Leveranss¨ akerhet p˚ a l˚ ang sikt

I detta avsnitt redog¨ors det f¨or hur efterfr˚agan p˚a och utbudet av skogliga biobr¨anslen kan komma att utvecklas ¨over de n¨armaste ˚artiondena. Den framtida efterfr˚agan och det framtida utbudet kommer att bli avg¨orande f¨or hur tillg¨angligheten och den framtida leveranss¨akerheten utvecklas f¨or de skogliga restprodukter som anv¨ands i Stockholm Exergis fj¨arrv¨armeproduktion.

Utg˚angspunkten f¨or unders¨okningen ¨ar utvecklingen av efterfr˚agan och utbudet i Sverige.

Ett grundl¨aggande antagande ¨ar att en liknande utveckling kommer att ske i andra l¨ander.

Anledningen till antagandet ¨ar att Stockholm Exergi importerar r˚avara och d¨arf¨or ¨ar beroende av f¨or¨andringar av efterfr˚agan och utbud p˚a biomassa ¨aven utanf¨or Sverige.

Framtida efterfr˚agan p˚a skogligt material

En del av arbetet f¨or att minska klimatf¨or¨andringarna ¨ar omst¨allningen mot en bioekonomi. EU definierar begreppet bioekonomi som ”en ekonomi som anv¨ander sig av biologiska resurser f¨or produktion av livsmedel och foder, industriell tillv¨axt och energiproduktion, och i och med det minskade beroendet av fossila resurser”.

Genom fr¨amjandet av bioekonomin menar IVA att skogen kommer vara viktig i klimatomst¨allningen. De framf¨or ¨aven att skogsindustrin som en del av det vill ¨oka f¨or¨adlingsv¨ardet – allts˚a bidraget till BNP – av sina produkter, vilket inneb¨ar att skogsindustrin ¨onskar tillverka mer h¨ogv¨ardiga produkter (IVA, 2017).

I och med bioekonomins utveckling breddas och f¨orst¨arks allts˚a aff¨arsm¨ojligheterna f¨or skogsindustrin, vilka till exempel innefattar material till byggnation och m¨obler, massa- och pappersindustrin, bioraffinaderier samt till bioenergisektorn. En naturlig f¨oljd av denna utveckling ¨ar att en ¨okad efterfr˚agan p˚a biomassa f¨orutsp˚as (IVL Svenska Milj¨oinstitutet, 2020). En ¨okad efterfr˚agan p˚a biomassa f¨oreb˚adas ¨aven av Dag Henning, energianalytiker p˚a Naturv˚ardsverket, Helena Leander vid policyenheten p˚a Energimyndigheten samt M˚arten Larsson som ¨ar ansvarig f¨or bioenergifr˚agor p˚a Skogsindustrierna (Henning, 2021)(Leander, 2021)(Larsson, 2021).

Den v¨axande efterfr˚agan p˚a biomassa tros drivas av andra sektorer ¨an el- och fj¨arrv¨armebranschen (IVL Svenska Milj¨oinstitutet, 2020). I nul¨aget st˚ar uppv¨armning av fastigheter och tappvarmvatten f¨or en fj¨ardedel av det totala energibehovet i Sverige, men denna andel antas minska p˚a grund av energieffektiviseringar ¨aven n¨ar populations¨okningen beaktas (V¨armemarknad Sverige, 2014).

Ut¨over det p˚apekar Henning p˚a Naturv˚ardsverket att ¨aven br¨anslebehovet i fj¨arrv¨armebranschen kommer minska till f¨oljd av energieffektiviseringar (Henning, 2021). Energimyndigheten bed¨omer att fj¨arrv¨armeanv¨andningen kommer att minska med cirka 10 procent till ˚ar 2030 fr˚an ˚ar 2014. Denna utveckling f¨orklaras av just energieffektiviseringar, men ¨aven av ¨okad anv¨andning av v¨armepumpar (B¨orjesson, 2016). Ytterligare n˚agot som kan minska efterfr˚agan p˚a skogliga biobr¨anslen fr˚an fj¨arrv¨armesektorn ¨ar en ¨okad anv¨andning av avfall f¨or f¨orbr¨anning (IVL Svenska Milj¨oinstitutet, 2019a).

