V¨ armepumpar och spillv¨ arme som alternativa tekniker

I ett scenario med l˚aga elpriser menar Energimyndigheten att fj¨arrv¨armens konkurrenssituation gentemot privata v¨armepumpar kan f¨ors¨amras (Energimyndigheten, 2021). ¨Aven Lundgren menar att fj¨arrv¨armen¨atets roll kan vara os¨aker i en framtid med bland annat energieffektiviseringar och billigare el (Lundgren, 2021b).

De skogliga biobr¨anslenas framtida l¨onsamhet relativt v¨armepumpar ¨ar d¨armed beroende av elpriset. I ett elsystem som mestadels f¨ors¨orjs av f¨ornybar elproduktion och k¨arnkraft blir marginalkostnaderna l˚aga och s˚aledes ¨aven elpriserna i l¨agen d˚a det finns gott om produktionskapacitet. D˚a produktionskapaciteten inte ¨ar god ¨ar det d¨aremot efterfr˚agan p˚a el som avg¨or elpriset (Amelin, 2021). Det framtida elpriset kan d¨armed ¨aven komma att vara volatilt (Energimarknadsbyr˚an, 2021).

Stockholm Exergi har i dagsl¨aget v¨armepumpar integrerade i fj¨arrv¨armen¨atet (Stockholm Exergi, 2021k). Lundgren framf¨or att dessa v¨armepumpar anv¨ands vid perioder av h¨og last och p˚apekar samtidigt att den nuvarande m¨angden installerade v¨armepumpar inte r¨acker f¨or att t¨acka stora delar av v¨armeleveranserna. De biobr¨anslepannor som Stockholm Exergi tillhandh˚aller beh¨ovs d¨armed f¨or att f¨orse Stockholm med fj¨arrv¨arme (Lundgren, 2021b). Dotzauer till¨agger att de v¨armepumpar som idag finns att tillg˚a i fj¨arrv¨armen¨atet bidrar med en flexibilitet d˚a dessa kan nyttjas f¨or fj¨arrv¨armeproduktion vid l˚aga elpriser (Dotzauer, 2021).

Dag Henning fr˚an Naturv˚ardsverket menar att anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen kan komma att minska till f¨oljd ett ¨okat tillvaratagande av spillv¨arme och en ¨okad anv¨andning av v¨armepumpar. Dessutom till¨agger Henning att skoglig biomassa kan komma att bli f¨or v¨ardefull f¨or att bara anv¨anda i uppv¨armningssyfte (Henning, 2021). Erik Thornstr¨om, ansvarig f¨or styrmedel och skatter p˚a Energif¨oretagen Sverige, p˚apekar d¨aremot att skogliga biobr¨anslen ¨ar en l˚angsiktig l¨osning f¨or fj¨arrv¨armeproduktion. Samtidigt tror

¨aven Thornstr¨om att tillvaratagandet av spillv¨arme och anv¨andandet av v¨armepumpar kan komma att f˚a en ¨okad betydelse i framtidens fj¨arrv¨armen¨at (Thornstr¨om, 2021).

H¨arvid avslutas resultatdelen som har utrett de skogliga biobr¨anslenas klimatneutralitet, politiska direktiv och styrmedel samt leveranss¨akerhet och l¨onsamhet.

5 Diskussion

Stockholm Exergi ¨ar ett f¨oretag med en stark h˚allbarhetsprofil och med det ambiti¨osa m˚alet att vara klimatpositiva till 2025. Anv¨andning av skogliga biobr¨anslen kan vara en viktig del i arbetet f¨or att n˚a det m˚alet. D¨armed ¨ar det av st¨orsta vikt att bed¨oma de skogliga biobr¨anslenas konkurrenskraft utifr˚an klimatneutralitet, politiska direktiv och styrmedel, leveranss¨akerhet samt l¨onsamhet.

5.1 SWOT-analys

Styrkor, svagheter, m¨ojligheter och hot f¨or Stockholm Exergis fortsatta anv¨andning av skogliga biobr¨anslen har identifierats i en SWOT-analys som ˚ask˚adligg¨ors i Tabell 6.

