Vi är medvetna om att generaliserbarheten av vår undersökning begränsades då detta examensarbete omfattade ett väldigt brett område och endast ett fåtal intervjupersoner. Däremot anser vi att undersökningen har bidragit med viktig och, på skolutvecklingsområdet, applicerbar kunskap. Framför allt tycker vi att alla de intervjuades personliga berättelser pekade på möjliga skolutvecklingsområden, särkilt beträffande de intervjuade som fann sig själva vara i utanförskap. Då gemenskap, skolans inkluderande arbetssätt, samt skolutveckling är högst relevanta specialpedagogiska frågor, anser vi att det som tas upp i vårt examensarbete kan ses som relevanta och applicerbara frågor på just det specialpedagogiska området. En fortsatt forskning med utgångspunkt i detta arbete hade, enligt oss, kunnat ske genom en fördjupning inom de olika utvecklingsområden som vi här har berört samt undersökningar kring hur dessa rent konkret hade kunnat implementeras i skolan.
Sammanfattningsvis anser vi med vår kritiskt teoretiska syn att det är dags att försöka se på skolan från ett helt annat perspektiv än det vårt samhälle har gjort i flera hundra år. Försöka skapa
56
en skola som kan lyfta varje individ i de förmågor de besitter. Samhällsekonomiskt skulle detta, enligt oss, kunna bli en vinstlott eftersom vi tror att människor som har blivit sedda för det de är, har fått möjlighet att utveckla sina förmågor inom problemlösning, kritiskt- och innovativt tänkande, samt har självförtroende och mod att se utanför ramarna, kan bli oerhört kreativa. De barn och ungdomar som har fått lov att utvecklas i en uppmuntrande och tillåtande miljö kommer med all sannolikhet även att må väl psykiskt vilket ger ett ännu större kreativt utrymme.
Ett väl uppbyggt språk med alla dess aspekter, holistisk syn på lärandestoffet, fokus på inkludering och gemenskap, istället för konkurrens och utslagning, samt ett dialektiskt förhållningssätt i undervisningen är områden som skolan, enligt oss, utöver det ovan nämnda, behöver utvecklas inom för att alla individer ska kunna ges möjlighet till hållbart lärande.
57
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2009-09-11). Föreläsning. Malmö Högskola.
Cassner-Lotto, J. & Barrington, L. (2006). Are they really ready to work? Hämtat 12 januari 2010, från http://www.conference-board.org/publications/describe.cfm?id=1218
Enkvist, I. (2001). Feltänkt: en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik. Stockholm: SNS förlag.
Enkvist, I. (Red.). (2004a). Skolan - ett svenskt högriskprojekt. Hedemora: Gidlunds Förlag.
Foong, P. Y. (1999). Varför lyckades Singapore i TIMSS. Nämnaren, 3.
Frykman, J. (2009). Morgondagens skola. Hämtat 10 januari 2010, från www.axess.se
Granberg, O. (2004). Lära eller läras: om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A. & Fink, D. (2008). Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Hofstetter, R. & Schneuwly, B. (2009). Contrasted views of New Education on knowledge and its transformation. Anticipation of a new mode or ambivalence? Paedagogica Historica, 45. Hämtat 11 januari 2010, från http://dx.doi.org/10.1080/00309230903100841
Holme, I. M. & Krohn Solvang, B. (2008). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
58
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. (1999). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskapligforskning. Hämtat 9 december 2009, från
http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf
Högberg, R. (2009). Motstånd och konformitet: om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Johansson. (2006). Alerby, E. & Elídottír, J. (Red.). Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liedman, Sven-Eric (2006). Nu ska jag berätta om en resa jag gjorde till Skellefteå för ett par år sedan. Pedagogiska magasinet, 3.
Mourshed, M. (2009). Morgondagens skola. Hämtat 10 januari 2010, från www.axess.se Myndigheten för skolutveckling. (2003). Att lära sig läsa och skriva. En
kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Hämtat 13 maj 2010, från www.skolutveckling.se
Nationalencyklopedin. (2010). Nationalencyklopedin. Malmö: Nationalencyklopedin.
Nordiska ministerrådet. (2009). Northern lights on Pisa 2006: differences and similarities in the nordic countries. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.
Normell, M. (2008). Från lydnad till ansvar: kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Persson, U. (2004). Enkvist, I. (Red.). Skolan - ett svenskt högriskprojekt. Hedemora: Gidlunds Förlag.
Pettersson, D. (2008). Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Uppsala: Uppsala universitetsbibliotek distributör.
59
Prop. 2008/09:87. Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för grundskolan. Hämtat 8 januari 2010, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/72/69/514f5f8a.pdf
Prop. 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Hämtat 8 januari 2010, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/64/61/66728528.pdf
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen: för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Fritze distributör.
Rossman, G. B. & Rallis, S. F. (2003). Learning in the field: an introduction to qualitative research. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Skolverket. (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm: Fritze distributör.
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritze distributör.
Skolverket. Pisa 2006. (2007). Stockholm: Fritze distributör.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: sammanfattande analys. Stockholm: Fritze distributör. SOU 2008:27. Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Fritze distributör.