Aven om v¨¨ armebehovet minskar har fj¨arrv¨armen en roll i framtidens energisystem enligt Energimyndighetens l˚angsiktiga scenarier. Enligt framtidsscenarierna varierar fj¨arrv¨armeproduktion mellan 60–62 TWh. Detta g¨aller f¨or alla scenarier f¨orutom f¨or scenariot med l˚agt elpris, d˚a produktionen f¨orutsp˚as vara 55 TWh (Energimyndigheten, 2021). Under en intervju innan genomr¨ostandet av EU:s h˚allbarhetstaxonomi pekar

¨

aven Leander fr˚an Energimyndigheten p˚a att bioenergin har en roll i det framtida energisystemet och att det ¨ar sv˚art att betrakta bioenergin som en ¨overg˚angsl¨osning.

D¨arf¨or ¨ar det troligt att branschen fortsatt kommer utg¨ora en del av framtidens efterfr˚agan p˚a skogligt biobr¨ansle. Dock nyanserar Leander att det inte ¨ar helt om¨ojligt att betrakta bioenergi som en ¨overg˚angsl¨osning om det satsas mycket extensivt p˚a minskad energianv¨andning eller p˚a ¨okad anv¨andning av n˚agon annan energik¨alla (Leander, 2021).

En annan sektor d¨ar efterfr˚agan p˚a skogligt biobr¨ansle ˚a andra sidan f¨orv¨antas ¨oka

¨ar i processindustrin, vilken bland annat innefattar massa- och pappersindustrin (IVL Svenska Milj¨oinstitutet, 2020). Sweco har utrett hur efterfr˚agan p˚a biobr¨ansle p˚averkas i olika sektorer om f¨ardplanerna f¨or ett fossilfritt Sverige ˚ar 2045 implementeras.

Efterfr˚age¨okningen ber¨aknas uppg˚a till 23 TWh f¨or industrin. Som j¨amf¨orelse var den totala bioenergianv¨andningen 87 TWh ˚ar 2016 (Sweco, 2019).

Efterfr˚agan p˚a biomassa f¨orv¨antas ¨aven ¨oka fr˚an byggsektorn som en stor del av den nya bioekonomin. Exempelvis ¨ar en del av Fossilfritt Sveriges f¨ardplan att byggsektorn ska anv¨anda mer tr¨a. Fr˚an n¨aringslivet finns ¨aven planer p˚a att b¨orja bygga flerfamiljshus av tr¨a (SLU, 2019). G¨allande enfamiljshus i Sverige byggs i dagsl¨aget 90 procent av dem i tr¨a och procentsatsen f¨orv¨antas ¨oka (Kumar, et al., 2020).

F¨orutom byggnation av bost¨ader finns exempel p˚a helt andra typer av byggnationer som n¨aringslivet vill bygga i tr¨a i framtiden. Ett exempel ¨ar f¨oretaget Modvion som under 2020 reste det f¨orsta modulariserade vindkraftverket i tr¨a. Modvions konkurrensf¨ordelar till f¨oljd av anv¨andning av tr¨a utg¨ors av ¨okad kostnadseffektivitet, m¨ojligheten att bygga h¨ogre vindkraftverk samt att inbindning av kol sker i de nya kraftverken (Modvion , 2021).

F¨oretag som Modvion bidrar till en ¨okad efterfr˚agan p˚a h¨ogv¨ardiga skogliga produkter i den v¨axande bioekonomin.

En ¨okad efterfr˚agan p˚a skogliga produkter kan ¨aven uppkomma i kemikalieindustrin, eftersom det finns stor potential att anv¨anda skogliga restprodukter vid produktion av kemikalier (Milj¨om˚alsr˚adet, 2017). Sektorn har ¨okat de senaste tio ˚aren till f¨oljd av bland annat ¨okade oljepriser och ¨andrade preferenser hos konsumenterna. Efterfr˚agan p˚a biobaserade kemikalier har ¨okat i Sverige och skogliga restprodukter ¨ar en viktig insatsvara (Kumar, et al., 2020), vilket ¨aven Henning p˚a Naturv˚ardsverket understryker (Henning, 2021). Dock f¨orv¨antas p˚averkan p˚a den totala efterfr˚agan p˚a skogliga restprodukter av kemikalieproduktionen vara f¨orh˚allandevis liten (Kumar, et al., 2020).