Denna ligger till grund f¨or en rekommendation ang˚aende hur Stockholm Exergi b¨or utforma sin framtida strategi betr¨affande skogliga biobr¨anslen. De olika punkterna i SWOT-analysen f¨orekommer fetstilta och kursiverade genom hela diskussionen.

En styrka med att anv¨anda h˚allbara skogliga biobr¨anslen i Stockholm Exergis fj¨arrv¨armeproduktion ¨ar att det ¨ar ett l¨attillg¨angligt s¨att att fasa ut fossila br¨anslen i uppv¨armningssektorn. P˚a detta s¨att bidrar anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen till en st¨arkt h˚allbarhetsprofil f¨or Stockholm Exergi. D¨artill finns det f˚a andra h˚allbara alternativa br¨anslen f¨or fj¨arrv¨armeproduktion i de befintliga anl¨aggningarna. Dock kan avfall anses vara ett alternativt br¨ansle som potentiellt kan uppta en st¨orre del av br¨anslemixen med h¨anvisning till att Stockholm Exergi b¨or f¨orbr¨anna restprodukter. Det avfall som inte har ett annat anv¨andningsomr˚ade ¨an energi˚atervinning kan onekligen anses vara en l˚agv¨ardig restprodukt som ¨ar relevant f¨or Stockholm Exergi.

F¨or fj¨arrv¨armeproduktionen finns i dagsl¨aget dessutom befintlig teknik som till˚ater anv¨andning av skogliga restprodukter. Detta utg¨or en styrka f¨or fortsatt anv¨andning av skogliga restprodukter. Det ¨ar d¨aremot inte klarlagt om anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen har en temperaturs¨ankande eller temperaturh¨ojande effekt p˚a klimatet vid fj¨arrv¨armeproduktion. Om ett skifte fr˚an skogliga biobr¨anslen ska genomf¨oras p˚a grund av en ifr˚agasatt klimatnytta b¨or Stockholm Exergi dock ta i beaktande att en uppbyggnad av nya produktionsanl¨aggningar kan vara s˚av¨al kostsam som ha en p˚averkan p˚a klimatet.

D¨armed kan det inneb¨ara klimatnytta att anv¨anda de befintliga anl¨aggningarna f¨or skogliga biobr¨anslen under hela anl¨aggningarnas livstid.

Ytterligare en styrka med att anv¨anda skogliga biobr¨anslen i fj¨arrv¨armeproduktionen

¨ar att Stockholm Exergis kraftv¨armeverk har en h¨og verkningsgrad till skillnad fr˚an exempelvis verkningsgraden i transportsektorns f¨orbr¨anningsmotorer. Detta kan legitimera kraftv¨arme med skogliga biobr¨anslen som en resurseffektiv teknik. D¨aremot

¨ar det inte s¨akert att politiska styrmedel och subventioner kommer att utformas s˚a att den skogliga bioenergin prioriteras f¨or fj¨arrv¨armeproduktionen.

Tabell 6: SWOT-analys av Stockholm Exergis fortsatta anv¨andning av skogliga biobr¨anslen i fj¨arrv¨armeproduktionen.

Anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen ing˚ar i kolets naturliga kretslopp. Med en tillr¨ackligt l˚ang tidshorisont och utan andra fossila kringutsl¨app under livscykeln finns en m¨ojlighet att skogliga biobr¨anslen d¨armed kan anses vara klimatneutrala . D¨aremot r˚ader en tidsbrist att uppn˚a klimatm˚al varvid fr˚agan uppst˚ar om skogliga biobr¨anslen har tillr¨ackligt kort carbon payback time. Stockholm Exergi anv¨ander f¨orvisso endast skogliga restprodukter i fj¨arrv¨armeproduktionen. Dessa restprodukter har dock olika l˚ang carbon payback time.

