Intervjusituationerna

Intervjuerna genomfördes med rektorerna och specialpedagogerna på deras

arbetsrum/arbetsplats. Intervjuerna var ca 40-50 minuter långa men tiden som var bokad var 60 minuter, eftersom tid alltid behövs för samtal kring uppsatsen, dess syfte och hur

materialet ska samlas in och användas. Dessutom inhämtades intervjupersonens skriftliga godkännande av deltagandet i studien och att intervjun spelades in på band. Deltagaren informerades också om avidentifiering vid rapportering samt att deltagandet är frivilligt och därför när som helst och utan förklaring kan avbrytas av deltagaren.

Under själva intervjun intog vi olika roller som vi alternerade. En observerade och den andre ansvarade för och genomförde intervjun. När intervjun var färdig fanns det möjlighet för den som observerat att följa upp lösa trådar eller ställa kompletterande frågor.

Efter intervjun behövdes också lite tid till allmänt samtal. Intervjupersonerna berättade att de hade upplevt intervjusituationen som varm, öppen och att de hade kunnat framföra sina åsikter utan att bli avbrutna. De hade också upplevt situationen som stärkande och berikande för deras arbete.

5.2.6 Analys av data

Analysmetoden vi valt är ad hoc, vilket innebär att skapa mening i materialet (Kvale 1997). Ad hoc metoden innebär att flera tillvägagångssätt används och ger på så sätt mer spelrum och analysarbetet byggs upp efterhand. För att få ett allmänt intryck utav intervjuerna lyssnade vi igenom intervjuinspelningarna därefter gjordes nedskrivning av vissa partier som är av större betydelse för frågeställningarna och på så vis fick vi en djupare tolkning av dessa delar. Olika delar i materialet kan analyseras på olika sätt allt för att skapa mening i materialet. Ett sätt är att försöka finna strukturer och mönster och på så sätt få en bättre förståelse som leder till en så bra analys av data som möjligt (Kvale 1997).

Vi har börjat med att i koncentrerad form berätta vad som kom fram i intervjun kopplat till de olika teman som vi använt oss av. Detta har vi gjort i en löpande text. Samtidigt har vi gjort kopplingar till litteraturen. Därefter har vi försökt att se bakom det som sägs, alltså vad är det underliggande budskapet? Ett tredje steg har sedan varit att se samband och skillnader mellan t.ex. yrke. Slutligen har vi lagt på teorierna som raster och betraktat resultatet genom dessa.

5.3 Tillförlitlighet

När det gäller intervju som metod är det människors tankar, åsikter och känslor som kommer i fokus. Det innebär att trovärdigheten, reliabiliteten och giltigheten, validiteten är svårt att styrka. Reliabiliteten grundar sig i resultatets innehåll genom att se om intervjuerna innehåller för uppsatsen väsentligt material. Hur god validiteten i intervjuresultaten är bestäms efter hur bra intervjuerna undersöker det som är tänkt att undersökas (Kvale 1997). För att öka

insamling samt tolkning av empiri. Under intervjun är en ansvarig och ställer frågorna medan den andre observerar hela intervjusituationen. Intervjuerna spelas in och det materialet går vi sedan igenom var för sig oberoende utav varandra och har som underlag för tolkning. Förutom inspelningen har den som observerat även tillgång till sina observationsanteckningar. Dessutom intervjuar vi båda, både specialpedagoger och rektorer, detta för att upptäcka/undvika intervjuarbias (att intervjuaren på något sätt påverkar respondenten/svaren).

5.3.1 Etiska aspekter

HSFR har tagit fram krav och rekommendationer kallade Etikregler, gällande informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (u.å./02). Vi har under hela arbetsgången försökt att ta hänsyn till de etiska aspekterna för att skydda individen.

Enligt informationskravet ska de som berörs av studien informeras om studiens syfte och att deltagandet är frivilligt, samt att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Vi har inför intervjuerna kontaktat informanterna per telefon och/eller webbmail och presenterat oss och syftet med vår undersökning. Under samtalet har vi dessutom berättat om hur resultatet kommer att användas och redovisas. Informanterna har blivit tillfrågade om intresse finns för deltagande i undersökningen. Vidare information har sedan skickats skriftligen till de informanter som visat intresse för fortsatt deltagande. I den skriftliga informationen poängterar vi informantens rätt att själv bestämma över sin medverkan, de kan alltså när som helst avbryta.

Vi har varit noga med att bearbeta intervjumaterial på sådant vis att inga personliga uppgifter avslöjas. Informanternas identitet är helt skyddad och vi är belagda med tystnadsplikt (Stukat 2005).

5.4 Sammanfattning

Vår metod i arbetet har varit att använda oss av kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Valet av respondenter är tre rektorer med rektorsutbildning och tre specialpedagoger med utbildning i handledning. Tre av varje kön är representerade och åldrarna ligger mellan 35-63 år. Intervjuguiden är indelad i tre teman. 1. Kränkande behandling, hur mår de vuxna i skolan? 2. Hur förväntas specialpedagogen och rektor vara och handla i sina roller då det gäller den psykosociala arbetsmiljön? 3. Kan specialpedagogen arbeta med proaktiva och visionära åtgärder? Analysmetoden av data vi

använt oss av är ad hoc. Under hela arbetet har vi strävat efter att göra undersökningen så tillförlitlig som möjligt och sett till att de etiska aspekterna noga följs.

6 Resultat

I detta kapitel redovisar vi det empiriska materialet, presenterat under de tema-rubriker vi tidigare använt. Citaten är ordagrant återgivna men vi har inte tagit hänsyn till pauseringar eller återgivande av talspråk, då vi inte anser det vara relevant för vår undersökning. Vi har valt att kalla rektorerna för Månsson, Jönsson och Larsson. Specialpedagogerna har vi döpt till Lena, Lars och Bodil. Namnen är helt fingerade och har inget med personernas verkliga identitet att göra. Anledningen till att vi valt förnamn till specialpedagogerna och efternamn till rektorerna är för att lättare kunna skilja dem åt.