Grundskole- och gymnasietiden
HCh, HA och GA har positiva minnen från grundskolan. Vissa ämnen var roligare än andra men det var inga speciella ämnen dessa tyckte direkt illa om. De tre intervjuade har alla nämnt att ämnen som matematik, fysik och kemi var roliga på grundskolan därför att: de innehöll en massa klurigheter, det var nästan som att lösa gåtor, logiken och strukturen i ämnet var roligt, man kunde experimentera och räkna ut konkreta saker, det fanns en systematik i ämnet som lockade.
På gymnasiet har HCh, HA och LA varierande svar på vilka ämnen de uppskattade mest/minst. Åter igen är det inga ämnen som dessa tyckte direkt illa om, men här börjar de personliga intressena utkristalliseras. Dock är betydelsen av en bra lärare stark för intresset av ämnet.
LP fick diagnosen ADHD i vuxen ålder och beskriver sin skolgång som en tid av utanförskap, konflikter och en känsla av att det var något fel på henne. LP uppskattade de praktisk-estetiska ämnena för då fick hon vara kreativ och det krävdes inte av henne att hon skulle sitta still. De teoretiska ämnena var jobbiga just p.g.a. hennes bristande koncentrationsförmåga, vilket medförde många konflikter och inget beröm. LP påbörjade gymnasiet efter grundskolan men hoppade av studierna efter 1½ år.
38
Önskemål kring utbildningens utformning
Alla intervjuade efterlyser olika saker: HCh saknade belysning av ett område ur flera perspektiv, mer arbete kring mångfald och därmed att man lärde sig att respektera människor i sin omgivning. HCh saknade även mer träning i sociala färdigheter eftersom man arbetar mycket mer tillsammans med andra människor i dag än i de gamla jordbruks- och industrisamhällena. HA hade velat ha mer kunskap om studieteknik, vetenskapsteori, sammanhangstänkande mellan, och inom, ämnen eftersom världen blir större när man ser sammanhangen. LA hade velat ha större frihet att välja inom arbetsområdena, arbeta mer med egna projekt samt att skolan borde gett eleverna fler möjligheter att arbeta med problemlösningar i stället för att man skulle plugga in fakta. LP önskar att man hade fått blanda mer teori med praktik samt att lärarna borde ha bemött alla elever utifrån deras behov och hur de är som personer. LP berättar att hon själv inom ramen för sin praktik stöttar andra barn i behov av liknande stöd som hon själv varit i under sin egen skolgång.
Möjligheter till att utveckla personliga intressen i skolan
Ingen av de intervjuade tyckte att det fanns möjligheter att utveckla sina personliga intressen i skolan. En av de intervjuade tyckte t.ex. väldigt mycket om bild och musik men hon kände att hon inte ens hade tillräckliga grundläggande färdigheter när hon slutade skolan.
Tankar om specialisering redan i år 9
LP ser fördelar med tidig specialisering för då kan elever arbeta utifrån de förmågor de har. Hon menar att många elever som känner sig misslyckade i skolan ofta dras till annat, som t.ex. droger. Hade man kunnat bygga på det man har styrkor i hade det kanske kunnat rädda en del från självdestruktivt beteende.
HA har erfarenhet från specialisering som utbytesstudent i USA. De enda obligatoriska ämnena var matematik och amerikansk historia så hon valde alla former av engelskkurser, keramik och körsång. Hon fick verkligen möjlighet att fördjupa sig i sådant hon tyckte var roligt samtidigt som hon kan se i dag att man kanske väljer bort ämnen som det visar sig senare att man faktiskt har fallenhet för. I HA’s fall handlade det om ämnena religion och naturkunskap som hon inte ”upptäckte” förrän på gymnasiet, och hade hon fått göra en tidig specialisering så hade hon troligtvis valt bort dessa ämnen.
39
HCh menar att med facit i hand så ser han fördelarna med vårt breda svenska skolsystem. Han menar att företagsvärlden är så mångdimensionell i dag att det krävs att man får en bred bas att stå på. HCh menar att även om man inte gillar alla ämnen i grundskolan och gymnasiet så blir de pusselbitar i den stora helheten.
LA menar att man oftast inte vet vad man vill som så ung. Det kunde vara positivt för de elever som faktiskt vet vad de vill, men i så fall bör man kunna välja om man vill specialisera sig eller inte.
Hur en bra/dålig lärare är
Tre av de intervjuade tyckte att en bra lärare är engagerad, intresserad av sitt ämne, kan entusiasmera eleverna och diskuterar mycket med klassen.
En av de intervjuade tyckte att en bra lärare är lyhörd, ödmjuk, rättvis, utgår ifrån varje elev och jobbar på de förmågor eleverna har att utgå från.
Tre av de intervjuade tyckte att en dålig lärare är oengagerad, har tappat gnistan, är trött och låter eleverna läsa i en bok för att sedan låta dem göra ett prov på innehållet.