De skogliga restprodukternas carbon payback time utg¨ors av den tid det hade tagit f¨or biomassan att f¨ormultna p˚a avverkningsplatsen. D¨aremot sker endast denna f¨ormultning om tr¨aden avverkas. Grot hade d¨armed potentiellt kunnat utg¨ora en kols¨anka under l¨angre tid i skogen om tr¨aden inte hade avverkats. Dock ¨ar det prim¨ara syftet med avverkning inte att tillgodog¨ora sig biobr¨anslen, utan att tillgodog¨ora sig tr¨adprodukter till andra sektorer varvid avverkningsrester uppst˚ar som Stockholm Exergi kan tillvarata.

Grot och s˚agverksrester har en kort carbon payback time och d¨artill en begr¨ansad p˚averkan p˚a skogens ekosystemtj¨anster. Anv¨andningen av denna typ av br¨anslen skapar m¨ojligheter f¨or klimatnytta och b¨or d¨armed prioriteras inom Stockholm Exergis verksamhet. D¨aremot ¨ar anv¨andningen av stubbar och br¨ansleved problematisk d˚a de har en l¨angre carbon payback time. Utplock av stubbar och d¨od eller skadad ved kan ¨aven vara skadligt f¨or den biologiska m˚angfalden, vilket medf¨or att anv¨andningen av denna typ av br¨ansle b¨or begr¨ansas.

Trots detta kan anv¨andningen av br¨ansleved vara f¨orsvarbar ur klimatsynpunkt. Skog angripen av granbarkborre kan med f¨ordel anv¨andas i fj¨arrv¨armeproduktionen. D¨aremot kan f¨orbr¨anningen av br¨ansleved leda till incitament att avverka tr¨ad som f¨orvisso inte ¨ar av tillr¨ackligt h¨og kvalit´e f¨or att anv¨andas inom industrin men som hade kunnat utg¨ora en kols¨anka i skogen genom att inte avverkas. Det finns allts˚a en risk att Stockholm Exergi bidrar till en ¨okad avverkning genom att anv¨anda vissa typer av br¨ansleved.

F¨orutom carbon payback time ¨ar fossila kringutsl¨app i det skogliga biobr¨anslets livscykel avg¨orande f¨or br¨anslets klimatneutralitet. D˚a Stockholm Exergi har en komplex leveranskedja och m˚anga leverant¨orer av skogliga biobr¨anslen kan r˚adigheten ¨over dessa utsl¨app vara begr¨ansad. D¨aremot ¨ar kringutsl¨appen relativt sm˚a i f¨orh˚allande till energiinneh˚allet i den skogliga biomassan men ¨andock blir Stockholm Exergis klimatneutralitet beroende av andra sektorers gr¨ona omst¨allning.

Ett argument som talar f¨or de skogliga biobr¨anslenas klimatneutralitet ¨ar att skogarna har en positiv tillv¨axttakt i EU. D¨aremot hotar skogsbruket andra ekosystemtj¨anster, s˚asom biologisk m˚angfald. Det finns d¨armed en risk att Stockholm Exergi anv¨ander produkter som hotar ekosystemtj¨anster . D¨artill kan k¨orskador och utarmning av marken uppkomma vid utplock av grot. Dessa risker f¨or oh˚allbart skogsbruk uppkommer d˚a det ¨ar ekonomiskt l¨onsamt att avverka mer ¨an vad som ¨ar milj¨om¨assigt optimalt.

D¨aremot drivs inte skogsbruket av utplocket av de restprodukter som Stockholm Exergi anv¨ander. ˚A andra sidan kan incitamenten att avverka skog ¨oka om betalningsviljan f¨or skogliga restprodukter ¨ar h¨og. D˚a skulle potentiellt Stockholm Exergis anv¨andning av skogliga restprodukter kunna bidra till en ¨okad avverkning .

D¨aremot kvarst˚ar faktumet att v¨armebehovet m˚aste tillgodoses i Stockholm.

