Tidigare forskning och examensarbeten har identifierat flera svårigheter för att införa en massdatabas men även flera möjligheter som talar för att införandet är möjligt:
2.10.1Svårigheter
• Det är känsligt för företag att lägga upp projekt som är synliga för alla eftersom företagen visar upp sin orderbok. En del vill inte att massdatabasen ska vara öppen för alla men det blir svårt att inte ha en öppen databas eftersom det ofta är myndigheter som är beställare och då gäller Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). (Bäckström, 2006)
• Tidsfönstren är ofta begränsade och det finns därför inte tid att vänta på massor från något annat arbete. Eftersom arbetsmaskiner ofta hyrs per timma så är det kostsamt att ha dem stående. (Bäckström, 2006)
• Kvalitetskraven på materialen är höga och svåra att möta med återvunnet material. (Bäckström, 2006)
• Att återanvända material leder till högre ansvar för entreprenören och ger inga större vinster för ett enskilt mindre projekt. (Krounis Guerrero m.fl., 2003)
• Att återanvända material kräver oftast behandling vilket gör att det är lättare och billigare för entreprenören att beställa nytt material. (Krounis Guerrero m.fl., 2003)
2.10.2Möjligheter
• Myndigheter skulle kunna få statistik på hur massor används och få en överblick över masshanteringen. (Bäckström, 2006)
• Massdatabasen skulle kunna vara positiv i konkurrenshänseende för entreprenörerna. Om beställare föredrar entreprenörer som utnyttjar massdatabasen så kommer fler entreprenörer att utnyttja den för att få en konkurrensfördel. (Bäckström, 2006)
• Färre kontakter skulle behöva tas för att ta reda på behovet och tillgången i området. Att använda en och samma kanal för kontakter skapar en snabbhet och enkelhet som är viktig när tidsfönstren är små. (Bäckström, 2006)
3
Aktuell studie
Den här studien är gjord i två delar och arbetet med delarna har skett parallellt. Den ena av de två delarna av arbetet har varit att på något sätt bedöma om det i Eskilstuna kommun hanteras tillräckligt mycket överskottsmassor för att det ska finnas underlag för en massdatabas. Den andra delen har varit att genomföra intervjuer med platschefer verksamma i Eskilstuna. Intervjuerna har baserats på litteraturstudien och egna erfarenheter från platsbesök och kontakt med olika inblandade. I början av examensarbetet så samlade Projektavdelningen och Gatuavdelningen ihop ett antal projekt där det uppkommit överskottsmassor och de har legat som bas för både intervjuer och insamling av statistik (se bilaga 1).
Innan arbetet med insamling av statistik och intervjuerna påbörjats så har det varit nödvändigt att genom platsbesök och möten med olika inblandade skaffa kunskap om hur masshanteringen i Eskilstuna går till. Här nedan beskrivs översiktligt masshanteringen i Eskilstuna kommun i nuläget och tre exempel ges på projekt där överskottsmassor har hanterats.
3.1De inblandade aktörerna
Här presenteras de inblandade i de ursprungliga projekten som har insamlats under arbetets gång. Utöver de som presenteras här så finns det flera entreprenörer och transportörer som är inblandade i masshanteringen i Eskilstuna. De inblandade aktörerna är grupperade i myndigheter, privata entreprenörer samt producenter av material och mottagare av överskottsmassor.
3.1.1Myndigheter
Gatuavdelningen
Gatuavdelningen hör till Stadsbyggnadsförvaltningen och är en kommunal entreprenör. De utför markarbeten både åt kommunen och andra beställare. Exempel på verksamheter är markarbeten kring gatubyggnad och gatuunderhåll, VA-arbeten, kabelschakt och fjärrvärmebyggnad. Gatuavdelningen är även ansvarig för sandning och snöröjning vilket gör att stora mängder sandningssand används som får läggas på deponi på grund av för höga halter av föroreningar. Där kan det finnas en potential för annan användning om de tillåtna föroreningsnivåerna skulle höjas.
Projektavdelningen
Projektavdelningen hör till Stadsbyggnadsförvaltningen och är beställare av markarbeten för gatu- och parkanläggningar.
Eskilstuna Energi & Miljö
avlopps- och avfallstjänster samt bredbandsnät. De upphandlar arbeten av bland annat gatuavdelningen men även av andra privata entreprenörer. Eskilstuna Energi & Miljö producerar en stor mängd massor genom sina projekt. De är även ägare till Lilla Nyby och tar emot massor gratis för sluttäckning av en deponi. (Eskilstuna Energi & Miljö, 2008)
Miljöavdelningen
Miljöavdelningen ligger på Miljö- och räddningsförvaltningen och har hand om miljöfrågor som rör bland annat enskilda avlopp och miljöfarliga verksamheter.
Vägverket produktion
Vägverket produktion är en entreprenör som hör till myndigheten Vägverket. Vägverket produktions uppgift är att bygga, sköta och underhålla vägar och övrig infrastruktur i Sverige. De är organiserade i fyra affärsområden, anläggning, beläggning, drift samt fastighet och maskin och drivs strikt företagsekonomiskt.
3.1.2Privata entreprenörer
Oden
Oden anläggningsentreprenad AB är inriktade mot stora infrastrukturprojekt. De utför en del arbeten i Eskilstuna där det uppkommer mycket massor. Deras verksamhet är för närvarande koncentrerad till mellersta och södra Sverige. (Oden, 2008)
NCC
NCC är en stor svensk entreprenör inom både bygg- och vägsektorn som även bedriver projekt internationellt. NCC är uppdelat i NCC Construction, NCC Property development samt NCC Roads. NCC Roads producerar och säljer krossprodukter som används i och kring vägar.
3.1.3Producenter av material för markarbeten och mottagare av överskottsmassor
Lilla Nyby
Lilla Nyby ägs av Eskilstuna Energi & Miljö och området användes som soptipp redan på 50-talet. Lilla Nyby har tagit emot överskottsmassor gratis sen 2006 för sluttäckningen av deponin som inte kommer att användas efter årsskiftet 2008/2009. Arbetet med att sluttäcka deponin ska vara klart senast 2020 och det går åt stora mängder schaktmassor varje år. De har gått ut med information via en broschyr som har skickats till entreprenörer men det är oklart hur känt det är att det är möjligt att lägga massor gratis på Lilla Nyby.
NCC Roads
NCC Roads har en stor del av täktverksamheten i Eskilstuna och går lokalt under namnet Åsby Grus som även är namnet som produkterna marknadsförs under. De äger samtliga tillstånd till verksamheterna men inte alla fastigheter utan vissa arrenderas. NCC Roads är också en del av Tuna Kross som även ägs till 50 % av Eskilstuna kommun. De är producenter till material genom att sälja krossprodukter i Kjula och Folkesta och även naturgrus i Kjula. Folkestatäkten håller dock på att avvecklas och kommer troligtvis att sälja material under ett år framåt. De är även mottagare till överskottsmassor genom att ta emot schaktmassor för återfyllning i Folkesta.9
Skanska
Skanska driver en bergtäkt som ligger på samma område som deponin på Lilla Nyby. De säljer krossprodukter och kan eftersom de ligger på Lilla Nyby sälja till dem som kör överskottsmassorna dit så att onödiga tomma transporter sparas.