Skogliga biobränslens roll i Stockholm Exergis framtida strategi

INOM

EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2021 ,

Skogliga biobränslens roll i Stockholm Exergis framtida strategi

ELLINOR DANIELSSON JENNY EKMAN

KTH

SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT

Skogliga biobr¨anslens roll i Stockholm Exergis framtida strategi

Ellinor Danielsson

elldan@kth.se

Jenny Ekman

jenekm@kth.se

Juni 2021

Sammanfattning

Studien syftade till att ge en rekommendation ang˚ aende hur fj¨ arrv¨ armebolaget Stockholm Exergi b¨ or utforma sin framtida strategi betr¨ affande fasta of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen. Genom litteraturstudier och intervjuer utreddes dessa br¨ anslens konkurrenskraft utifr˚ an perspektiven klimatneutralitet, politiska direktiv och styrmedel, leveranss¨ akerhet samt l¨ onsamhet. Resultatet visade bland annat att anv¨ andningen av grenar och toppar kan medf¨ ora klimatnytta. Vidare framkom att implementeringen av EU:s nya f¨ ornybartdirektiv inte kommer att ha storskalig p˚ averkan p˚ a Stockholm Exergis framtida anv¨ andning av dessa br¨ anslen. G¨ allande leveranss¨ akerhet och l¨ onsamhet p˚ avisades exempelvis en st¨ orre framtida efterfr˚ agan p˚ a skogliga restprodukter fr˚ an andra sektorer. ¨ Andock kunde slutsatsen dras att skogliga biobr¨ anslen, under vissa f¨ oruts¨ attningar, har en viktig roll i Stockholm Exergis framtida fj¨ arrv¨ armeproduktion.

Nyckelord : fasta skogliga biobr¨ anslen, fj¨ arrv¨ arme, Stockholm Exergi,

koldioxidneutralitet, carbon payback time, RED II, skogscertifieringssystem,

leveranskedjor, prisutveckling

Abstract

The study aimed to give a recommendation regarding how the district heating company Stockholm Exergi should design their future strategy concerning unprocessed solid woody biofuels. Through literature studies and interviews, the competitiveness of the fuels has been assessed based on climate neutrality, political directives and instruments, security of supply as well as profitability. Among other things, the results showed that the use of tree branches and tops can imply positive climate effects. Furthermore, the implementation of EU’s new renewable energy directive will only have a marginal impact on Stockholm Exergi’s future use of woody biofuels. Regarding the security of supply and profitability, an increased future demand of forest residues in other sectors have been identified.

However, the study concludes that, under certain circumstances, woody biofuels have an important role in Stockholm Exergi’s future district heating production.

Keywords: solid woody biofuels, district heating, Stockholm Exergi, carbon neutrality,

carbon payback time, RED II, forest certification systems, supply chains, price

developments

F¨ orord

Rapporten behandlar de skogliga biobr¨ anslenas roll i fj¨ arrv¨ armebolaget Stockholm

Exergis framtida strategi. F¨ orfattarna Ellinor Danielsson och Jenny Ekman studerar

Civilingenj¨ orsprogrammet inom Industriell Ekonomi med inriktning mot Energisystem

och H˚ allbar utveckling vid Kungliga Tekniska H¨ ogskolan (KTH). Rapporten ¨ ar

producerad v˚ aren 2021 inom ramen f¨ or kursen Examensarbete i Energisystem, h˚ allbar

utveckling och industriell ekonomi, grundniv˚ a (MJ148X) p˚ a uppdrag av Stockholm

Exergi. Ett stort tack riktas till handledaren Nadja Paz fr˚ an Stockholm Exergi f¨ or

projektid´ e, st¨ od och korrekturl¨ asning samt till Per Lundqvist, handledare och professor

vid KTH. F¨ orfattarna tackar ¨ aven alla som l˚ atit sig intervjuats - n¨ armare best¨ amt

Dag Henning, Daniel Jonsson, Erik Dotzauer, Erik Thornstr¨ om, Helena Leander, Jonas

Paulsson, Kjell Andersson, Monica Lundgren, M˚ arten Larsson, Nadja Paz och Ulf

Wikstr¨ om. Bilden p˚ a framsidan ¨ ar en pressbild fr˚ an Stockholm Exergi.