D¨armed kan anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen inte j¨amf¨oras med att l¨amna kvar restprodukterna vid avverkningsplatsen utan ¨aven de utsl¨app fr˚an alternativa br¨anslen som skulle uppkomma om de skogliga biobr¨anslena inte anv¨andes m˚aste beaktas. Detta st¨arker tesen att Stockholm Exergis anv¨andning av skogliga biobr¨anslen ¨ar f¨orsvarbar.

D¨aremot ¨ar det ofta den skogliga bioenergin som kritiseras och kan anses utg¨ora en syndabock f¨or ett oh˚allbart skogsbruk, vilket kan tyckas vara omotiverat d˚a restprodukter anv¨ands i bioenergin.

Aven i den politiska debatten ¨¨ ar skoglig bioenergi h˚art kritiserad och det kan argumenteras f¨or att anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen ¨ar mer reglerad

¨an anv¨andningen av fossila br¨anslen. Den politiska debatten kan p˚averka framtida direktiv som styr anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen. Ett s¨arskilt politiskt hot mot fortsatt anv¨andning av skogligt biobr¨ansle ¨ar den potentiella omarbetningen av det nya f¨ornybartdirektivet, RED III . Exempelvis kan RED III innefatta h˚allbarhetskriterier som inte godk¨anner br¨ansleved som ett h˚allbart br¨ansle. D˚a br¨ansleved utg¨or en stor del av Stockholm Exergis br¨anslemix kan detta komma att p˚averka br¨anslehandeln.

Ut¨over RED III utgjorde ¨aven utkastet till EU:s h˚allbarhetstaxonomi ett hot mot kraftv¨armeproduktion med biobr¨anslen i och med att det klassificerades som en

¨overg˚angsteknologi. D¨aremot kan det genomr¨ostade f¨orslaget inneb¨ara m¨ojligheter f¨or Stockholm Exergi vid inf¨orskaffande av kapital f¨or investeringar, eftersom tekniken klassificeras som l˚angsiktigt h˚allbar i det genomr¨ostade f¨orslaget. Det faktum att bioenergi anses vara l˚angsiktigt h˚allbart i taxonomin kan ¨aven st¨arka Stockholm Exergis h˚allbarhetsprofil, vilket f¨oretaget kan anv¨anda i sin marknadsf¨oringsstrategi. De krav som st¨alls p˚a l˚angsiktigt h˚allbar bioenergi i taxonomin kan dock komma att uppdateras utifr˚an kommande revideringar av f¨ornybartdirektivet. Dessutom kan den taxonomi som r¨ostades igenom revideras av EU under en sexm˚anadersperiod r¨aknat fr˚an april 2021.

D¨armed kvarst˚ar en os¨akerhet ang˚aende hur h˚allbarhetstaxonomin kommer att p˚averka anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen p˚a l˚ang sikt.

Samtidigt visar den genomr¨ostade h˚allbarhetstaxonomin att det finns en viss acceptans f¨or anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen trots att debattklimatet ¨ar tufft. ¨Aven Europakommissionens forskningscentrum JRC ¨ar delvis positiva till anv¨andningen av skogliga restprodukter. JRC anser att grot fr˚an barrtr¨ad d¨ar uttaget understiger tr¨oskelv¨ardet f¨or vad som anses vara oh˚allbart ¨ar ett br¨ansle som b˚ade har en kort carbon payback time och en begr¨ansad p˚averkan p˚a skogens ekosystemtj¨anster. Denna forskning

¨ar beslutsunderlag f¨or EU:s kommande direktiv g¨allande skogliga biobr¨anslen, vilket kan leda till fortsatta ekonomiska incitament f¨or br¨anslet och d¨armed stabilitet f¨or Stockholm Exergi. En ytterligare acceptans f¨or skogligt biobr¨ansle kan intolkas i Energimyndighetens l˚angsiktiga scenarier f¨or energif¨ors¨orjning, d¨ar fj¨arrv¨armesektorn finns representerad.

