4.2.1Platschefens arbete med överskottsmassor
I intervjuerna så framkommer att platschefen ansvarar för allt arbete som rör överskottsmassor och masshantering i övrigt. Arbetsuppgifter som nämnts i intervjuerna är att bestämma vart överskottsmassor körs, att hålla kontakten med kommun och länsstyrelse och att ansvara för att provtagning sker. En platschef beskriver arbetet med överskottsmassor som att hitta den billigaste lösningen som möjligt. Det framgår klart att bortskaffning och deponering av överskottsmassor är en stor post i markarbetets ekonomi. En av platscheferna nämner även att miljöaspekter ingår i arbetet och att de jobbar mycket med miljön genom att minska på transporter genom att anlägga en lokal deponi om det går. I en lokal deponi får självklart endast rena massor läggas vilket ställer högre krav på platschefen än om massorna körs iväg
17
att se till att det inte finns några föroreningar.
De vanligaste problemen som brukar uppstå när det gäller hantering av överskottsmassor är att det kan vara svårt att hitta en närbelägen deponi för massorna. Det framgår också att det förutom svårighet att hitta plats för lokal deponi även är svårt att få tillstånd för en sådan och att tillståndsansökningsbehandlingen tar lång tid. En säger att när tillståndet är klart så har redan överskottsmassorna körts iväg någon annanstans. Svårigheten ligger i att det ofta finns värdefull natur som inte tål ingreppet en lokal deponi orsakar. Flera har nämnt att det händer att de har bra grusmassor som skulle kunna gå att återanvända i ett senare skede men de blir tvungna att deponera dessa ändå och sedan köpa in krossmaterial. Endast en platschef säger sig inte uppleva några problem alls när det gäller hanteringen av överskottsmassor. En del har nämnt föroreningar som ett problem men enligt en platschef så brukar det framkomma under projekteringen om marken är förorenad eller inte. Endast en intervjuad nämner föroreningar som det största problemet vid hantering av överskottsmassor. Han nämner att massorna blir svårhanterliga när man gräver i mark som det sedan tidigare är känt är förorenad.
Den vanligaste platsen att köra överskottsmassorna till är Folkestatäkten (se tabell 2 nedan). Det är endast en av de intervjuade som inte kör till Folkesta eftersom det oftast ligger fel geografiskt sett. Andra platser som överskottsmassor körs till är Lilla Nyby och Kjula. Svaren på vart överskottsmassorna körs har varit väldigt varierande och olika platschefer väljer olika platser att köra till utan att det finns någon direkt förklaring till det. De flesta kör till flera olika av de utpekade platserna medan några håller sig till en och samma. Det finns de som inte kör till Lilla Nyby trots att det är gratis. Som anledning till det nämns att det krävs oproportionerligt mycket pappersarbete för att köra mindre mängder dit och det råder även en osäkerhet om det verkligen är gratis eller inte. ”Det är gratis nu ja” är ett svar som har återkommit på följdfrågan om varför de inte kör till Lilla Nyby. De faktorer som påverkar vart överskottsmassorna körs är främst ekonomiska. Det platscheferna tittar på är främst transportsträckan eftersom närhet till deponin kan spara stora summor inom projektet. Deponiavgiften spelar även den in till en viss del men den är underordnad längden för transport eftersom det inte är någon större skillnad på deponiavgifter för dem som tar sådan. Eftersom det på de flesta platser dit överskottsmassorna körs även finns material att köpa så utgör även det en faktor att ta hänsyn till. Om ett önskat material inte finns på en plats så blir det ju onödiga transportkostnader att först åka till en plats för att lämna överskottsmassor för att sedan köra till en annan plats för att köpa material.
Tabell 2 Fördelning av platser för mottagning av överskottsmassor
Platschef Lilla Nyby Folkesta Kjula
Platschef 1 X X Platschef 2 X X Platschef 3 X Platschef 4 X Platschef 5 X Platschef 6 X Platschef 7 X X X Platschef 8 X X X
4.2.2Platschefernas inställning till återanvändning av överskottsmassor
Intervjuerna visar att det sker liten återanvändning av överskottsmassor utanför platsen där de uppstår. Av de tillfrågade så är det dock endast en platschef som inte överlåter några överskottsmassor till andra överhuvudtaget. Övriga säger dock att det rör sig om väldigt små mängder. Det förekommer uppskattningar om att det inom företaget återanvänds upp till 20 % eller att det skett en gång på de senaste sex åren. Det är väldigt svårt att uppskatta mängden. Hur mycket som återanvänds är väldigt olika mellan företagen men det är också skillnader hos platscheferna inom företagen.