Inneh˚ all

1 Inledning 1

1.1 Syfte och Fr˚ agest¨ allning . . . . 1

1.2 Avgr¨ ansningar . . . . 2

2 Bakgrund 3 2.1 Fj¨ arrv¨ arme och biobr¨ anslen . . . . 3

2.2 Stockholm Exergis verksamhet . . . . 4

2.2.1 Anl¨ aggningar . . . . 4

2.2.2 Br¨ anslen och import . . . . 5

3 Metod 8 4 Resultat 10 4.1 Klimatneutralitet . . . . 10

4.1.1 Skoglig biomassa som klimatneutralt br¨ ansle . . . . 10

4.1.2 Skoglig biomassa som icke klimatneutralt br¨ ansle . . . . 14

4.1.3 Kvantitativa studier av skogliga biobr¨ anslens klimatp˚ averkan . . . 16

4.1.4 Stockholm Exergis perspektiv . . . . 19

4.2 Politiska direktiv och styrmedel . . . . 21

4.2.1 RED II, LULUCF, EU ETS & Skatter . . . . 21

4.2.2 Politiska hot och m¨ ojligheter . . . . 25

4.2.3 Stockholm Exergis certifieringssystem i f¨ orh˚ allande till RED II . . 27

4.2.4 Intressenters reaktioner . . . . 31

4.3 Leveranss¨ akerhet . . . . 37

4.3.1 Leveranss¨ akerhet p˚ a kort sikt . . . . 37

4.3.2 Leveranss¨ akerhet p˚ a l˚ ang sikt . . . . 42

4.4 L¨ onsamhet . . . . 48

4.4.1 L¨ onsamhet p˚ a en f¨ or¨ andrad marknad . . . . 48

4.4.2 Avfall som alternativt br¨ ansle . . . . 51

4.4.3 V¨ armepumpar och spillv¨ arme som alternativa tekniker . . . . 52

5 Diskussion 53 5.1 SWOT-analys . . . . 53

5.2 Slutsats . . . . 61

5.3 Vidare fr˚ agest¨ allningar . . . . 62

6 Referenser 63

1 Inledning

Under 2020-talet ska m˚ anga klimatm˚ al uppfyllas f¨ or att uppn˚ a den internationella

¨ overenskommelsen Parisavtalet som tr¨ adde i kraft ˚ ar 2016. Under den r˚ adande globala uppv¨ armningen och klimatkrisen kr¨ avs minskade koldioxidutsl¨ app f¨ or att begr¨ ansa den globala medeltemperaturs¨ okningen till maximalt tv˚ a grader j¨ amf¨ ort med f¨ orindustriell tid (Naturv˚ ardsverket, 2020a).

En betydande andel av koldioxidutsl¨ appen kommer fr˚ an uppv¨ armningssektorn.

Exempelvis stod uppv¨ armningen f¨ or mer koldioxidutsl¨ app ¨ an de sammanlagda koldioxidutsl¨ appen fr˚ an b˚ ade transportsektorn och elanv¨ andningen i Stockholm under

˚ ar 1990 (Stockholm Exergi, 2021a). Sedan dess har mycket h¨ ant - idag har koldioxidutsl¨ appen fr˚ an uppv¨ armningssektorn minskat med cirka 70 procent j¨ amf¨ ort med niv˚ aerna fr˚ an 1990 (Stockholm Stad, 2020). Denna minskning av koldioxidutsl¨ app kan h¨ arledas till energieffektiviseringar i och med att allt fler stockholmare har anslutit sig till fj¨ arrv¨ armen¨ atet och d¨ armed fasat ut lokala v¨ armepannor (Stockholm Exergi, 2021a).