Aven framst¨¨ allning av textilier och plaster b¨or i stor utstr¨ackning framst¨allas av skogliga produkter i framtiden enligt Fossilfritt Sveriges f¨ardplaner (Kumar, et al., 2020).

Transportsektorn ¨ar ytterligare en sektor i vilken efterfr˚agan p˚a skogliga produkter f¨orutsp˚as ¨oka. Det bed¨omer bland annat Leander p˚a Energimyndigheten. I transportsektorn kommer restprodukter fr˚an s˚agverk och massabruk att anv¨andas i

f¨orsta hand, men ¨aven grot kan bli aktuellt. ¨Okningen av efterfr˚agan p˚a grot fr˚an transportsektorn kan ske b˚ade direkt och indirekt. Den direkta efterfr˚age¨okningen uppkommer genom anv¨andning av grot som r˚avara f¨or biodrivmedel. Den indirekta efterfr˚age¨okningen uppst˚ar ist¨allet n¨ar sektorer som kan v¨alja mellan att anv¨anda grot eller s˚agverksrester prioriterar grot p˚a grund av en stor ¨okad efterfr˚agan p˚a s˚agverksrester fr˚an transportsektorn (Leander, 2021). En m¨ojlig ¨okad anv¨andning av grot f¨orutsp˚as ¨aven av Kjell Andersson som besitter rollerna som kommunikation- och n¨aringspolitisk chef p˚a Svebio samt som ordf¨orande i Bioenergy Europe’s arbetsgrupp f¨or h˚allbarhetsfr˚agor (Andersson, 2021).

I Swecos tidigare n¨amnda rapport framg˚ar att efterfr˚agan p˚a biobr¨ansle fr˚an transportsektorn kommer att ¨oka med 52 TWh om f¨ardplanerna f¨or fossilfrihet till ˚ar 2045 implementeras (Sweco, 2019). Trafikanalys beskriver att v¨agfordon med f¨orbr¨anningsmotorer kommer att vara vanliga under de kommande ˚artiondena och att biodrivmedel d˚a kommer ha en viktig roll. Som en konsekvens av ¨okad elektrifiering antas efterfr˚agan p˚a biodrivmedel att plana ut efter ˚ar 2030 (Trafikanalys, 2020).

Aven Erik Thornstr¨¨ om, ansvarig f¨or skatter och styrmedel p˚a Energif¨oretagen Sverige, framf¨or att mindre m¨angder biodrivmedel troligen kommer att anv¨andas i transportsektorn p˚a l˚ang sikt till f¨oljd av elektrifieringen - s¨arskilt om kostnaden f¨or elektrifiering av tunga transporter sjunker (Thornstr¨om, 2021). Till skillnad fr˚an i v¨agfordonssektorn kan dock anv¨andningen av skogliga biodrivmedel vara stor ¨aven p˚a l˚ang sikt i flygsektorn samt i den marina sektorn, menar Andersson p˚a Svebio och Bioenergy Europe. Anledningen ¨ar att elektrifiering ¨ar sv˚arare att genomf¨ora i de sektorerna j¨amf¨ort med i v¨agfordonssektorn (Andersson, 2021).

Efterfr˚agan p˚a skogligt br¨ansle till transportsektorn fr¨amjas av reduktionsplikten som inneb¨ar att en avgift m˚aste betalas av drivsmedelsdistribut¨orer om v¨axthusgasreduktionen som br¨anslet medf¨or inte ¨ar tillr¨ackligt stor i f¨orh˚allande till uppst¨allda m˚al. Minskningen av koldioxid j¨amf¨ort med det helt fossila alternativet m˚aste uppg˚a till 4,2 procent f¨or bensin och 21 procent f¨or diesel (Trafikanalys, 2020).