Till andra företag och privatpersoner har det vanligaste svaret varit att det är en försumbar mängd som överlåts. Det förekommer att något lass körs ibland om förutsättningarna är de rätta. Det framgår klart under intervjuerna att det är väldigt sällan som det råder rätt förutsättningar för att överlåta överskottsmassor till andra. Flera har nämnt att privatpersoner ibland hör av sig och vill ha massor men det råder en stor tveksamhet inför att överlåta massor till dem. Det förekommer men det kräver att det ska råda ideala förutsättningar. Det nämns även av flera att det kan leda till merkostnader eftersom privatpersonerna kan kräva att entreprenören återställer gräset efter att massorna har lassats av. Vissa platschefer går så långt att de säger att de inte vill ha något med privatpersoner att göra överhuvudtaget.
De flesta har svarat att de kan tänka sig att ta emot överskottsmassor (se tabell 3 nedan) för att använda i sina egna markarbeten men två platschefer kan inte alls tänka sig det varav en har prövat det förut med otillfredsställande resultat. Av dem som svarat ja på frågan om de kan tänka sig att använda överskottsmassor så har flera lagt till att det ska finnas dokumentation på att massorna är rena.
4.2.3Platschefernas inställning till att använda en massdatabas
Av de intervjuade så svarade de flesta att de tror att de skulle ha hjälp av en massdatabas i sitt arbete. Många av dem lägger däremot till att de bara ser att det skulle vara nyttigt ibland under vissa förutsättningar som t.ex. när det schaktas ledningsgravar eller när det är långt till närmaste tipp. Av dem
som inte tycker att de skulle ha någon nytta av en massdatabas så framgår att skälet är att de inte tror att en sådan kommer att fungera. Anledningen till varför en massdatabas inte skulle fungera går isär hos de två. Den ena platschefen tror inte att det finns tillräckligt många jobb där det uppstår massor som skulle kunna återanvändas och att en massdatabas därför skulle bli onödig. Den andra nämner att det skulle vara för krångligt och att det blir för mycket affärer mellan olika aktörer. Han tycker att det är för många faktorer som spelar in för att det ska fungera. De två som inte tror att en massdatabas kommer att fungera tror heller inte att det går att införa nya rutiner så att platschefen för in information när överskottsmassor uppstår. En av dessa är även den enda som säger att det inte alltid finns tillgång till Internet på arbetsplatsen. Däremot säger de flesta att de kan tänka sig att lägga ut information på en massdatabas om var de har överskottsmassor och även att lägga ut annonser på en massdatabas för att få tag i material.
Tabell 3 Svarsfrekvens på vissa av frågorna till platscheferna Svarsfrekvens Fråga
Ja Nej
Anmärkningar
Kan ni tänka er att använda överskottsmassor som uppstått i markarbeten av andra entreprenörer som fyllnadsmassor i era egna projekt?
6
2
Av 6 stycken positiva så var det fem som vill att det ska finnas dokumentation på att massorna är rena.Tror du att det är möjligt att införa nya rutiner så att platschefen/arbetsledaren, när överskottsmassor uppstår som ska bortskaffas, för in det i en massdatabas direkt på plats?
6
2
Av de som sagt ja tycker en ändå att det borde införas på beställarsidan och en att det är svårt att uppskatta hur mycket massor man har.Kan ni tänka er att lägga ut information på en massdatabas på Internet om var ni har överskottsmassor?
7
1
En som sagt ja har lagt till att det går bra om mängdförteckningen säger att det är möjligt.Kan ni tänka er att lägga ut en annons på en massdatabas på Internet om att ni behöver överskottsmassor för anläggningsarbete?
7
1
Tror du att ni skulle ha hjälp av en massdatabas i ert arbete?
6
2
Två som sagt har lagt till att det gäller i vissa typer av arbeten.I frågan om vilka som ska ha tillgång till massdatabasen går svaren isär. Samtliga vill förutom entreprenörerna i branschen även att kommunen är del av massdatabasen men endast tre av åtta tycker att privatpersoner ska ha tillgång till den. Anledningen till tveksamheten mot att privatpersoner ska få tillgång till en massdatabas är som tidigare nämnts risken för att entreprenören kan åka på en ekonomisk smäll om jorden visar sig vara förorenad eller att det leder till merarbete för att återställa marken efter lastbilarna. En annan invändning mot privatpersoner som har framkommit är att det ändå skulle röra sig
om så små mängder till dessa att det skulle vara försumbart och inte göra någon skillnad om de har tillgång eller inte.
4.2.4Övrigt som framkom under intervjuerna
En platschef ser en risk med att utrustning och personal kan bli stående i väntan på material vilket skulle kosta onödiga pengar. Flera har nämnt att det i projekteringen måste lämnas utrymme för att kunna använda överskottsmassor. Det har även framkommit att det råder nyligen införda regler som säger att alla överskottsmassor som ska överlåtas till andra ska redovisas till Projektavdelningen, detta stämmer inte utan det är till Miljöavdelningen och det är den som tar emot massorna som ska göra anmälan. Detta visar vilken osäkerhet som råder över vilka lagar och krav som egentligen gäller. En platschef har nämnt att det ska bli en logistikpark i Kjula och att det i samband med det skulle kunna vara möjligt att starta ett mellanlager för bra överskottsmassor.