Grundskole- och gymnasietiden
De intervjuade berättar att de trivdes bra i grundskolan. Detta menar de beror på trivsel i skolan, trevliga lärare och kompisar. BP menar att han fick mycket stöd under sin grundskoletid i samband med sin dyslexidiagnos. SP anger att grundskolan kändes enkel jämfört med gymnasiet. BP upplever att informationsbristen mellan olika lärare påverkade stödet i hans dyslexi negativt men han känner att han klarar sig bra utan särskilt mycket stöd för sin funktionsnedsättning. NV påstår sig trivas bättre med kompisar på gymnasiet än i grundskolan.
Uppskattning av de olika ämnena
BP angav att han i grundskolan uppskattade mest ämnena slöjd, idrott, musik, bild, SO och hemkunskap och att han tyckte minst om fysik. Beträffade gymnasiet uppskattade han introduktionen till de praktiska inriktningarna. NV uppskattade idrott, slöjd och fysik under grundskoletiden och under gymnasietiden biologi, idrott och drama. SP uttalade sig främst utifrån nuläget på gymnasiet och menade att han uppskattar engelska och geografi mest. Lärares
42
engagemang, intresse för ämnet och utförlig feedback på elevernas prestationer, samt kontinuitet i ämnet, var huvudsakliga anledningar till varför eleverna uppskattade de olika ämnena. NV svarade att trots att han hade lätt för ämnet matematik tyckte han inte att det var intressant, samt att han gav uttryck för ambivalenta känslor gentemot ämnet musik som han påstod sig själv vara dålig på gällande instrumentspel samtidigt som han inte tyckte att ämnet var tråkigt i sig. Vidare menade NV att ämnen som var annorlunda och ”inte på riktigt” som drama, osv. fick honom att slappna av och njuta av den sociala tillvaron med kompisarna. SP anger att de ämnen som han upplever som svåra och som han inte lyckas med drar ner på hans intresse och till dessa räknade han in matte och svenska samtidigt som han funderade på att han nog hade otur med lärare i dessa ämnen. BP tyckte minst om estetisk verksamhet (bild) och naturvetenskap på byggprogrammet då han inte såg nyttan med dessa ämnen.
Önskemål kring utbildningens utformning
BP anser att byggelever borde ha mer inflytande i skolan än i nuläget bl.a. vid skolans planerade inköp av deras programanknutna behov av kläder och utrustning. BP tycker att alla elever och särskilt de som inte får praktikplatser utanför skolan borde förberedas bättre inför det höga tempot och kraven som finns ute på riktiga arbetsplatser. NV säger att skolan har lyckats bra med att indoktrinera honom med att utbildningen är bra som den är. Han önskar dock mer engagemang från lärarnas sida med fler gemensamma genomgångar så att han bättre kan förstå det som behandlas. NV menar också att han önskar att man inte behövde traggla så mycket själv, som att t.ex. sitta och göra en massa räkneuppgifter själv. SP hade velat fördjupa sig mer i de ämnen som han kommer att ha nytta av i framtiden och känner att han i nuläget läser mycket som är onödigt. Han anser det finns mycket stress och berättar att när han tittar sig runt under lektionerna så ser han att hälften av eleverna ligger med huvudet på bänken. Enligt honom borde det finnas obligatorisk idrott i tvåan och trean.
Möjligheter till att utveckla personliga intressen i skolan
NV och SP anser sig inte ha möjligheter till att utveckla personliga intressen i skolan. NV menar att han går i skolan för att lära sig det ”man måste ha senare i livet”. SP menar att han själv hade velat fördjupa sig i andra dimensioner av exempelvis historia än vad som förmedlas på gymnasiet men säger sig inte kunna ha nytta av det i framtiden. BP är den enda som anser att han har tack
43
vare skolan har fått utveckla sina intressen via exempelvis PRAO vilket hjälpte honom att senare välja den gymnasieutbildning han går på i dag.
Framtidsrelaterad nytta med olika skolämnen
Alla de intervjuade anser att matematik är ett ämne som de kommer att ha nytta av. Utöver det tycker SP och NV att de kommer att ha nytta av engelska och svenska. NV menar att andra språk, och särskilt engelskan, ger tillgång till mycket information bl.a. ute på internet, och att utan engelskan ställs man utanför tillgången till en hel del information. NV nämner också vikten av biologi och samhällskunskap, men senare tillägger han att alla ämnen egentligen är viktiga för framtiden. T.ex. säger han att bild kan vara bra om man ska presentera/visa något för andra. BP anser att de praktiska ämnena och idrott kommer att ge honom nytta i framtiden. Det enda NV tycker att han kanske inte kommer att ha nytta av är musik. Onödiga ämnen är allt utöver svenska A, anser SP, och tillägger att det exempelvis inte känns väsentligt att skriva rapporter eller gå genom andra obligatoriska moment i svenska såsom exempelvis mytologi. Sedan vet han inte om han kommer ha nytta av geografikurser men han finner dem vara intressanta.
NV har sökt in på läkarutbildningen till hösten, BP tänker arbeta inom byggbranschen några år, ta sitt yrkesteoretiska prov och senare vill han eventuellt läsa vidare till platschef (inom byggbranschen), eller något liknande. SP säger att han inte har tänkt särskilt mycket på vad han vill göra i framtiden.