Reduktionsplikten bidrar till att det ¨ar kostnadseffektivt att blanda in mer och mer biodrivmedel i fossila br¨anslen (IVA, 2017). Enligt Fossilfritt Sveriges f¨ardplaner ska mer biodrivmedel anv¨andas i fordon. Dessa biodrivmedel ska bland annat framst¨allas ur s˚agverksrester (SLU, 2019).

En stor del av efterfr˚agan p˚a skogliga biobr¨anslen kan komma fr˚an flygsektorn i framtiden.

Transportstyrelsen rapporterar att allt fler flygf¨oretag blandar in biobr¨ansle i drivmedlet.

Flygsektorn ska till och med vara helt fossilfri ˚ar 2030 enligt Fossilfritt Sveriges f¨ardplaner och d˚a spelar skogliga biobr¨anslen en viktig roll (SLU, 2019)(Transportstyrelsen, 2021).

En insatsvara som kan anv¨andas vid produktion av dessa biodrivmedel ¨ar skogliga restprodukter (Transportstyrelsen, 2021).

N˚agot som kan p˚askynda utvecklingen mot en st¨orre andel biodrivmedel i flygsektorn

¨ar om reduktionsplikt inf¨ors ¨aven i denna sektor. I december 2020 presenterades ett lagf¨orslag om att inf¨ora en s˚adan reduktionsplikt fr˚an och med den 1 juli 2021. Enligt f¨orslaget ska kravet fr˚an b¨orjan vara att 0,8 procent biodrivmedel ska blandas in i

flygbr¨anslena. Procentsatsen ska sedan enligt f¨orslaget successivt ¨okas till 27 procent

˚ar 2030 (Regeringen, 2020).

Reduktionsplikterna inom transportsektorn ¨ar n˚agot som Erik Dotzauer, styrmedelsexpert p˚a Stockholm Exergi, f¨orutsp˚ar kommer ¨oka konkurrensen om skogliga restprodukter. Dotzauer menar att den ¨okade konkurrensen om det skogliga materialet ¨ar det st¨orsta hindret f¨or fortsatt anv¨andning av skogliga biobr¨anslen (Dotzauer, 2021). Thornstr¨om framf¨or dock att marknaden nog kommer att klara av en

¨okad konkurrens eftersom det finns potential att ¨oka uttaget av skogliga restprodukter (Thornstr¨om, 2021).

Jonas Paulsson, statistiker p˚a Skogsstyrelsen med l˚ang erfarenhet fr˚an Energimyndigheten, delar en n˚agot annorlunda bild av den framtida efterfr˚agan p˚a skogliga restprodukter fr˚an transportsektorn. Paulsson framf¨or att vid framst¨allning av biodrivmedel anv¨ands s˚a rena insatsprodukter som m¨ojligt. Helst anv¨ands tallolja, sedan avlutar s˚asom lignin, sedan s˚agverkssp˚an och sist grot. Grot ¨ar ocks˚a en dyrare insatsvara ¨an s˚agverksrester och ¨aven d¨arf¨or anv¨ands s˚agverksrester hellre ¨an grot, framf¨or Paulsson. D¨arf¨or menar Paulsson att transportsektorn kan bidra med en ¨okad efterfr˚agan p˚a s˚agverksrester, men ha en mycket liten p˚averkan p˚a efterfr˚agan p˚a grot.

Aven en ¨¨ okad anv¨andning av returtr¨a sp˚ar Paulsson kommer minska efterfr˚agan p˚a grot.

Sett till hela energisystemet f¨orutsp˚ar Paulsson dock en of¨or¨andrad anv¨andning av grot (Paulsson, 2021).

Slutligen kan slutsatsen dras att efterfr˚agan p˚a skoglig biomassa inte tros ¨oka i energisektorn. D¨aremot f¨orutsp˚as efterfr˚agan p˚a skoglig biomassa att ¨oka i processindustrin, byggsektorn, transportsektorn, massa- och pappersindustrin samt kemikalieindustrin i och med ¨overg˚angen till en bioekonomi.

