Intressenters reaktioner

I detta avsnitt presenteras vad olika intressenter anser om de olika politiska direktiven och styrmedlen som reglerar anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen. F¨orst presenteras Stockholm Exergis egen syn p˚a direktiven idag, varp˚a olika myndigheters syn presenteras. De myndigheter som representeras ¨ar Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och Naturv˚ardsverket. D¨arp˚a beskrivs branschorganisationers reaktioner. Dessa branschorganisationer ¨ar Svenska Bioenergif¨oreningen, Energif¨oretagen Sverige samt Skogsindustrierna. D¨arefter f¨oljer vad milj¨oorganisationerna Naturskyddsf¨oreningen, Greenpeace och V¨arldsnaturfonden anser.

Stockholm Exergi

I Stockholm Exergis verksamhet anv¨ands som tidigare n¨amnts skogliga restprodukter som br¨ansle i kraftv¨armeverken. De prim¨ara skogliga restprodukterna som anv¨ands m˚aste s˚aledes uppfylla h˚allbarhetskraven i RED II f¨or att anses f¨ornyelsebara. Erik Dotzauer, styrmedelsexpert p˚a Stockholm Exergi, menar att dessa h˚allbarhetskrav kan vara av godo f¨or bioenergibranschen. Anledningen till detta ¨ar att uppfyllandet av h˚allbarhetskraven kan styrka att anv¨andningen av de skogliga biobr¨anslena ¨ar h˚allbar (Dotzauer, 2021).

Samtidigt menar Nadja Paz, h˚allbarhetsspecialist p˚a Stockholm Exergi, att f¨oretaget sedan l¨ange arbetat med h˚allbarhetsfr˚agor, men att h˚allbarhetskraven och rapporteringsskyldigheten som f¨oljer av RED II blir en extra administrativ b¨orda. Paz vidh˚aller dessutom att det skulle beh¨ovas ett f¨ortydligande fr˚an EU:s sida g¨allande vilka l¨ander som ska klassificeras som A-alternativ respektive B-alternativ. Om inte detta kommer p˚a plats kr¨avs en utredning fr˚an Stockholm Exergi (Paz, 2021).

En organisation som d¨aremot kritiserat RED II ¨ar milj¨oorganisationen V¨arldsnaturfonden (WWF). De anser att RED II saknar regleringar av vilka r˚avaror som f˚ar anv¨andas f¨or f¨orbr¨anning och menar vidare att RED II b¨or begr¨ansa f¨orbr¨anningen av stamved (WWF, 2021). Detta utvecklas vidare l¨angre fram i detta avsnitt. Paz menar att hon kan f¨orst˚a denna st˚andpunkt, men att bilden av vad som faktiskt f¨orbr¨anns b¨or nyanseras.

De tr¨ad som exempelvis ¨ar angripna av skadedjuret granbarkborre b¨or vara acceptabelt att f¨orbr¨anna, trots att de utg¨ors av stamved. Detta d˚a dessa tr¨ad beh¨over avl¨agsnas och omh¨andertas av exempelvis Stockholm Exergi f¨or att undvika spridning av skadedjuret.

D¨armed menar Paz att all f¨orbr¨anning av stamved inte n¨odv¨andigtvis m˚aste vara negativ f¨or klimatet s˚a som WWF framst¨aller det (Paz, 2021).

Vidare menar Dotzauer att om kraftv¨arme med skogliga biobr¨anslen hade klassats som en ¨overg˚angsteknologi i h˚allbarhetstaxonomin skulle detta kunna inneb¨ara att kapital f¨or nya produktionsanl¨aggningar hade blivit mer sv˚ar˚atkomligt, vilket skulle kunnat f˚a stora konsekvenser f¨or Stockholm Exergis investeringsbeslut. Samtidigt menar han att styrmedel b¨or vara l˚angsiktiga, generella och teknikneutrala f¨or att effektivt styra mot en h˚allbar anv¨andning av biobr¨anslen (Dotzauer, 2021).

Svenska Bioenergif¨oreningen

Den Svenska Bioenergif¨oreningen (Svebio) ¨ar en branschorganisation som verkar f¨or att utveckla bioenergins roll i det svenska energisystemet. F¨or att f˚a reda p˚a hur Svebio resonerar kring anv¨andandet av skogliga biobr¨anslen har Kjell Andersson intervjuats.

