Hur går dina tankar angående användandet av kommunikationskanaler inom organisationen?
Respondent M2 anser att det inte går att koppla till en viss typ av meddelande till en speciell kanal. Denne hävdar att det mer handlar om meddelandet i relation till sändare och mottagare. Telefon och E-mail anser Respondent L1 och respondent M2 inte är att föredra då det tenderar att bli opersonligt samt att de bakomliggande attityderna lätt kan förvrängas. Attityden bakom meddelandet anser denne som avgörande för meddelandets syfte uppfattas. Respondent L1 och respondent L2 förklarar att denne använder telefon som kanal endast om situationen kräver det, exempelvis vid felleveranser som måste lösas i hast. I regel väntar denne tills den berörde kommer tillbaka till företaget.
Respondent M2 säger sig inte inse nyttan med att maila inom organisationen då alla finns inom korta avstånd.
Respondent M1 och respondent L1 förklarar verbal kommunikation är grunden till god kommunikation, avsett om meddelandet är av positiv eller negativ attityd. Respondent L2 och respondent M2 förklara att denne upplever kommunikationen som mer
fullständig vid direkt kontakt för att då anses missförstånden bli mindre då uttrycken blir mer rättvisande. “Att prata med någon öga mot öga tycker jag är det bästa sättet att kommunicera. Man får svar direkt och man kan diskutera saker som dyker upp”. Vidare förklarar respondent M2 att vid muntlig kommunikation kan sändaren anpassa
meddelandet enligt mottagarens respons, vilket medför att meddelandet blir levande.
Denne hävdar att kroppsspråk är av stor vikt för hur kommunikationen uppfattas.
Respondent L1 tillägger även att den muntliga kommunikationen öga mot öga medför att kommunikationsprocessen blir mer levande och att det går att bolla idéer.
Respondent M1 förklarar det som respektlöst att inte tala direkt till den berörda. Då det kan vara svårt att få direkt kontakt med den berörda bör sändaren delegera budskapet.
Respondent L1 säger att angående den skriftliga kommunikationen, sker den först och främst genom de orderlistorna som tas hand av medarbetarna. Orderlistorna är
behandlade på ett formellt sätt. Därefter finns det skriftliga tillrättavisningar placerade på arbetsplatsen. De skriftliga tillrättavisningarna, vilket respondenterna väljer att
65 benämna lappar, anser flertalet respondenter att de inte är till någon användning.
Respondent M2 framhäver att dessa skriftliga budskap, som är uppsatta på arbetsplatsen är tillrättavisningar till hur man ska sköta sig på företaget. Denne forsätter att relatera sitt uttalande till den lapp som är placerad på toalettdörren, vilket bekräftar hans uttalande. Respondent M1 säger att dessa tillrättavisningar uppkommer genom ignorering av flertalet muntliga tillrättavisningar. Detta trots att medarbetare säger sig ha förståelse för regler, seder och bruk. Respondent L1 förtydligar detta genom att benämna medarbetarna som slarviga och oaktsamma. Dock anser denne att det har skett förbättringar. I relation till nyss nämnda resonemang, hävdar respondent M1 att
lapparna inte utgör någon funktion eftersom budskapet, enligt dem, har sänts felaktigt.
Flertalet respondenter fortsätter att argumentera att lapparna ska vara till för att ge information och hjälp, inte grova tillrättavisningar.
Hur upplever du kommunikationen inom organisationen?
Respondent M1 upplever att kommunikationen i regel bra på arbetsplatsen, exempelvis responsen. Respondent M1 och respondent L2 Hävdar att de viktigaste elementen i organisationens dagliga kommunikation är planering och samordning. Respondent M1 förklarar att elementet av samordning har växt fram i takt med organisationens
utveckling. Respondent L2 och respondent M1 hävdar även att stämningen på
arbetsplatsen blivit bättre som ett resultat av god samordning. I övrig tycker Respondent M1 att stämningen överlag är bra med goda relationer. Även Respondent M3 och respondent L2 talar om arbetsplatsen som trivsam med genomgående god stämning.
Respondent L1 hävdar att ledarens främsta uppgifter är att kommunicera och ha god inblick i medarbetarnas uttryck och jargong. I grund och botten hävdar denne att
innebär ledarrollen att instruera och samordna arbetsprocessen. Respondent L1 upplever kommunikationen som bra då den manar till öppna dialoger och god respons. Dialogen mellan ledare och medarbetare anser respondent L1 som nödvändig, för att lyfta tankar och idéer som annars inte kommit fram. Tillrättavisningar säger respondent L1 i regel förs på konstruktiv nivå. Denne hävdar även att kommunikationen har utvecklats från envägskommunikation till dialog, men att struktur fortfarande finns.
Respondent M1 nämner att i de fall det sker problem med kommunikation är de ofta beroende på individuella uttryck. Denne förklara även att det i vissa fall uppstår
66 problem då samordning är undermålig. Respondent M1 förklarar vidare att en av
medarbetarna har svårt med språket, vilket medför att de måste anpassa
kommunikationen så att denne förstår. Denne säger sig veta att medarbetaren hävdar att denne förstår vad som uttrycks trots att denne inte gör det. Respondent M1 hävdar medarbetarna tjänar på att hjälpa varandra snarare än att höja rösten. Vidare nämner Respondent M1 att förtroendet för ledarna minskar då de sitter underhåller sig på Internet istället för att deltaga i arbetet och kommunicera med medarbetarna.
Respondent M2 hävdar att arbetsplatsens kommunikation ofta innefattar hätska attityder.
Vilket denne tror bero på att nästan alla medlemmar är män. Respondent M2 säger att attityderna i kommunikationen på arbetsplatsen påverkar pedagogiken på arbetsplatsen.