Framtida utbud av skogligt material

I den svenska skogen ¨ar tillv¨axttakten f¨or virkesf¨orr˚adet h¨ogre ¨an avverkningstakten (SLU, 2019). Det goda utbudet i de svenska skogarna bidrar till att bioenergin kan spela en viktig roll i det framtida f¨ornyelsebara energisystemet genom ett ¨okat uttag av skogliga restprodukter (Kumar, et al., 2020). Henning vid Naturv˚ardsverket menar att det i dagsl¨aget l¨amnas mycket grot i de svenska skogarna (Henning, 2021). Ett h˚allbart ¨okat uttag av skogliga restprodukter beh¨over dock beakta biologisk m˚angfald och f¨orsurning av skogsmark (IVL Svenska Milj¨oinstitutet, 2020).

Det finns m˚anga faktorer som p˚averkar det framtida utbudet av skogliga material.

Tillg˚angen p˚a r˚avaran p˚averkas av politiska styrmedel, teknisk utveckling, vilket typ av skogsbruk som bedrivs och milj¨om˚al. En annan faktor som har p˚averkan p˚a skogens tillv¨axt ¨ar klimatf¨or¨andringar. Det finns dock en stor os¨akerhet i prognoserna f¨or hur klimatf¨or¨andringarna kommer att p˚averka skogsbruket (IVL Svenska Milj¨oinstitutet, 2019a).

I Skogsstyrelsens prognos f¨or hur klimatf¨or¨andringarna kan komma att p˚averka den svenska skogen p˚apekas att en h¨ojd medeltemperatur leder till en l¨angre tillv¨axts¨asong och d¨armed en st¨orre tillv¨axt av skogen. De uppskattar en ¨okad tillv¨axt p˚a i genomsnitt 15–25 procent mellan ˚aren 2040 och 2070. Det finns dock andra

konsekvenser av klimatf¨or¨andringarna som kan vara h¨ammande f¨or skogstillv¨axten. Med klimatf¨or¨andringarna f¨orv¨antas en ¨okad nederb¨ord. Denna nederb¨ord antas dock vara mer koncentrerad. Detta inneb¨ar en ¨okad risk f¨or torka, vilket skulle ha en negativ inverkan p˚a skogstillv¨axten. En ¨okad torka leder ¨aven till st¨orre risk f¨or skogsbr¨ander (Skogsstyrelsen, 2020b).

Med stigande temperaturer kan ¨aven milda vintrar leda till en minskad tillv¨axt i och med att hjortdjur betar mer. Milda vintrar ger ¨aven upphov till en ¨okad risk f¨or k¨orskador.

Detta kan leda till ett begr¨ansat uttag av skogsmaterial f¨or att k¨orskador ska undvikas.

Med ett varmare klimat ¨okar ¨aven risken f¨or insekts- och svampangrepp, s˚asom rotr¨ota och granbarkborreangrepp, vilket kan leda till bortfall i skogsbest˚andet. ¨Aven en ¨okad risk f¨or stormar riskerar skogens tillv¨axttakt till f¨oljd av stormf¨allning. Skogsstyrelsen menar slutligen att det finns en risk f¨or att klimatf¨or¨andringarna ¨aven ¨okar sannolikheten f¨or v˚arfrost, vilket h¨ammar skogens tillv¨axt (Skogsstyrelsen, 2020b).

Samtidigt finns det optimistiska bed¨omningar g¨allande den svenska skogens kapacitet att tillgodose den ¨okade efterfr˚agan p˚a skogliga restprodukter. I Svebios f¨ardplan f¨or bioenergin framh˚alls att det finns en stor potential att ¨oka uttaget av skogliga restprodukter och den svenska produktionen av h˚allbart producerad biomassa (Svebio, 2020). ¨Aven Helena Leander vid Energimyndigheten menar att uttaget f¨or grot kan ¨oka och att vissa arealer kan beskogas med energiskog f¨or att ¨oka det svenska utbudet av skoglig biomassa (Leander, 2021).