Kjell Andersson ¨ar kommunikationschef och n¨aringspolitisk chef p˚a Svebio och ¨ar ¨aven ordf¨orande i Bioenergy Europe’s arbetsgrupp f¨or h˚allbarhetsfr˚agor, vilken bland annat bevakar den eventuella revideringen av RED II. Andersson menar att skogliga biobr¨anslen naturligtvis ¨ar klimatneutrala d˚a skogsindustrin ˚astadkommer en nettoinbindning av kol (Andersson, 2021).

I likhet med Infrastrukturdepartementet menar Andersson att den st¨orsta p˚averkan av RED II p˚a el- och v¨armeproducenter ¨ar de administrativa kostnaderna som tillkommer i och med rapporteringsskyldigheten. Dessutom menar Andersson att den svenska anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen redan uppfyller h˚allbarhetskriterierna. Andersson menar dock att det ¨and˚a kan finnas f¨ordelar med att RED II implementeras i den svenska lagstiftningen, eftersom energif¨oretag kommer kunna h¨anvisa till att de uppfyller ¨overenskomna h˚allbarhetskriterier vid eventuell kritik mot skogliga biobr¨anslen (Andersson, 2021).

I EU:s h˚allbarhetstaxonomi ser Andersson att anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen hade hotats om kraftv¨arme med biobr¨anslen hade klassats som en ¨overg˚angsteknologi. D˚a biobr¨ansleteknik ses som en ¨overg˚angsteknologi finns n¨amligen risk f¨or att investeringar

inom sektorn uteblir p˚a grund av os¨akerhet i den framtida acceptansen av br¨anslet.

Andersson kritiserar ¨aven det bin¨ara f¨orh˚allningss¨att som taxonomin till¨ampar – allts˚a att verksamheter ses som antingen h˚allbara eller oh˚allbara. Andersson menar d¨artill att den rapportering som kr¨avs i taxonomin ¨ar alltf¨or tekniskt komplicerad f¨or att vara till¨ampbar i praktiken (Andersson, 2021).

Ut¨over h˚allbarhetstaxonomin ¨ar Andersson ¨aven kritisk till den eventuella revideringen av RED II i och med att direktivet ¨annu inte hunnit implementeras. Andersson menar att direktivet f¨orst b¨or implementeras f¨or att sedan eventuellt ompr¨ovas. Andersson till¨agger att revideringarna av direktivet troligen kommer att kr¨ava rapporteringsskyldighet ¨aven f¨or anl¨aggningar med l¨agre sammanlagd installerad effekt ¨an 20 MW samt ett krav p˚a att det skogliga biobr¨anslet inte f˚ar h¨arstamma fr˚an omr˚aden med h¨og biodiversitet (Andersson, 2021).

Energif¨oretagen Sverige

Aven Erik Thornstr¨¨ om, ansvarig f¨or skatter och styrmedel inom omr˚adet resurseffektivitet och energianv¨andning p˚a branschorganisationen Energif¨oretagen Sverige, har intervjuats.

Thornstr¨om framh˚aller att Energif¨oretagen Sverige ser skogliga biobr¨anslen som klimatneutrala. Dessutom f¨orutsp˚ar Thornstr¨om att p˚averkan av RED II p˚a de svenska energif¨oretagen enbart kommer best˚a av de extra administrativa kostnader som tillkommer f¨or att erh˚alla h˚allbarhetsbesked. Vidare uppskattar Thornstr¨om att de administrativa kostnaderna kommer att uppg˚a till 100 miljoner kronor per ˚ar f¨or branschen i Sverige. Eftersom skogsbruket redan ¨ar h˚allbart i Sverige idag enligt kriterierna i RED II ser Thornstr¨om en risk att direktivet inte kommer ha en inverkan i praktiken i Sverige, utan endast leda till att fokus l¨aggs p˚a fel aktiviteter (Thornstr¨om, 2021).

Ut¨over det ser Thornstr¨om risker med att RED II redan ses ¨over, eftersom revideringar exempelvis skulle kunna inneb¨ara f¨orbud mot f¨orbr¨anning av stamved. Det ¨ar ett hot mot branschen, eftersom f¨oretagen vill kunna anv¨anda skadeangripet och br¨ant virke, menar Thornstr¨om. Ytterligare en sk¨arpning som Thornstr¨om fasar f¨or ¨ar s˚a kallad cascading av biomassa – allts˚a styrning av anv¨andningsomr˚aden f¨or biomassa. Anledningen till detta ¨ar att anv¨andning av biomassa som material kan komma att prioriteras framf¨or anv¨andning som br¨ansle. Thornstr¨om efterfr˚agar stabilitet i regelverken och ifr˚agas¨atter

¨aven att bioenergi regleras mer ¨an anv¨andningen av fossila br¨anslen (Thornstr¨om, 2021).