En annan f¨ orklaring till de minskade koldioxidutsl¨ appen fr˚ an uppv¨ armningssektorn

¨ ar att fossila br¨ anslen st˚ ar f¨ or en allt mindre andel av br¨ anslemixen i fj¨ arrv¨ armens produktionsanl¨ aggningar. Stockholm Exergi har sedan 2020 helt fasat ut koleldade kraftv¨ armeverk och ersatt br¨ anslet med bland annat skogliga biobr¨ anslen. Anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen har d¨ armed blivit en viktig del av Stockholm Exergis arbete mot en h˚ allbar fj¨ arrv¨ armeproduktion (Stockholm Exergi, 2020d).

Samtidigt sker en omv¨ arldsutveckling d¨ ar skogliga biobr¨ anslen ifr˚ agas¨ atts alltmer g¨ allande huruvida de kan r¨ aknas som klimatneutrala. D¨ artill har politiska styrmedel som reglerar anv¨ andning av br¨ anslet f¨ or¨ andrats. F¨ orutom skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet samt politiska direktiv ¨ ar ¨ aven leveranss¨ akerhet och l¨ onsamhet viktiga faktorer som spelar in i de skogliga biobr¨ anslets konkurrenskraft och nytta (Paz, 2021).

1.1 Syfte och Fr˚ agest¨ allning

Stockholm Exergis nuvarande inst¨ allning till skogliga biobr¨ anslen ¨ ar att anv¨ andningen av dessa ¨ ar en del av l¨ osningen f¨ or att n˚ a m˚ alet om klimatpositivitet till ˚ ar 2025.

Med bakgrund av detta var syftet med denna studie att ta fram beslutsunderlag f¨ or Stockholm Exergis framtida position g¨ allande deras anv¨ andning av skogliga biobr¨ anslen.

Fr˚ agest¨ allningen som unders¨ oktes ¨ ar d¨ armed:

Hur b¨ or Stockholm Exergi utforma sin framtida strategi betr¨ affande skogliga biobr¨ anslen i fj¨ arrv¨ armeproduktionen med h¨ ansyn till de f¨ oljande fyra aspekterna?

• Klimatneutralitet

• Politiska direktiv och styrmedel

• Leveranss¨akerhet

• L¨onsamhet

1.2 Avgr¨ ansningar

Den fr¨ amsta avgr¨ ansningen i rapporten ¨ ar att enbart fasta skogliga biobr¨ anslen har unders¨ okts och d¨ armed har inte exempelvis biooljor inkluderats. Fokus har ¨ aven legat p˚ a of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen och d¨ armed inte p˚ a pellets i och med att Stockholm Exergi planerar att fasa ut anv¨ andningen av detta f¨ or¨ adlade biobr¨ ansle. I rapporten avser d¨ arf¨ or begreppet skogliga biobr¨ anslen enbart fasta och of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen.

En annan avgr¨ ansning ¨ ar att analysen har fokuserat p˚ a fj¨ arrv¨ armeproduktion och inte p˚ a Stockholm Exergis elproduktion. Denna avgr¨ ansning har en mycket liten p˚ averkan p˚ a analysen eftersom el fr¨ amst ¨ ar en biprodukt fr˚ an fj¨ arrv¨ armeproduktionen.

Ytterligare en avgr¨ ansning ¨ ar att social h˚ allbarhet inte har studerats f¨ or skogliga biobr¨ anslen och dess alternativ. Dessutom har tonvikten legat vid koldioxidneutralitet n¨ ar klimatneutralitet studerats, ¨ aven om biologisk m˚ angfald har varit en viktig aspekt.

D¨ artill ¨ ar en avgr¨ ansning att de skogliga biobr¨ anslena enbart har j¨ amf¨ orts med vissa

alternativa br¨ anslen. De alternativa br¨ anslena som har valts ¨ ar de som ¨ ar f¨ orenliga

med Stockholm Exergis h˚ allbarhetsm˚ al. D¨ arf¨ or har fossila br¨ anslen inte presenterats som

relevanta alternativa br¨ anslen.

2 Bakgrund

I denna del presenteras den relevanta bakgrunden till anv¨ andningen av biobr¨ anslen.

D¨ armed beskrivs fj¨ arrv¨ arme, Stockholm Exergis verksamhet samt olika typer av biobr¨ anslen.