En intervjuad tyckte att en dålig lärare är fast i ett visst tänkande om eleverna och är inte lyhörd och forskande. Dessa lärare bryr sig inte om att ta reda på fakta kring en elevs situation.
Allmänbildning
Alla de intervjuade menar att allmänbildning är att kunna lite om mycket, att fungera i ett socialt sammanhang och att se sammanhang i saker. En av de intervjuade utvecklade resonemanget genom att förklara att man måste vara allmänbildad för att inte hamna i ett utanförskap. För att bli allmänbildad måste man hänga med i debatter, politik och läsa mycket vilket även ökar ordförrådet. Dels är det viktigt för att man ska kunna vara en del av samhället i stort och dels är det viktigt för att man ska klara sig i arbetslivet.
Informationssökning och källkritik
De intervjuade tar reda på saker med hjälp av internet, uppslagsverk, dagstidningar, facktidskrifter, pratar med andra människor som har erfarenhet och kunskap. En uttrycker att han är mycket medveten om att information och nyheter är vinklade och att man måste tänka på vem som vill ha ut budskapet. En säger att källkritik handlar mycket om att stämma av med sin egen erfarenhetsbank.
40
Tankar om skolans utformning där alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och kunna vara aktivt deltagande samhällsmedborgare
HCh tycker att skolan bör vara uppbyggd kring mycket närhet, mindre klasser och många engagerade lärare. Lärarna måste börja tidigt med att uppmuntra barnen i deras utveckling och ge feed-back på det de gör. Han menar att uppmuntran föder bra människor.
HA tycker att skolmiljön måste vara kreativ, ge utrymme åt alla elever, ha mer personal och låta eleverna hjälpa varandra. Lärarna får inte vara rädda för att släppa frågan fri och ta reda på svaren tillsammans med eleverna. För att man ska kunna bli en delaktig samhällsmedborgare måste det finnas ett öppet diskussionsklimat för då är elever aktiva. Om man matas med kunskap blir man passiv.
LA tycker också att elever kan hjälpa varandra och samarbeta för att lösa problem. Han tycker att elever borde kunna tillgodogöra sig sina studier utifrån eget intresse och egen förmåga då man kan bygga på deras styrkor och intressen. Det blir då ett slags skräddarsydd utbildning för varje elev. Han påpekar dock att vissa elever kanske har en låg drivkraft och vill bli styrda i sin utbildning, och då ska dessa elever få detta tillgodosett. Dock tror LA att duktiga pedagoger skulle kunna hitta dessa elevers intressen och locka fram lusten att lära även hos dem.
LP tycker att det borde finnas flera olika typer av personer bland de vuxna i skolan. Då har man människor med olika erfarenheter och personligheter som ger en bra grund att utgå ifrån i arbetet med eleverna. Lärarna måste vara öppna för förändringar och ha ett öppet sinne för alla sorters elever. LP går på praktik i dag och menar att det faktum att hennes handledare tar hennes tankar på allvar gör att hon kan utveckla sina förmågor.
Viktiga kompetenser hos anställda
HCh arbetar som administrativ chef på en internationell koncern där hans ansvarsområden är IT, juridik, HR (human relations) samt inköp av råvaror på världsmarknaden. Han anställer personal till företaget och vi ställde honom några frågor relaterade till det.
HCh anser att några viktiga egenskaper hos hans personal är öppenhet, dvs. att man visar nyfikenhet och respekt för olikheter, att man har en drivkraft, att man är intresserad av annat än jobbet, att man har mod och integritet, dvs. att man står för det man tycker på ett bra sätt. Som arbetsgivare söker HCh oftast efter någon som har liknande värdegrund som de andra på företaget, samtidigt som han försöker få en så stor mångfald som möjligt. När det gäller yrkeskunskaper kräver HCh nästan per automatik högskoleutbildning som går i linje med det de
41
letar efter. Ofta utgår HCh från riskminimering, dvs. personen har haft liknande arbetsuppgifter innan (då kommer de in i produktionen snabbare) och har referenser. HCh påpekar dock att de troligtvis ofta har missat personer med utländsk utbildning eftersom benämningar på samma utbildning är olika i olika länder.
Skolans förberedande roll inför framtida yrkesliv
HCh anser att skolan måste bemyndiga elever vilket ger dem självförtroende. Han jämför Tyskland, där lärare ofta använder sig av en instruerande modell, med Sverige där man ofta tränar eleverna till självständighet. Skolan måste enligt honom träna elever till att ta eget ansvar och i att kommunicera. Elever bör lära sig att tala strukturerat, pedagogiskt och använda sitt kroppsspråk på ett bra sätt. Eftersom vi lever i ett kunskapssamhälle så är det viktigt med överföring av information och databashantering. Det är även viktigt att lära sig att sortera i informationsmängden. HCh anser att det är skillnad på äldre och yngre anställda där de yngre har en bättre förmåga att ta till sig ny kunskap. Detta kommer av att de yngre är tränade på ett annat sätt och att de har en större kunskapsbas än de äldre.