Ytterligare en styrka f¨or Stockholm Exergi vid inf¨orandet av RED II kan vara en legitimering av skogliga biobr¨anslen d˚a uppfyllandet av kriterierna ska p˚avisa h˚allbarhet. Dock uppkommer administrativa kostnader i och med RED II d˚a de kontrollsystem som kr¨avs f¨or att erh˚alla h˚allbarhetsbesked ska uppr¨attas och f¨orvaltas.

˚A andra sidan har Stockholm Exergi i dagsl¨aget ett kontrollsystem och till¨ampar

certifieringssystem f¨or att s¨akerst¨alla de skogliga biobr¨anslenas h˚allbarhet. ¨Aven om kontrollsystemet beh¨over vidareutvecklas finns en organisatorisk vana av att s¨akerst¨alla h˚allbara br¨ansleleveranser, vilket ¨ar en f¨ordel f¨or Stockholm Exergi.

Givet de efterforskningar som utf¨orts inom ramen f¨or denna rapport ¨ar det inte s¨akerst¨allt att skogliga biobr¨anslen som uppfyller standarden FSC Controlled Wood ¨aven uppfyller h˚allbarhetskraven i RED II. D¨armed b¨or det br¨ansle som anv¨ands i Stockholm Exergis verksamhet antingen komma fr˚an FSC- eller PEFC-certifierade skogsbruk eller uppfylla standarden f¨or PEFC Controlled Sources.

RED II kan ¨aven f¨orsv˚ara importen av prim¨ara skogliga biobr¨anslen f¨or Stockholm Exergi. Om det exporterande landet inte uppfyller kraven f¨or att klassificeras som ett A-alternativ uppkommer st¨orre administrativa kostnader f¨or kontrollsystemet. ˚A andra sidan kommer skogligt biobr¨ansle fr˚an Sverige med st¨orsta sannolikhet att klassificeras som ett A-alternativ. Detta ¨ar en f¨ordel f¨or Stockholm Exergi eftersom en stor del av den skogliga br¨anslemixen h¨arstammar fr˚an Sverige. Om de administrativa kostnaderna som uppkommer vid import blir betydande kan andelen skogligt biobr¨ansle som h¨arstammar fr˚an Sverige beh¨ova ut¨okas. Dock kan ¨aven en ¨okad efterfr˚agan fr˚an l¨ander klassificerade som A-alternativ och fr˚an certifierade skogsbruk f¨orv¨antas, vilket kan p˚averka l¨onsamheten f¨or skogliga biobr¨anslen.

Tillg˚angen till skogligt biobr¨ansle fr˚an Sverige och andra l¨ander p˚averkas i h¨og grad av politiska styrmedel och subventioner som ber¨or andra anv¨andningsomr˚aden . Reduktionsplikten inom transportsektorn kan komma att leda till ¨okad konkurrens av skogliga restprodukter och d¨armed minska leveranss¨akerheten och l¨onsamheten f¨or br¨anslet. D¨aremot kan snabb elektrifiering av fordonsflottan minska effekterna av s˚adana styrmedel. F¨or flyg- och fartygsektorn d¨ar elektrifiering ¨ar sv˚artillg¨anglig kan dock efterfr˚agan p˚a fr¨amst sekund¨ara restprodukter, s˚asom s˚agverksrester, ¨oka ¨aven p˚a l¨angre sikt. Dessa politiska styrmedel och subventioner ¨ar ett resultat av en v¨axande bioekonomi.