Stigendal, M. (2004). Framgångsalternativ: mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2008). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, L. (2007). Gruppsykologi. Om grupper organisationer och ledarskap. Studentlitteratur: Lund.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
60
Tomlinson, S. (2005). Education in a post-welfare society. Maidenhead: Open University Press.
Watkins, A. (Red.). (2007). Bedömning och inkludering - riktlinjer och metoder. Odense, Danmark: European Agency for Development in Special Needs Education.
Wretman, S. (1999). Vad är kunskap och lärande? Skolbarn, 4.
Zaremba, M. (2008). Uppdrag K-K:2, Skolvärlden, del 2. Hämtat 10 januari 2010, från
61
Bilaga 1
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Hej!
Vi heter Ceit Ekdahl och Gosia Helleblad och håller på att avsluta vår specialpedagogiska påbyggnadsutbildning vid institutionen för skolutveckling och ledarskap vid Lärarutbildningen på Malmö högskola.
Vi skriver just nu vårt examensarbete där vi med hjälp av djupintervjuer undersöker hur skolan skulle kunna utformas för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och kunna vara aktivt deltagande samhällsmedborgare. Intervjuerna kommer att syfta till att få fram de intervjuades subjektiva, i bemärkelsen personliga, uppfattningar om skolans roll i det egna livet. Områden som kommer att beröras under intervjun är skolgång, arbete, personlig utveckling och
samhällsdeltagande. Vi söker därför personer som enligt oss kan utifrån egna skolknutna erfarenheter ge en unik syn på dagens skola och genom dessa ge oss underlag för påvisande av skolutvecklingsområden. Intervjun tar ca. 1 timme.
Allt intervjumaterial som ska belysas i vårt examensarbete kommer att vara helt konfidentiellt. Det innebär att uppgifter som namn eller annan information som skulle kunna avslöja den intervjuades identitet kommer att avidentifieras/ändras. Därmed blir vi de enda som kommer att veta vem som har medverkat i intervjun. Efter att vi har presenterat vår uppsats, kommer vi att förstöra det nedtecknade intervjumaterialet och den intervjuade får om den så önskar ta del av examensarbetet i sin helhet.
Om du undrar över någonting, kontakta oss gärna på följande telefonnummer: Ceit Ekdahl: XXX
Gosia Helleblad: XXX Tack på förhand! Med vänliga hälsningar
Ceit Ekdahl och Gosia Helleblad Lund 2010-03-23
62
Bilaga 2.1
Elevintervju 1.Ange Gymnasieinriktning: Ålder: Kön:2. Beskriv din grundskole-/gymnasietid (fritt?)
3. Vilka ämnen uppskattar du mest/minst – motivera varför.
4. Hur hade du önskat att skolan/utbildningen var utformad om du fick bestämma? 5. Har du möjlighet att utveckla dina personliga intressen i skolan?
6. Vilka ämnen ser du att du kan få nytta av i framtiden – inte? Framtidstankar? 7. Vilka fördelar eller nackdelar kan du se kring specialisering redan i år 9?
8. Har dina skolkunskaper hittills gett dig verktyg till aktivt deltagande i samhället? På vilket sätt - motivera ditt svar.
9. Hur är en bra-dålig lärare?
10. Vad tänker du kring ordet allmänbildning? 11. Hur skaffar du dig information? (källkritik)
63
Bilaga 2.2
Vuxenintervju 1. Utbildning: Yrke: Ålder: Kön: Nuvarande arbete:2. Beskriv din grundskole-/gymnasietid
3. Vilka ämnen uppskattade du mest/minst – motivera varför.
4. Hur hade du önskat att skolan/utbildningen var utformad utifrån det du vet idag
5. Hade du möjlighet att utveckla dina personliga intressen i skolan? Vilka ämnen ser du att du kan få nytta av – inte? Framtidstankar?
7. Vilka fördelar eller nackdelar kan du se kring specialisering redan i år 9? 8. Har dina skolkunskaper gett dig verktyg till aktivt deltagande i samhället? 9. Hur är en bra - dålig lärare?
10. Vad tänker du kring ordet allmänbildning? 11. Hur skaffar du dig information? (källkritik)
12. Hur skulle skolan kunna vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och kunna vara aktivt deltagande samhällsmedborgare?
64
Bilaga 2.3
Vuxenintervju riktad till person i chefsposition
1. Utbildning: Yrke: Ålder: Kön: Nuvarande arbete:
2. Beskriv din grundskole-/gymnasietid
3. Vilka ämnen uppskattade du mest/minst – motivera varför.
4. Hur hade du önskat att skolan/utbildningen var utformad utifrån det du vet idag
5. Hade du möjlighet att utveckla dina personliga intressen i skolan? Vilka ämnen ser du att du kan få nytta av – inte? Framtidstankar?
7. Vilka fördelar eller nackdelar kan du se kring specialisering redan i år 9? 8. Har dina skolkunskaper gett dig verktyg till aktivt deltagande i samhället? 9. Hur är en bra - dålig lärare?
10. Vad tänker du kring ordet allmänbildning? 11. Vilka kompetenser är viktiga hos anställda?
12. Hur kan skolan förbereda elever bättre för ett framtida yrkesliv? 13. Hur skaffar du dig information? (källkritik)
14. Hur skulle skolan kunna vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och kunna vara aktivt deltagande samhällsmedborgare?