G¨allande EASAC:s f¨orslag om att bioenergi fr˚an skogliga biobr¨anslen skulle ing˚a i system f¨or utsl¨appsr¨atter anser Energif¨oretagen Sverige att det inte ¨ar rimligt, eftersom de menar att skogliga biobr¨anslen ¨ar klimatneutrala. Dock ser de att EU:s h˚allbarhetstaxonomi hade kunnat utg¨ora ett verkligt hot mot bioenergin om EU hade klassat kraftv¨arme som drivs av biobr¨anslen som en ¨overg˚angsteknologi. Hotet med denna klassificering ¨ar delvis att taxonomin ¨ar kopplad till EU:s ˚aterh¨amtningspaket efter coronakrisen, vilket inneb¨ar att kraftv¨arme riskerar att bli utan st¨od. ¨Overgripande ser Energif¨oretagen Sverige en risk att EU f˚ar alltmer makt ¨over skogspolitiken trots att det ¨ar en nationell fr˚aga (Thornstr¨om, 2021).

Skogsindustrierna

Fr˚an branschorganisationen Skogsindustrierna har M˚arten Larsson som ¨ar ansvarig f¨or bioenergifr˚agor intervjuats. Larsson menar att skogliga biobr¨anslens klimatneutralitet s¨akerst¨alls genom en nettoinbindning av kol i LULUCF-sektorn samt uppfyllandet av h˚allbarhetskriterierna i RED II. Generellt sett menar Larsson att klimatnyttan med bioenergi ¨ar stor. R¨orande p˚averkan p˚a skogsindustrin av RED II f¨orutsp˚ar Larsson en liten p˚averkan, eftersom lagstiftning redan finns i Sverige f¨or att hantera h˚allbarhetsaspekterna f¨or skogsbaserad bioenergi. Dessutom framh˚aller Larsson att det finns certifieringar f¨or h˚allbart skogsbruk som st¨aller h¨ogre krav ¨an lagen. Dock p˚apekar

¨aven Larsson att det kommer tillkomma en administrativ b¨orda f¨or energif¨oretagen (Larsson, 2021).

Bioenergianv¨andningen i andra l¨ander kan emellertid p˚averkas mer, eftersom Sverige

¨ar ett f¨ored¨ome n¨ar det g¨aller skogsbruk och skoglig bioenergi, menar Larsson.

RED II kan dock s¨akerst¨alla att bioenergianv¨andningen ¨ar h˚allbar i hela EU. Dock framh˚aller Larsson att EU:s p˚averkan p˚a skogsbruket m˚aste vara begr¨ansat, eftersom skogsbruk dels ¨ar en nationell kompetens, dels f¨or att det saknas f¨orst˚aelse f¨or enskilda medlemsstaters skogsbruk i EU. Ut¨over det st¨aller sig Larsson fr˚agande till att det finns h˚allbarhetskriterier f¨or skogliga br¨anslen samtidigt som det inte finns motsvarande kriterier f¨or fossila br¨anslen. Slutligen ifr˚agas¨atter Larsson milj¨oorganisationers kampanjer mot bioenergi, eftersom han menar att de till stor del bedrivs med felaktiga eller inaktuella argument och bromsar klimatomst¨allningen (Larsson, 2021).

Naturv˚ardsverket

Naturv˚ardsverket ¨ar den svenska myndigheten som ansvarar f¨or milj¨ofr˚agor, vilka innefattar exempelvis klimatfr˚agor och biologisk m˚angfald (Naturv˚ardsverket, 2020f).

Dag Henning, energianalytiker p˚a Naturv˚ardsverket, framh˚aller att skogliga biobr¨anslen kan anses vara koldioxidneutrala beroende p˚a hur l˚ang tidshorisont som beaktas. Eftersom grot hade f¨ormultnat i skogen inom cirka 15 ˚ar, menar Henning exempelvis att grot kan anses vara koldioxidneutralt om tidshorisonten ¨ar s˚a l˚ang. Dock framh¨aver Henning att skogliga biobr¨anslen inte ¨ar koldioxidneutrala om det sker andra utsl¨app under livscykeln

¨an de vid f¨orbr¨anningen. Det kan till exempel vara utsl¨app i samband med transport med fordon som inte drivs av biodrivmedel eller annat f¨ornybart br¨ansle (Henning, 2021).