Den v¨axande bioekonomin kommer ¨aven att p˚averka andra sektorers efterfr˚agan p˚a skogliga biobr¨anslen fr˚an Sverige och andra l¨ander, vilket inneb¨ar b˚ade m¨ojligheter och hot f¨or Stockholm Exergis anv¨andning av skogliga biobr¨anslen. Vid redog¨orelse f¨or hur efterfr˚agan p˚a biomassa kommer att f¨or¨andras ¨over tid ¨ar det viktigt att p˚apeka att efterfr˚age¨okningar fr˚an olika sektorer p˚averkar Stockholm Exergi p˚a olika s¨att. El- och fj¨arrv¨armebolag, transportsektorn och kemikalieindustrin konkurrerar generellt sett om samma r˚avara - n¨amligen skogliga restprodukter. En ¨okad efterfr˚agan p˚a biomassa i transportsektorn och kemikalieindustrin har allts˚a en negativ p˚averkan p˚a Stockholm Exergis tillg˚ang till skogliga restprodukter. N¨ar efterfr˚agan p˚a biomassa d¨aremot ¨okar i byggsektorn eller i massa- och pappersindustrin ¨okar p˚a motsatt s¨att tillg˚angen p˚a skogliga restprodukter, eftersom en st¨orre avverkning leder till st¨orre kvantiteter restprodukter. Vilken av de tv˚a beskrivna effekterna av ¨okad efterfr˚agan som kommer dominera ¨ar inte fastst¨allt. Inom skogsbruket f¨orutsp˚as samtidigt ett fortsatt gott utbud av grot och sekund¨ara restprodukter. Dock leder de olika effekterna som p˚averkar efterfr˚agan p˚a skogligt material till en oviss framtida tillg˚ang till skogliga restprodukter f¨or Stockholm Exergi.

Trots den ovissa f¨or¨andringen av efterfr˚agan finns prediktioner f¨or framtida priser p˚a olika skogliga biobr¨anslen. Dessa visar att inga kraftiga pris¨okningar f¨orv¨antas. Priset p˚a grot v¨antas stiga marginellt, medan en st¨orre pris¨okning ¨ar att v¨anta f¨or s˚agverksrester.

Br¨ansleveden har ˚a sin sida en mer oviss prisutveckling , eftersom de stora massorna uppst˚ar vid s¨arskilda tillf¨allen. Givet detta rekommenderas att grot utg¨or en st¨orre del av den skogliga br¨anslemixen i framtiden samtidigt som god flexibilitet bibeh˚alls genom att

¨aven andra skogliga biobr¨anslen kan anv¨andas. Stockholm Exergis flexibilitet ¨ar s¨arskilt viktig p˚a grund av att betalningsviljan f¨or skogliga biobr¨anslen kan vara h¨ogre i andra sektorer. Eftersom marknaden styr i vilken sektor som br¨anslet anv¨ands, m˚aste Stockholm Exergi prioritera flexibilitet hos anl¨aggningarna f¨or att enkelt kunna byta br¨ansle och undvika inl˚asningseffekter om skogliga biobr¨anslen skulle bli f¨or dyra.

Flexibilitet kr¨avs ¨aven i leveranskedjorna f¨or skogliga biobr¨anslen f¨or att kunna maximera l¨onsamheten ¨aven vid strukturella och vardagliga f¨or¨andringar av leveranserna, vilka utg¨or hot mot anv¨andningen. Till de strukturella f¨or¨andringarna h¨or att klimatf¨or¨andringar kan komma att leda till ett mer volatilt utbud av skogliga biobr¨anslen. Dessutom ¨ar utbudet konjunktursberoende. Flexibilitet kr¨avs ocks˚a f¨or att hantera dagliga st¨orningar i Just-in-time-fl¨odena. Dessa f¨oruts¨attningar

¨

ar dock sv˚arkombinerade med svagheterna kopplade till anv¨andning av skogliga biobr¨anslen - n¨amligen att dessa kr¨aver en l˚ang planeringshorisont , att lagringsm¨ojligheterna ¨ar begr¨ansade p˚a grund av l˚agt energiinneh˚all samt begr¨ansad distributionsflexibilitet p˚a grund av sv˚arigheter att ta igen f¨orlorade leveranser.

Anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen m˚aste dock j¨amf¨oras med alternativen. Fossila br¨anslen har h¨ogre energiinneh˚all, men ¨ar inte ett alternativ ur klimatsynpunkt, medan avfallets energiinneh˚all ¨ar i samma storleksordning som f¨or de skogliga biobr¨anslena.

