I media har det rapporterats om ökad efterfrågan av plastikkirurgiska operationer av det kvinnliga underlivet de senaste 10-15 åren. I en artikel i Aftonbladet Wendela från 2010 uppskattade plastikkirurg Jan Jernbeck att intimkirurgiska ingrepp fördubblats mellan år 2000 och år 2010.143 Sveriges Radio rapporterade 2013 om att det blivit vanligare att kvinnor i Sverige opererade sina könsorgan och att det rör sig om några hundra personer varje år som ändrar sina underliv genom kirurgiska ingrepp.144
Med intimkirurgi och intimkirurgiska ingrepp menas här kirurgiska ingrepp som utförs av kosmetiska eller estetiska orsaker, d.v.s. inte ingrepp som utförs av den offentliga vården av medicinska orsaker. Det finns i Sverige inte någon åldersgräns för kosmetiska ingrepp i köns-organen utan de vanliga reglerna om vårdnadshavares samtycke enligt FB 6:11 gäller för barn och ungdomar under 18 år.
6.2 Ingreppen
Intimkirurgiska ingrepp har oftast som syfte att förminska blygdläpparna men det förekommer också slidförsnävning och fettsugning av venusberg. Vid blygdläpps-förminskning sker också ibland ett så kallat klitorislyft, för att klitoris ska se proportionerligt ut i relation till blygdläpparna.145
Vid förminskning av blygdläpparna avlägsnas vävnad som anses vara överflödig och sedan sys blygdläpparna ihop igen. Vävnaden tas bort som ett V och sedan sys blygdläppens främre del ihop med den bakre delen för ett förminskat resultat. Vid blygdläppsförminskning görs ibland också ett så kallat klitorislyft där klitoris förminskas för att bättre passa ihop med blygdläpparna. Vid så kallad slidförsnävning avlägsnas vävnad samtidigt som bäckenbotten-muskulaturen förstärks och slidmusklerna och slidöppningen blir på så vis snävare än innan ingreppet.146
143 Fransson, Maja-Stina, Allt fler kvinnor opererar underlivet, Aftonbladet Wendela, publicerad 2010-09-16, läst på http://www.aftonbladet.se/wendela/article12500327.ab 2015-04-18.
144 Lyrenäs, Anna, Allt vanligare att operera blygdläpparna, Sveriges radio, P3 Nyheter, publicerad 2013-05-27, läst på http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5546336 2015-04-18.
145http://www.victoriakliniken.com/behandlingar/intimkirurgi, besökt 2015-05-07. Fettsugning av venusberg kommer inte kommenteras här då det inte är relevant för arbetet.
146http://www.kosmedics.se/Intimkirurgi-1951770450.htm, och http://www.plastikakademin.se/intim.html, besökta 2015-05-07.
6.3 Jämförelser med könsstympning
Vid en objektiv jämförelse mellan de ovan beskrivna ingreppen och WHO:s klassificering av könsstympning torde klitorislyft omfattas av typ I, blygdläppsförminskning vara ett ingrepp av typ II på skalan och eftersom typ IV omfattar alla andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna borde också slidförsnävning omfattas av definitionen.
Ingreppen är alltså sådana som omfattas av könsstympningsdefinitionen som WHO ställt upp den och ingreppen kan många gånger orsaka större fysisk påverkan på det kvinnliga köns-organet än vad vissa former av det som kallas för könsstympning gör.147
6.4 Intimkirurgi och könsstympningslagen
Enligt en bokstavlig tolkning av könsstympningslagen är alla ingrepp som åstadkommer bestående förändring av de kvinnliga yttre könsorganen förbjudna. Något undantag för kosmetiska orsaker finns inte och det finns inte heller några regler med undantag eller krav på något annat syfte än att just åstadkomma bestående förändringar av könsorganen. En sådan tolkning kan inte leda till något annat resultat än att även kosmetiska intimkirurgiska ingrepp är förbjudna enligt lagen.