Vidare menar Henning att det svenska skogsbruket har en p˚averkan p˚a den biologiska m˚angfalden och att svensk skogsr˚avara d¨arf¨or inte ¨ar h˚allbar ur den synvinkeln. En del av l¨osningen ¨ar mindre trakthyggesbruk samt mer hyggesfritt skogsbruk. Trakthyggesbruk inneb¨ar skogsbruk d¨ar kalhyggen bildas och ¨ar en typ av skogsbruk som frig¨or stora m¨angder kol. Dessutom menar Henning att skogsbruket kommer beh¨ova anpassas f¨or att hantera effekterna av klimatf¨or¨andringarna – s˚asom ¨okat antal kraftiga stormar (Henning, 2021).

Naturv˚ardsverket v¨alkomnar RED II, men Henning till¨agger att direktivet troligen inte kommer att p˚averka det svenska skogsbruket i n˚agon st¨orre utstr¨ackning eftersom Sverige i princip uppfyller h˚allbarhetskriterierna redan. Dock menar Henning att det svenska skogsbruket inte ¨ar h˚allbart trots att det uppfyller h˚allbarhetskriterierna i RED II.

Anledningen ¨ar bland annat att fler skyddade skogsomr˚aden beh¨ovs samt att st¨orre ytor b¨or l¨amnas obrukade d¨ar skogsbruk bedrivs (Henning, 2021).

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen ¨ar den svenska myndighet som hanterar fr˚agor som r¨or skogen och som verkar f¨or att nationella skogspolitiska m˚al uppn˚as. Jonas Paulsson, statistiker vid Skogsstyrelsen, menar att den svenska skogslagstiftningen redan uppfyller de h˚allbarhetskrav som st¨alls p˚a h˚allbara skogliga biobr¨anslen i RED II (Paulsson, 2021). D¨armed kommer f¨ornybartdirektivet inte f˚a en direkt p˚averkan p˚a de enskilda svenska skogs¨agarna. D¨aremot framh˚aller Paulsson att de nya h˚allbarhetskraven st¨aller h¨ogre krav p˚a energibolagens sp˚arbarhetssystem - i synnerhet vid import av skogligt biobr¨ansle. Vidare beskriver Paulsson att uppfyllandet av RED II kan bli en kvalitetsst¨ampel som inneb¨ar en konkurrensf¨ordel f¨or det svenska skogsbruket.

Ang˚aende EU:s h˚allbarhetstaxonomi framf¨or Paulsson att den kan fr¨amja bioekonomin, eftersom efterfr˚agan p˚a skogligt material ¨okar n¨ar kraftv¨arme med biobr¨anslen anses vara l˚angsiktigt h˚allbart (Paulsson, 2021).

Energimyndigheten

Energimyndigheten ¨ar den myndighet som ¨overser anv¨andning och tillf¨orsel av energi i det svenska energisystemet (Energimyndigheten, 2020c). Helena Leander arbetar vid policyenheten p˚a Energimyndigheten och menar att RED II inte kommer att p˚averka bioenergin i Sverige i stor utstr¨ackning (Leander, 2021). Leander h¨anvisar till att regeringen efter utredning av Skogsstyrelsen bed¨omer att den svenska skogslagstiftningen redan uppfyller h˚allbarhetskraven f¨or skoglig biomassa i RED II. Samtidigt kan fj¨arrv¨armef¨oretag beh¨ova ta fram nya rutiner i och med den rapporteringsskyldighet som f¨oljer av direktivet. G¨allande EU:s utkast till h˚allbarhetstaxonomin framh˚aller Leander att Energimyndigheten noterade att det fanns en stor oro bland branschf¨oretagen ang˚aende vilka konsekvenser taxonomin skulle ha f˚att om biobr¨ansleteknik klassades som ¨overg˚angsteknologi. Samtidigt menar Leander att bioenergin har en roll i deras framtidsscenarier – b˚ade i scenarierna f¨or hur energibranschen f¨orv¨antas utvecklas med de r˚adande styrmedlen och i scenarierna som inneb¨ar fossilfrihet (Leander, 2021).

Naturskyddsf¨oreningen

Naturskyddsf¨oreningen ¨ar en svensk ideell milj¨oorganisation som verkar f¨or att p˚averka lagstiftning och politik. I rapporten Skogen, klimatet och den biologiska m˚angfalden som publicerades i februari 2021 p˚apekar Naturskyddsf¨oreningen att det finns en stor efterfr˚agan p˚a tr¨adprodukter i klimatomst¨allningen. Samtidigt menar de att en ¨okad produktion av r˚avaran kan inneb¨ara ¨okade utsl¨app och riskera den biologiska m˚angfalden.