2.1 Fj¨ arrv¨ arme och biobr¨ anslen

M˚ alet med fj¨ arrv¨ arme ¨ ar att v¨ arma inomhusmilj¨ oer och tappvarmvatten.

Fj¨ arrv¨ armeprocessen hos Stockholm Exergi inleds med att br¨ ansle levereras till kraftv¨ armeverket. I kraftv¨ armeverket produceras b˚ ade v¨ arme och el. Vid f¨ orbr¨ anning av br¨ anslet frig¨ ors energi som v¨ armer vatten. El genereras till f¨ oljd av att vatten˚ angan f˚ ar turbiner att rotera. Dessutom v¨ armer det varma vattnet i kraftv¨ armeverket vattnet i fj¨ arrv¨ armesystemets ledningar via v¨ armev¨ axling. Det nedkylda vattnet v¨ arms sedan upp igen via f¨ orbr¨ anning av br¨ anslen. Under processen tillvaratas ¨ aven v¨ armen i r¨ oken som bildas. Det uppv¨ armda vattnet distribueras ut i Stockholms fj¨ arrv¨ armen¨ at, varp˚ a v¨ armen ˚ aterigen v¨ armev¨ axlas men denna g˚ ang till fastighetens egna vattensystem via en fj¨ arrv¨ armecentral. Med vatten fr˚ an fastighetens egna vattensystem v¨ arms b˚ ade element och tappvarmvatten (Stockholm Exergi, 2021b).

Ett vanligt br¨ ansle i kraftv¨ armeverk ¨ ar biobr¨ anslen. Biobr¨ anslen utg¨ ors och tillverkas av organiska best˚ andsdelar. Dessa br¨ anslen kan vara fasta, flytande eller gasformiga.

Flytande och gasformiga biobr¨ anslen anv¨ ands ofta inom transportsektorn medan fr¨ amst fasta biobr¨ anslen anv¨ ands inom kraft- och v¨ armeproduktion (WWF, 2020).I Sverige fanns 230 biokraftv¨ armeverk ˚ ar 2019 med en total installerad effekt p˚ a drygt 4300 MW.

Ytterligare 15 biokraftv¨ armeverk planerades att byggas eller var under uppbyggnad under 2019 (Energimyndigheten, 2020a).

Fasta biobr¨ anslen som anv¨ ands inom kraft- och v¨ armeproduktion utg¨ ors av tr¨ adprodukter och biogent avfall. Biobr¨ anslen som utg¨ ors av tr¨ a klassificeras som skogliga biobr¨ anslen.

Skogligt biobr¨ ansle i sin tur kan delas upp i tv˚ a kategorier; f¨ or¨ adlade och of¨ or¨ adlade (IVL Svenska Milj¨ oinstitutet, 2019a). Skogliga biobr¨ anslen ¨ ar ett av de vanligaste biobr¨ anslena i Sverige. ˚ Ar 2017 stod skogliga biobr¨ anslen f¨ or 63,6 TWh av den totala biobr¨ ansleanv¨ andningen p˚ a 142,7 TWh. Anv¨ andningen av of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen uppgick till 55,1 TWh och utgjorde d¨ armed majoriteten av anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen (IVL Svenska Milj¨ oinstitutet, 2019a).

F¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen utg¨ ors av tr¨ apellets, tr¨ abriketter och tr¨ apulver.

Gemensamt f¨ or dessa br¨ anslen ¨ ar att de genomg˚ att en energikr¨ avande produktionsprocess

efter att r˚ avaran tr¨ a har avverkats. Tr¨ apellets och tr¨ abriketter best˚ ar av sammanpressat

finf¨ ordelat tr¨ a medan tr¨ apulver inte ¨ ar sammanpressat. De f¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslena

har en l˚ ag fukthalt, vilket medf¨ or att hantering och lagring ¨ ar relativt okomplicerat

(Ringman, 1995). Of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen utg¨ ors av tr¨ aflis och biprodukter fr˚ an

s˚ agverksindustrin. Tr¨ aflis i sin tur kan utg¨ oras av bland annat stubbar, stamved samt

grenar och toppar (grot) (IVL Svenska Milj¨ oinstitutet, 2019a).