Socialstyrelsen har internt utrett om intimkirurgi strider mot könsstympningslagen. Myndighetens rådgivande nämnd för etiska frågor kom då fram till att lagen endast rör köns-stympning och att det inte finns något legalt eller etiskt hinder för att kvinnor på egen begäran kan få intimkirurgiska ingrepp utförda. Chefen för Socialstyrelsens enhet för juridik och förvaltningsärenden uttalade att intimkirurgi var likställt med plastikkirurgi av näsan eller brösten. Socialstyrelsen gick därför inte vidare med sin utredning.148 Socialstyrelsens jämförelse med operationer av näsan och brösten har kritiserats av Sara Johnsdotter och Birgitta Essén som tycker att en jämförelse mellan intimkirurgi och könsstympning hade varit mer relevant, eftersom likheterna är större mellan de senare.149
Essén och Johnsdotter menar vidare att Socialstyrelsens uttalande inte stämmer överens med lagtexten och att Socialstyrelsen verkar stödja ett ”vi och dom”-perspektiv när det kommer till det kvinnliga könsorganets område. De frågar sig hur en plastikkirurg ska förhålla sig till en
147 Lernestedt, Claes, ”Kulturella försvar”, likhet och diskriminering”, i SOU 2006:30 Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet, s. 300.
148 Wärngård, Mia, Intimkirurgi strider inte mot lagen, Dagens Medicin, publicerad 2004-04-14, läst på http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2004/04/14/intimkirurgi-strider-inte-mot-lagen/ 2015-04-17.
18-årig kvinna med en afrikansk och en svensk förälder som önskar utföra förändringar på sitt könsorgan.150
När utredningen till den ursprunliga lagen med förbud mot omskärelse av kvinnor skickades ut på remiss lyftesfrågan om plastikkirurgi kontra könsstympning av vissa remissinstanser. SIV menade att de ingrepp som inte redan kunde lagföras genom tillämpning av reglerna om misshandel i BrB var att likställa med ingrepp som görs när kvinnor vill operera brösten av estetiska skäl och där ickemedicinska ingrepp i kroppen på grund av kulturellt tryck godtas. SIV menade att det inte är någon avgörande skillnad på sådana operationer och kvinnlig könsstympning, som då kallades för omskärelse, och vände sig därför mot en särskild lag med förbud mot omskärelse av kvinnor. SIV skrev att ”[d]et vore etnocentriskt om vi bejakar sådant vi är vana vid samtidigt som vi vill lagstifta mot sådant som vi är ovana vid, om det i grund inte i någotdera fallet innebär annat än en förändring av utseendet hos olika kropps-delar”.151
Lagrådet lämnade lagförslaget utan erinran men ledamot Bengtsson var skiljaktig och menade att lämpligheten i formuleringen ”andra bestående förändringar” kunde ifrågasättas. Han anförde att uttrycket också täcker mindre ingrepp som företas av bekvämlighetsskäl eller av estetiska skäl. Alltså ingrepp som för kvinnan har positiva effekter men som inte kan anses vara medicinskt nödvändiga. Bengtsson menade att paragrafens utformning kunde leda till uppfattningen att dessa åtgärder skulle vara förbjudna och ansåg att det skulle vara lämpligare att poängtera i lagtexten att förbudet skulle gälla ingrepp som försvårar kvinnans könsliv.152 Som nämnts ovan upprättade en kvinnovåldskommission ett betänkande, kvinnofrid, inför den första ändringen av könsstympningslagen 1998. I kommissionens betänkande kommenterades relationen mellan intimkirurgi och könsstympning. Enligt kommissionen uppfattning borde ingrepp som inte är medicinskt motiverade utan mer har karaktär av skönhetsoperationer inte vara tillåtna enligt könsstympningslagen. Enligt kommissionen fyller operationer som inte är medicinskt motiverade inte någon rimlig funktion och bör falla under lagens straffbud.153 Varken kommissionens resonemang eller SIVs eller lagrådsledamoten Bengtssons synpunkter har kommenterats i motiven till lagstiftningen, varken vid införandet av lagen eller vid senare ändringar, och rättsläget är därför fortfarande oklart. Tydligt är dock att polis och åklagare
150 Essén & Johnsdotter, s. 2810
151 Statens invandrarverks remissyttrande över Ds S 1981:3, Dnr 12-81-1022.
152 Lagrådets yttrande över Ds S 1981:3.
anser att intimkirurgi inte faller in under lagens tillämpningsområde eftersom polis-anmälningar som gjorts rörande detta har lagts ner utan åtgärd.154