D¨aremot framh˚aller de att ett visst uttag av grot som biobr¨ansle kan ge en acceptabelt l˚ag milj¨op˚averkan. Naturskyddsf¨oreningen rekommenderar bland annat att EU ska h¨oja ambitionen om f¨orst¨arkta kols¨ankor, st¨arka arbetet i biodiversitetsstrategin och fr¨amja anv¨andandet av skogliga biobr¨anslen med en carbon payback time p˚a 20–30 ˚ar framf¨or skogliga biobr¨anslen med en l¨angre carbon payback time (Naturskyddsf¨oreningen, 2021).

Greenpeace

En annan milj¨oorganisation ¨ar Greenpeace. G¨allande skogliga biobr¨anslen verkar Greenpeace f¨or att EU-kommissionen inte ska klassificera skoglig biomassa som ett f¨ornyelsebart br¨ansle, med undantag f¨or skogliga restprodukter (Greenpeace European Unit, 2020a). Vidare kritiserar den europeiska enheten inom Greenpeace EU:s h˚allbarhetstaxonomi. De menar att d˚a skogliga biobr¨anslen klassificeras som h˚allbara misslyckas EU-kommissionen med att begr¨ansa anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen till restprodukter. Genom h˚allbarhetstaxonomin menar de att EU-kommissionen fortsatt ger st¨od till att br¨anna hela tr¨ad f¨or att alstra energi (Greenpeace European Unit, 2020b).

Linda Burnelius, ansvarig f¨or skogs- och bioekonomiska fr˚agor p˚a Greenpeace Sverige, menar att bioenergi ¨ar en falsk l¨osning p˚a klimatkrisen. Burnelius menar d¨artill att skogliga restprodukter som grot har stora v¨arden f¨or livet i skogen och d¨armed inte b¨or f¨orbr¨annas. Burnelius till¨agger ¨aven att sekund¨ara restprodukter fr˚an skogen, s˚asom avfall fr˚an s˚agverk, b¨or ha andra anv¨andningsomr˚aden ¨an som br¨ansle. Tr¨aden g¨or b¨ast nytta om de l¨amnas kvar i skogen, enligt Burnelius mening. D¨armed verkar Greenpeace vara splittrad i fr˚agan om anv¨andning av skogliga restprodukter som biobr¨ansle (Greenpeace Sverige, 2019).

V¨arldsnaturfonden

Bilden som V¨arldsnaturfonden (WWF) har av skogliga biobr¨anslens klimatneutralitet framg˚ar av deras tolkning av rapporten som EU-kommissionens forskningsinstitut (JRC) sl¨appte i slutet av januari 2021. Rapporten hade rubriken The use of woody biomass for energy production in the EU och redog¨ors f¨or under avsnitt 4.1.3 Kvantitativa studier av skogliga biobr¨anslens klimatp˚averkan. WWF drar slutsatsen att de flesta skogliga biobr¨anslena bidrar med st¨orre utsl¨app av v¨axthusgaser ¨an vad fossila br¨anslen ger upphov till. Dessutom menar de att rapporten kommit fram till att endast en (1) av 24 typer av skogliga biobr¨anslen varken har en negativ p˚averkan p˚a klimatet eller p˚a den biologiska m˚angfalden. Detta enda skogliga biobr¨ansle var en typ av grot. Dock framh˚aller WWF att det br¨anslet bidrar med ¨okade utsl¨app under de f¨orsta 20 ˚aren, vilket de finner vara en l˚ang tidshorisont (WWF, 2021).

Vidare menar WWF att det ¨ar vad som f¨orbr¨anns som spelar roll ur ett klimatperspektiv och d¨armed inte hur h˚allbar produktionen av br¨anslet var eller vilken f¨or¨andring som sker i den totala kols¨ankan. Exempelvis anser de att stamved inte b¨or f¨orbr¨annas ¨aven om produktionen anses vara h˚allbar och f¨or¨andringen av kols¨ankan godtagbar. D¨armed framh˚aller WWF att RED II saknar krav p˚a vilka r˚avaror som f˚ar anv¨andas. De menar att det ¨ar ett m˚aste f¨or EU att uppdatera sina direktiv och policys f¨or att m¨ojligg¨ora uppfyllandet av klimatm˚alen. Bland annat vill WWF att subventioner till skogliga biobr¨anslen ska regleras ytterligare. F¨or att driva p˚a f¨or¨andringen driver de kampanjer i sociala medier f¨or att v¨acka opinion g¨allande att skogliga biobr¨anslen skulle vara ett falskt f¨ornyelsebart br¨ansle (WWF, 2021).