Det finns ¨ aven ytterligare s¨ att att klassificera skoglig biomassa som anv¨ ands som br¨ ansle inom energisektorn - n¨ amligen som prim¨ ara eller sekund¨ ara skogliga biobr¨ anslen. Exempel p˚ a prim¨ ara skogliga biobr¨ anslen ¨ ar grot, stubbar och stamved (Europakommisionen, 2021). Ytterligare ett br¨ ansle ¨ ar br¨ ansleved, vilket ¨ ar stamved som ¨ ar r¨ ot-, brand- eller insektsskadad och som d¨ armed inte kan anv¨ andas inom industrin (Lundgren, 2021b). Sekund¨ ara skogliga biobr¨ anslen ¨ ar biomassa som utg¨ ors av restprodukter fr˚ an s˚ agverksindustrin eller andra industrier. Inom EU uppskattas 49 procent av det skogliga biobr¨ anslet vara sekund¨ ara och 37 procent prim¨ ara. De resterande 14 procent ¨ ar oklassificerade men utg¨ ors troligen mestadels av prim¨ ara skogliga biobr¨ anslen (Europakommisionen, 2021).

2.2 Stockholm Exergis verksamhet

Stockholm Exergi ¨ ar ett energibolag som fokuserar p˚ a fj¨ arrv¨ arme. F¨ oretaget levererar v¨ arme och kyla till cirka 800 000 personer i Stockholmsomr˚ adet och dessutom bidrar de med el till n¨ atet fr˚ an deras kraftv¨ armeverk. Ut¨ over privatpersoners bost¨ ader ¨ ar

¨ aven ¨ over 400 st¨ orre verksamheter, s˚ asom sjukhus och datahallar, kopplade till deras fj¨ arrv¨ armen¨ at (Stockholm Exergi, 2021c). Totalt v¨ armer Stockholm Exergi upp 73 miljoner kvadratmeter (Stockholm Exergi, 2020d).

Stockholm Exergi ¨ ags till lika delar av Fortum och Stockholms stad och har ungef¨ ar 1500 leverant¨ orer (Stockholm Exergi, 2020d). ˚ Ar 2020 uppgick den totala f¨ ors¨ aljningen till 8247 GWh, varav v¨ arme stod f¨ or 7224 GWh. Samma ˚ ar var nettooms¨ attningen 6180 miljoner SEK samtidigt som resultatet utgick till 878 miljoner SEK (Stockholm Exergi, 2021k).

Produktionen drivs till 99 procent av f¨ ornyelsebara eller ˚ atervunna br¨ anslen, men Stockholm Exergi har som m˚ al att bli klimatpositiva ˚ ar 2025 (Stockholm Exergi, 2021k).

M˚ alet inneb¨ ar att klimatneutralitet inte ¨ ar tillr¨ ackligt, utan f¨ oretaget ska ha negativa utsl¨ app av koldioxid. Ett steg mot det m˚ alet ¨ ar att minimera anv¨ andningen av jungfruliga produkter – allts˚ a att i st¨ orsta m¨ ojliga m˚ an undvika att anv¨ anda resurser fr˚ an naturen som inte ¨ ar restprodukter. Dessa restprodukter kan exempelvis komma fr˚ an skogsindustrin.

F¨ orutom anv¨ andning av skogliga biobr¨ anslen ¨ ar en ˚ atg¨ ard utveckling av och planering inf¨ or implementering av bio-CCS, vilket inneb¨ ar koldioxidinf˚ angning och koldioxidlagring.

Dessutom presenteras f¨ orslag om en biokolsanl¨ aggning och effektivare avfallssortering som

˚ atg¨ arder f¨ or att n˚ a m˚ alet (Stockholm Stad, 2020).

2.2.1 Anl¨ aggningar

F¨ oretaget driver fem anl¨ aggningar och planerar att bygga en sj¨ atte. Dessa ¨ ar alla placerade i Stockholmstrakten - n¨ armare best¨ amt i V¨ artahamnen, M¨ arsta, Hammarby, H¨ ogdalen, H¨ asselby och L¨ ovsta (Stockholm Exergi, 2021d).

