av den relation som finns mellan informanten och forskaren och både forskaren och informanten påverkar på olika sätt det som framkommer i intervjun. Informanten å sin sida har kontroll på vad han/hon vill delge och på vilket sätt som man vill framställa sig själv för forskaren. Jag som idrottslärare, kollega och forskare påverkar informanten på olika sätt och i olika grad, liksom det faktum att jag kommer från en högskola som utbildar lärare i idrott och hälsa. Det kan innebära att vissa saker blir osagda och att informanten antingen vill distansera sig eller få bekräftelse från forskarens sida. Det kan också ha betydelse för vad informanten uppfattar att intervjun har för mening och detta kan påverka informantens svar. Forskaren å andra sidan väljer olika frågor och riktningar för att få fram svar på det som denna är intresserad av. Detta innebär att forskaren måste reflektera över på vilket sätt

63

Kursplanen för idrott och hälsa (Skolverket, 2000b) omfattar den specifika beskrivningen av skolämnet idrott och hälsa omfattande ämnets syfte och roll i utbildningen, mål att sträva mot, ämnets karaktär och uppbyggnad, mål att uppnå, bedömningens inriktning samt betygskriterier för Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt.

forskaren påverkar intervjun, men även över vad informanten har haft för medvetna eller omedvetna föreställningar om intervjun, och som därmed påverkat det som sagts.

Intervjuerna har genomförts i halvstrukturerad form vilket innebär att det inte varit bundna, färdiga frågor i intervjun, utan frågor har istället ställts utifrån ett antal områden, eller övergripande teman. Detta betyder även att inte exakt samma frågor ställts till alla personer, utan utifrån de skilda intervjusituationerna har frågorna formulerats runt dessa teman, och ordningsföljden och frågeställningar har varierats beroende på situationen och informanten. Kvale (1997, s. 34) menar att ämnet ”för den kvalitativa forskningsintervjun är intervjupersonens livsvärld och hennes relation till den”. En kvalitativ forskningsintervju kan ibland beskrivas som ostrukturerad eller icke-standardiserad intervju. Detta innebär dock inte att den är utan styrning, utan att den är tematiskt orienterad och fokuserad på den intervjuades livsvärld. ”Den är varken strängt strukturerad med standardiserade frågor eller helt ’icke-styrande’, utan just fokuserad” (Kvale, 1997, s. 37). Intervjuerna har således varit samtal mellan informanterna och forskaren och dessa samtal karakteriseras av att vara delvis strukturerade (Thagaard, 2004).

Det har varit viktigt att upprätta en förtrolig atmosfär och visa ett äkta engagemang för informanterna och deras situation, vilket också har varit fallet i de intervjuer som gjorts. Intervjuerna har av denna anledning skett på de skolor där lärarna haft sin tjänst, just för att skapa en avslappnad atmosfär. Intervjuerna har även regisserats så att situationen känts bekväm och stimulerande för informanterna (Flick, 2002) så långt detta varit möjligt, utan att för den sakens skulle vara för tillrättalagda. Intervjuerna har känts naturliga och avslappnade och detta menar Thagaard (2004) betyder att intervjun fungerat bra. Thagaard diskuterar även intervjuns dramaturgi och regi, och framhåller, vilket också gjordes, att intervjuerna inledningsvis och i slutet bör omfatta mer allmänna, öppnande frågor och neutrala resonemang för att däremellan behandla teman som kanske uppfattas som mer känsliga. Intervjun har på ett plan innehållt känsliga uppgifter för informanten då det handlar om professionen. Å andra sidan har

frågorna inte handlat om känsliga personliga uppgifter eller relationer till andra, trots att enstaka svar haft den karaktären.

Flick (2002) menar att det är viktigt att upprätta en intervjuguide för att säkerställa att de teman som forskaren avser att samla information om verkligen behandlas. Den intervjuguide som upprättades innehöll några övergripande teman. Ett tema behandlade informanternas bakgrund, som uppväxt, utbildning, idrottsliga intressen, föräldrars och syskons intressen osv. Ett andra tema handlade om hur informanterna erfar idrott och skolämnet idrott och hälsa ur ett antal aspekter, som hur läraren ser på skolämnet, vilket syfte, mål och innehåll det har samt betyg och bedömning. Under samtalen har prober använts, vilket är korta kommentarer från forskaren i form av t.ex. ”Hmm..”, ”Jaa..”. Jag menar att detta är att visa intresse från forskaren för det som informanten säger.

Intervjuerna har tagit mellan 42 minuter till 1 timme och 10 minuter. Samtliga intervjuer bandades med kassettbandspelare och har transkriberats i sin helhet. En enklare form av transkription av intervjuerna har använts vilket betyder att det är det som sagts i intervjuerna som transkriberats, men inte pauser, ändringar av röstläge, prober m.m. Oavsett hur noga transkriberingen av en intervju görs, är transkriptionen en återgivning av ett samtal, med alla felsägningar, tolkningsmöjligheter och underförstådda meningar. Det finns ingen helt objektiv återgivning, eftersom det omöjliggörs av just det faktum att det är en transkription av en fysisk situation, där kommunikationen via det talade språket bara är en källa för information. Arfwedson (1998, s. 14) säger att ”själva ordgrannheten vid nedteckningen kan inte vara ett säkert kriterium när man vill bedöma hur ’exakt’ återgiven intervjun är”. I några fall har det inte gått att uppfatta allt som sagts och då har detta angetts som ”svårt att höra”.

Det är viktigt att påpeka att det som de intervjuade säger i intervjun är det som sägs just då vid det tillfälle som intervjun sker. Det innebär att de under intervjun kanske glömt bort att säga vissa saker, att informanten just för tillfället varit upptagen av en viss fundering, att det varit en särskild årstid som påverkar informanten eller andra omständigheter som gör att de uttrycker sig som de gör. Även hur frågorna ställs kan påverka situationen.

Min uppfattning, utifrån själva intervjusituationen och från genomlysning och transkription av banden, är att informanterna varit mycket öppna och intresserade av att samtala om sina uppfattningar av det som behandlats.