P˚al B¨orjesson, professor vid institutionen f¨or milj¨o och energiteknik p˚a Lunds universitet, har kvantifierat de m¨angder ˚arligt ¨okat uttag av skogligt material f¨or energi¨andam˚al som

¨ar m¨ojligt i den svenska skogen. De uttag som skattats tar h¨ansyn till tekniska, ekonomiska och ekologiska begr¨ansningar. M¨angderna som presenteras tar d¨armed bland annat h¨ansyn till regleringen att minst 20 procent av grotet ska l¨amnas vid avverkningsplatsen (B¨orjesson, 2016).

I Tabell 3 presenteras det totala m¨ojliga ¨okade uttaget av skoglig biomassa till energi¨andam˚al samt det m¨ojliga ¨okade uttaget av grot i dagsl¨aget och ˚ar 2050. I Tabell 3 ˚ask˚adligg¨ors att det i dagsl¨aget finns ett m¨ojligt ¨okat uttag av s˚av¨al grot som annan biomassa f¨or energi¨andam˚al. Till ˚ar 2050 kan detta uttag ¨oka ytterligare. G¨allande uttaget av grot har det under de senaste ˚aren varierat mellan 6–10 TWh. Den variation som finns i uttaget av grot kan framf¨or allt h¨arledas till en pendlande efterfr˚aga i fj¨arrv¨armesektorn (B¨orjesson, 2016).

Tabell 3: Totalt m¨ojligt ¨okat uttag av skoglig biomassa f¨or energi¨andam˚al och m¨ojligt

¨okat uttag av grot b˚ade idag och ˚ar 2050. Os¨akerhetsintervallen f¨or uttaget redog¨ors f¨or inom parentes. Os¨akerhetsintervallet tar ¨aven h¨ansyn till de ytterligheter som potentiellt p˚averkar det m¨ojliga ¨okade uttaget. Den l¨agre niv˚an i os¨akerhetsintervallet utg¨ors av scenarier med h˚ardare ekologiska restriktioner och mindre energieffektivisering inom skogsbruket. Den h¨ogre niv˚an i os¨akerhetsintervallet motsvarar motsatsen till detta (B¨orjesson, 2016).

Aven IVL Svenska Milj¨¨ oinstitutet har kvantifierat hur det svenska utbudet av skogligt material kan komma att utvecklas under de n¨armaste ˚artiondena. Denna kvantifiering presenteras i Tabell 4. ¨Aven de menar att utbudet av s˚av¨al total skoglig biomassa som av grot f¨orv¨antas ¨oka under de n¨armsta ˚artiondena (IVL Svenska Milj¨oinstitutet, 2019a).

Tabell 4: Totalt utbud skogligt biobr¨ansle och grot i de svenska skogarna i dagsl¨aget, ˚ar 2030 samt ˚ar 2040 (IVL Svenska Milj¨oinstitutet, 2019a).

Vidare menar Paulsson, statistiker vid Skogsstyrelsen, att utbudet av sekund¨ara restprodukter fr˚an exempelvis s˚agverksindustrin tenderar att ¨oka i h¨ogkonjunkturer d˚a anv¨andningen av skogen ¨okar. I l˚agkonjunkturer d¨aremot ¨okar anv¨andningen av den prim¨ara restprodukten grot d˚a tillg˚angen p˚a de sekund¨ara restprodukterna minskar. Fram˚at f¨orutsp˚ar Paulsson en minskad produktion av pappersmassa, n˚agot som potentiellt skulle kunna minska utbudet av skogliga sekund¨ara restprodukter. Samtidigt p˚apekar Paulsson att marknaden f¨or kartonger ¨ar stark och att detta kan leda till ett

¨okat utbud av sekund¨ara restprodukter. Paulsson f¨orutsp˚ar att skogsbruket kommer att

¨oka med en halv procent per ˚ar och att det d¨armed kommer att finnas en god framtida tillg˚ang p˚a skogliga restprodukter (Paulsson, 2021).

Avslutningsvis kommer det framtida utbudet av och efterfr˚agan p˚a skogligt material inte enbart p˚averka skogliga biobr¨anslens leveranss¨akerhet, utan ¨aven deras l¨onsamhet.