Respondent M3 säger sig ha svårt att tolka vad som står på orderlistan, vilket medför att denne blir tvungen att be om hjälp. Denne upplever att om det begås fel reagera en av ledarna mindre upprört än den andra. Denne ledare väljer att försöka förklara vad det står på orderlista och reda i vad som blev fel. Den andra ledaren upplever respondent M3 dock som upprörd och oförstående. Respondent L2 anser sig själv vara det “svarta fåret” på arbetsplatsen. Det då denne säger sig vara den som tillrättavisar de anställda på ett mer strikt sätt, istället för att bara ”jamsa och följa med”. Respondenten hävdar att någon måste axla chefsrollen. Respondent L2 känner sig respekterad då denne
vanligtvis får respons på sitt budskap. Ibland sägs det inte räcka att tillrättavisa en gång, vilket resulterar i att man bör säga till med skarpare ton. Det är vanligtvis enkla saker som måste tillrättavisas flera gånger. Denne anser att organisationen blir mer
framgångsrikt då tillrättavisningarna beaktas.
Respondent L1 säger att det är viktigt med var införstådd i medarbetarnas inställning till begreppet “högt i tak”. Det hävdar denne då det kan finns vissa uttryck som inte passar in då det kan vara svårt att förstå attityden eller intentionerna i meddelandet.
Respondent L1 nämner att de är noga med att tona ner jargongen när exempelvis säsongsanställda arbetar där. Det för att syftet inte ska misstolkas då de inte är vana vid jargongen. Respondent L1 säger att det är viktigt att nyanställda snabbt lär sig
jargongen för att undvika missförstånd.
67 Upplever du att kommunikationen kan misstolkas och på vilket vis?
Respondenten M1 säger att de missförstånd som upplevs ofta beror på att mottagaren mer eller mindre ignorerar meddelandet, då de antagligen inte förstår allvaret. Denne förklarar även att organisationen genomgående har problem med att regler inte följs trots upprepade tillrättavisningar. “Jag är trött på att tjata på folk som inte lyssnar så jag kände mig tvungen att skriva lappar”. Respondent M1 talar om hur mycket av kommunikationen som sker av privat art, vilket medför att viktiga arbetsrelaterade saker missas. Denne fortsätter sig tycka se hur de främsta missarna sker till följd av dålig samordning. Respondent M1 upplever att ledaren har olika bra förmåga att
kommunicera vilket kan led till missförstånd. Respondent M2 och respondent L1 säger att det kan vara svårt att uppfatta intentionerna med meddelandet då sändaren kan ha svårt att uttrycka uppsåtet. Respondenten förklarar att meddelanden som var tänkta med lite ironi kan förvrängas och uppfattas som direkta på hopp. Respondent M3 förklara hur dennes svårigheter med språket ofta ger upphov till misstolkningar.
Alla respondenter är eniga om att de orderlistor som lämnas ut inte är några problem att uppfatta korrekt. Sedan ägarbytet ägde rum menar de på att systemet har blivit bättre.
Målet är att göra kunden nöjd. Respondent M2 förklarar de skriftliga tillrättavisningarna som stötande och det grova ordvalen bidrar till dålig ställning. Ytterligare säger
respondent L2 att på en lapp inkluderas orden “cp-skadad” och “dum i huvudet” vilken denne anser vara omoget. Denne för vidare sitt resonemang genom att förtydliga att en cp-skadad har en sjukdom vilken inte skall framhävas som ett fult ord. Respondent L2 nämner att denne har formulerat en skriftlig tillrättavisning men har valt att använda sig av en mer ironisk utgång, likt ”Slänger ni inte pappret efter er hemma så behöver ni inte göra det här heller”. Respondent M2 och L1 anser att alla lapparna innehåller grova ord som kan verka stötande och onödiga. Dock anser de att budskapets innehåll försvinner tack vare detta, vilket resulterar att man inte bryr sig om uppsåtet. Respondent L1 försvarar delvis de skriftliga tillrättavisningarna genom förtydligandet att alla medarbetare vet hur jargongen utspelar sig på arbetsplatsen och att man “ska ta tillrättavisningen med en nypa salt”. Denne säger dock att denne tror budskapet är uppriktigt, fastän möjligtvis ordvalet bör granskas. Respondent M2 säger att man har slutat att läsa dem och denne har vid olika tillfället tagit bort de skriftliga
tillrättavisningarna men att de åter igen har blivit uppsatta. Respondent M1 säger att han
68 är en av de som har återplacerat vissa skriftliga tillrättavisningar, samt även
omformulerat dem med ännu grövre ord, detta då denne anser att det mer har blivit ett roligt inslag.
Vad anser du borgar för god kommunikation inom organisationen?
Respondent M1 och respondent L1 talar om god kommunikation som att var rak, tala till berörd part och inte reta upp sig på småsaker. Vidare talar Respondent M1 och respondent M3 om öppen dialog, val av tonläge och attityd som aspekt vilka bidrar till att påverka kommunikationen på företaget. Alla respondenter, förutom respondent L2 hävdar avslutningsvis att en öppen dialog bidrar till god stämning på arbetsplatsen.
Respondent L2 fördrar som tidigare nämnts, tillrättavisningar.
69
Linnéuniversitet – kvalitet och kompetens i fokus
Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet.
Linnéuniversitetet är resultatet av en vilja att öka kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential för utbildning och forskning, och spela en framträdande roll i samverkan med det omgivande samhället. Linnéuniversitetet erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens.
Linnéuniversitetet är ett modernt internationellt universitet som betonar nyfikenhet, nytänkande och nyttiggörande. För oss är närhet till studenterna, världen och framtiden i fokus.
Linnéuniversitetet
391 82 Kalmar/351 95 Växjö Telefon 0772-28 80 00
70