Tankar kring specialisering redan i år 9
BP tycker att det kan vara bra för de elever som redan vet vad de vill göra i framtiden. Då är det bra att kunna fördjupa sig tidigt. BP menar att när man är så ung så vet man oftast inte riktigt vad man vill. BP menar också att det är en fördel, som i hans eget fall, att han inte bara blir byggare utan kan lite om allt. Sammanfattningsvis tycker BP att det är bäst med det systemet vi har i Sverige i dag. NV har en motsatt åsikt om detta och menar att i 9:an vet man inte riktigt vad man vill och om man specialiserar sig för tidigt kan det hända att man missar en hel del. NV tycker att det är bra att man tvingas att läsa brett så länge som man gör. Han menar att alla ämnen har lärt honom något även om det inte alltid har varit kul. SP vinklar detta på ytterligare ett sätt, och menar att om man valde utifrån sin grundskolebaserade kunskap om de olika ämnena skulle man bli besviken på sina val då ämnena senare på gymnasienivån ändrar karaktär så pass mycket att
44
de kanske inte längre förblir intressanta. De ämnen som det skulle vara positivt att fördjupa sig tidigt i skulle vara språk.
Verktyg som skolan har gett till aktivt deltagande i samhället
BP tycker att han har lärt sig vilka rättigheter och skyldigheter han har i samhället. När det gäller att veta hur han kan påverka i samhället så är han osäker. Han menar dock att detta kan skyllas på att han inte är intresserad av politik, och därmed inte har tagit till sig kunskaper om detta. NV menar att han har fått kunskaper i kritiskt tänkande. Han känner dock inte att han helt vet sina rättigheter och skyldigheter i samhället. Han vet inte heller riktigt hur han kan påverka i samhället. Det han vet är att han kan påverka genom att rösta i val. SP anser att svenska A och samhällskunskap ger elever förutsättningar till att kunna tänka kritiskt och granska saker. ”Samhäll ger kunskap om saker och ting och svenska ger kunskaper om hur man ska agera när man tar del av saker och ting”, säger SP
Bra respektive dåliga lärare
En bra lärare kommunicerar med eleverna, är skicklig på att möta dem och lyhörd för deras förmågor, berättar de intervjuade. Utöver det säger SP att en lärare ska vara intresserad av det han undervisar om och kan göra sitt ämne intressant. NV menar att en bra lärare kan förklara på ett tydlig, lugnt och metodiskt sätt så att alla elever förstår, lägger mycket tid på genomgångar, och mindre tid på att eleverna ska sitta och t.ex. räkna själva. Den bästa läraren NV anser sig ha haft genom sin skoltid var fysikläraren i år 6-9. ”Han förklarade mycket bra, hade bra genomgångar och var väldigt framåtinriktad. Det var en rak väg in till fysikkurserna på gymnasiet.” BP menar att bra lärare försöker att få alla att bli delaktiga och håller ett fast grepp om klassen, dvs. låter inte eleverna bli stökiga i klassen fast det är sent på eftermiddagen och alla är trötta. SP anger också att en bra lärare ser enligt honom till helheten av elevens ämnesprestationer och ger feed- back på dessa, samt att läraren har hjälpt eleven att förvärva kunskaper som förblir varaktiga. Dålig lärare enligt SP är lärare som inte möter elevernas frågor. ”Blir man bemött på ett tråkigt sätt av läraren så vill man inte lära sig nya saker och vill inte ställa frågor”, säger han. NV tycker att dåliga lärare inte har ordentliga genomgångar, skyndar sig genom stoffet och går inte genom t.ex. MVG-frågorna för han/hon tror att eleverna redan kan det. En dålig lärare är också en lärare som är orättvis. BP anser att en dålig lärare är tråkig, delar ut papper till eleverna och sitter passivt medan eleverna ska jobba själva.
45
Allmänbildning
Alla de intervjuade anser att allmänbildning är att kunna och veta lite om allt för att kunna upprätthålla sociala kontakter med andra människor. NV tillägger att det hindrar en från att göra bort sig i samtal. SP anser att allmänbildning är viktigt och att grundskolan är ett ställe där man kan tillgodogöra sig de kunskaperna vilket han inte tycker stämmer in på gymnasiet.
Informationssökning och källkritik
Huvudkällan för information för alla de intervjuade är internet. BP är mer källkritisk ju större intresse han har för det område han undersöker. Då söker han efter fakta på flera webbsidor och använder sig även av böcker på biblioteket. BP tycker att han har fått goda kunskaper i källkritik både i grundskolan och på gymnasiet. NV använder sig oftast av Wikipedia men han anser dock att man måste vara kritisk och göra en bedömning om informationen verkar vara rimlig eller vinklad på något sätt. Han kollar inte alltid upp andra sidor, utan låter det rimligt så litar han på det. NV läser oftast sporten och lokalnyheterna i dagstidningen, tittar på Aftonbladet på nätet och sporten på text-TV. När NV ska titta på text-TV kommer alla nyhetsrubriker upp och då får han en överblick över nyheterna.
Behov i framtida yrkesliv
BP anser sig komma behöva yrkeskunskap, social kompetens och bra fysik. NV tycker att man får social träning från dagis till gymnasiet och menar att man tränas också in i en gemenskap. Om NV blir läkare i framtiden så menar han att om läkaren har social kompetens så får man nöjdare patienter, men egentligen är inte social kompetens nödvändig för att arbeta som läkare. Enligt SP kommer han att behöva social kompetens, som är viktig i alla lägen, samt allmänbildning. ”Jag tror att man lär sig saker under sitt yrkesliv, det skolan ger är en grund”, säger SP.
46
Analys av intervjuer
Eftersom syftet med detta examensarbete är att hitta utvecklingssätt för skolan i riktning hållbart lärande har vi i detta kapitel valt att analysera vårt resultat utifrån skolans roll i de intervjuades liv för att på så sätt ringa in det kunskapsfält som skulle kunna stå till grund för ett skolutvecklingsområde. Som vi tidigare nämnt, har vi i vår analys utgått från Hargreaves och Finks (2008) definition av hållbart lärande baserat på följande fem kunskapspelare: lära sig veta, göra, vara, leva tillsammans och leva hållbart.