Allts˚a ¨ar l˚agt energiinneh˚all ¨and˚a inte en betydande nackdel f¨or skogliga biobr¨anslen j¨amf¨ort med alternativen. Leveranser av avfall kan vara mer s¨akra, eftersom avfall i h¨og grad levereras fr˚an n¨aromr˚adet, men skogliga biobr¨anslen har styrkan att tillf¨orseln av br¨anslet ¨ar planerbar . Ytterligare styrkor med skogliga biobr¨anslen ¨ar att leveransm¨ojligheterna ¨ar m˚anga samt att Stockholm Exergi har befintliga v¨alfungerande leveranskedjor d¨ar de vardagliga st¨orningarna inte ¨ar ett problem f¨or driften. Svagheterna med anv¨andning av skogliga biobr¨anslen i ett Just-in-time-fl¨ode

¨ar dock betydande och hanteras genom att Stockholm Exergi har en h¨og grad av integration i leveranskedjorna, vilket ¨ar resurskr¨avande.

Att en l˚ang planeringshorisont kr¨avs samtidigt som lagren ¨ar sm˚a medf¨or att skogliga biobr¨anslen inte ¨ar optimala beredskapsbr¨anslen. Vid eventuella ¨okade krav p˚a beredskap i v¨armebranschen kan Stockholm Exergi komma att utmanas, eftersom beredskap

¨ar sv˚arare att ˚astadkomma med skogliga biobr¨anslen j¨amf¨ort med fossila br¨anslen.

Dock ¨ar f¨ordelen med skogliga biobr¨anslen i beredskapen att r˚avaran finns i stora m¨angder i Sverige, men sv˚arigheter kan uppst˚a i en kris att tillgodog¨ora sig den.

Likt ovan m˚aste emellertid skogliga biobr¨anslen j¨amf¨oras med alternativen. Avfall har ocks˚a begr¨ansade lagringsm¨ojligheter, medan det f¨or v¨armepumpar och spillv¨arme kr¨avs fungerande elf¨ors¨orjning samtidigt som ingen lagring finns. Sammantaget bed¨oms skogliga

biobr¨anslen inneb¨ara en j¨amf¨orelsevis god beredskap.

Aven skogliga biobr¨¨ anslens f¨orv¨antade framtida l¨onsamhet m˚aste j¨amf¨oras med konkurrerande br¨anslen och tekniker. Avfallsf¨orbr¨anningen f¨orv¨antas minska anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen p˚a grund av avfallets eventuellt ¨okade relativa l¨onsamhet som bland annat orsakas av att Stockholm Exergi f˚ar betalt f¨or att f¨orbr¨anna avfall, medan f¨oretaget m˚aste k¨opa biobr¨ansle. ˚A andra sidan st¨arker avfallsskatten skogliga biobr¨anslens relativa l¨onsamhet.

F¨orutom ¨okad avfallsf¨orbr¨anning i framtiden ¨ar det troligt att Stockholm Exergis anv¨andning av v¨armepumpar kommer ¨oka p˚a grund av tidvis l˚agt elpris. Det framtida elpriset f¨orutsp˚as vara volatilt, vilket inneb¨ar att v¨armepumparnas l¨onsamhet kommer variera mycket. N¨ar elpriset ¨ar h¨ogt kommer skogliga biobr¨anslen troligen fortsatt spela en viktig roll, men generellt sett l¨ar ¨okad anv¨andning av v¨armepumpar minska de skogliga

F¨orutom ¨okad avfallsf¨orbr¨anning i framtiden ¨ar det troligt att Stockholm Exergis anv¨andning av v¨armepumpar kommer ¨oka p˚a grund av tidvis l˚agt elpris. Det framtida elpriset f¨orutsp˚as vara volatilt, vilket inneb¨ar att v¨armepumparnas l¨onsamhet kommer variera mycket. N¨ar elpriset ¨ar h¨ogt kommer skogliga biobr¨anslen troligen fortsatt spela en viktig roll, men generellt sett l¨ar ¨okad anv¨andning av v¨armepumpar minska de skogliga