Intervjuer och enkäter

För att försöka få en bild av hur den berörda personalen upplevde införandet av tvåspråkig undervisning genomfördes intervjuer såväl med skolledning och projektledare som med de berörda pedagogerna. Avsikten var dels att inför arbetets start söka beskriva hur projektet uppstått och förankrats, dels med vilken bakgrund och med vilka före- ställningar och förväntningar personalen gick in i arbetet samt hur de initialt avsåg gripa sig an organisation och genomförande av den tvåspråkiga undervisningen. Ledning och pedagoger intervjuades därför vid terminsstarten då de stod inför att påbörja arbetet i grupperna. För att få en bild av hur de upplevt den tvåspråkiga undervisningen, hur arbetet utvecklats och förändrats under det första året samt vilka hinder och möjligheter man ställts inför som försvårat respektive underlättat arbetet med att utveckla och genomföra den tvåspråkiga undervisningen, inter- vjuades pedagoger och skolledning även vid läsårets slut.

Intervjuerna genomfördes som ett halvstrukturerat samtal utifrån ett antal på förhand definierade frågeområden, vilket Patton (2002) benämner ”the interview guide approach”. Stort utrymme har getts åt intervjupersonernas egna tankar och funderingar kring de teman som togs upp för att försöka få fram nya insikter och ny information. Intervjuerna har spelats in på band och skrivits ut ordagrant. Eftersom

talat och skrivet språk skiljer sig påtagligt åt, har dock smärre språk- liga redigeringar av talspråksyttringar, utfyllnadsord, upprepningar och liknande gjorts i citaten i föreliggande text, för att de skall vara läsbara. I citaten innebär (xxx) att vi har lagt till något för att ange vad som åsyftas om detta inte klart framgår i citatet. Vidare innebär … att det föreligger en paus eller upprepning av samma ord och /…/ avser att någonting sagts här emellan. Det kan betyda att meningen som följer är hämtad vid ett lite senare tillfälle i intervjun och/eller att intervjupersonens utsagor har kommenterats av intervjuaren. I citaten används inga personnamn. I den mån den intervjuade har nämnt någon vid namn under intervjun har namnen i citaten ersatts med yrkes- beteckningen som t.ex. ”fritidspedagogen” eller ”den tvåspråkiga förskolläraren”. I de fall flera personer med samma yrkesbeteckning omnämnts har namnen istället ersatts med X,Y eller Z, för undvikande av missförstånd. Noteras bör att beteckningarna alltså kan stå för olika personer i olika citat.

Intervjuer, samtal och dialoger benämner Gustavsson (2004) person- ligt kunskapande, en informationsform som ”man uppskattar att 90% av alla samhällsvetenskapliga studier använder” (a.a. s.238) och som innebär ”möten med forskningssyfte” (a.a.). Intervjuer eller samtal utgörs av ett växelspel mellan den intervjuade och intervjuaren, där båda parter hjälps åt att konstruera berättande och meningsska- pande versioner av den intervjuades erfarenheter och omvärld. Vi vill sålunda understryka att vi betraktar det intervjumaterial, som samtalen med pedagoger och skolledning har utmynnat i, som gemensamma konstruktioner.

Intervjun som metod förespråkas vanligtvis då man eftersträvar en rik och mångfacetterad bild av den intervjuades erfarenheter, kunskaper, föreställningar och upplevelser. Intervjuer kan också bidra med värde- full information men man får för den skull inte falla för den naiva föreställningen att intervjun fullständigt förmår avtäcka sanningar vare sig om ”verkligheter där ute” eller om den intervjuades verkliga

upplevelser. En intervjusituation är en social situation där samman- hang och kontext har betydelse för vad som sägs och vad intervjuper- sonen berättar. Intervjun kan ses som en kombination ett samtal där deltagarna är medvetna aktörer och där innehållet skapas i interak- tion och förhandling mellan de medverkande. Olika identiteter, vilka även de inverkar styrande på samtalen, frammanas också när personer intervjuas i sin egenskap av att, som i föreliggande fall, vara skol- ledare, lärare, fritidspedagog eller tvåspråkig pedagog (Alvesson & Deetz, 2000). Vi betraktar alltså intervjumaterialet som gemensamma konstruktioner.

Uttalanden som den intervjuade gör under intervjun samlas inte in utan skapas i samarbete med intervjuaren och i relation till den kontext inom vilket intervjun sker. (Karlsson, 2004, s.68) Med andra forskare som samtalspartners, i andra situationer, vid andra tidpunkter hade samtalen med pedagoger och ledning kunnat te sig annorlunda.

För att få en uppfattning om föräldrarnas syn på införandet av två- språkig undervisning genomfördes en enkätundersökning riktad till samtliga föräldrar med barn i förskoleklass och årskurs ett. Eftersom föräldragruppen var förhållandevis stor var enkäter att föredra framför intervjuer. Med enkäter gavs föräldrarna mer tid både till att redovisa efterfrågad information och till att reflektera kring och formulera sina åsikter. Med användande av enkäter som datainsamlingsinstrument erbjöds hela föräldragruppen möjligheter att uttala sig, samtidigt som forskningsgruppen kunde få en översiktlig bild av gruppen och de atti- tyder som fanns.

Enkäten, inleddes med några bakgrundsfrågor om föräldrarnas ursprung och modersmål, liksom utbildning och sysselsättning samt vilket språk som användes i hemmet. Vidare ställdes frågor om hur föräldrarna upplevt informationen om den tvåspråkiga undervisningen, vilka för- och nackdelar de kunde se med undervisningen samt hur, och i vilken omfattning, de engagerade sig i barnens skolgång. I enkäten

ingick också ett antal allmänna attitydfrågor om tvåspråkighet och tvåspråkig undervisning. Avslutningsvis ombads föräldrarna bedöma den tvåspråkiga undervisningen på skolan ur ett antal olika aspekter. Om deras barn dessutom deltog i modersmålsundervisning ombads föräldrarna även bedöma denna.