Anl¨ aggningen i V¨ artahamnen ¨ ar Stockholm Exergis st¨ orsta kraftv¨ armeverk. Det s˚ a

kallade V¨ artaverket ¨ ar uppdelat i flera olika delanl¨ aggningar, d¨ ar den st¨ orsta - KVV8

– drivs av skogliga biobr¨ anslen s˚ asom grot samt restprodukter fr˚ an s˚ agverk. Resterande

delanl¨ aggningar fungerar som spetskraftverk, n˚ agot som inneb¨ ar att dessa aktiveras n¨ ar efterfr˚ agan p˚ a v¨ arme ¨ ar extra stor vilket intr¨ affar under till exempel extra kalla dagar.

Fram till 2020 drevs en av delanl¨ aggningarna av stenkol utblandat med olivk¨ arnor, men detta kraftv¨ armeverk har nu st¨ angts ned av milj¨ osk¨ al (Stockholm Exergi, 2021e).

Br¨ ansletransporter till V¨ artaverket sker fr¨ amst via fartyg och t˚ ag, men ¨ aven lastbilar.

Lagret rymmer 50 000 kubikmeter flis, vilket fylls p˚ a av b˚ atlaster tv˚ a till tre g˚ anger i veckan samt t˚ ag en g˚ ang per dag fem dagar i veckan (Stockholm Exergi, 2016).

Bristaverket i M¨ arsta ¨ ar ytterligare ett kraftv¨ armeverk, men som f¨ orutom biobr¨ ansle fr˚ an skogsindustrin ¨ aven drivs av hush˚ allsavfall. De skogliga biobr¨ anslena – grenar, tr¨ adtoppar, bark och stamdelar - kommer fr˚ an gallringar och slutavverkningar av skogen (Stockholm Exergi, 2021f). ¨ Aven H¨ ogdalenverket ¨ ar ett kraftv¨ armeverk som drivs av avfall i normalfallet, men d¨ ar spetsproduktionen drivs av flytande biobr¨ ansle (Stockholm Exergi, 2021g). Ytterligare ett av Stockholm Exergis kraftv¨ armeverk ¨ ar H¨ asselbyverket.

N¨ astan hela produktionen i kraftv¨ armeverket drivs av tr¨ apellets (Stockholm Exergi, 2021h). Detta kraftv¨ armeverk ska dock snart tas ur drift (Stockholm Exergi, 2021i).

Anl¨ aggningen i Hammarby ¨ ar en v¨ armepumpsanl¨ aggning som tillvaratar v¨ arme ur avloppsvatten samt framst¨ aller fj¨ arrkyla ur restvatten fr˚ an produktionen av fj¨ arrv¨ arme.

F¨ orutom v¨ armepumparna finns tv˚ a spetspannor som drivs av flytande biobr¨ ansle (Stockholm Exergi, 2021j).

Ett nytt kraftv¨ armeverk i L¨ ovsta planeras att vara klart 2025–2026 om det godk¨ anns i alla instanser. Det ska till st¨ orsta del drivas av sorterat avfall. Men det planeras ¨ aven att kunna drivas p˚ a skogliga restprodukter och returtr¨ a (Stockholm Exergi, 2020a). Returtr¨ a kan utg¨ oras av exempelvis utsorterat tr¨ a fr˚ an byggavfall. Om returtr¨ at ¨ ar flisat kan det

¨ aven kallas RT-flis (Stockholm Exergi, 2018). Leveranserna kommer fr¨ amst att ske via b˚ at (Stockholm Exergi, 2020a). Ans¨ okan beslutades av Mark- och milj¨ odomstolen vara komplett i december 2020 (Stockholm Exergi, 2020b).

2.2.2 Br¨ anslen och import

Stockholm Exergi anv¨ ander flertalet olika typer av energib¨ arare i fj¨ arrv¨ armeproduktionen.

Avfall st˚ ar f¨ or 38 procent, medan skogliga biobr¨ anslen st˚ ar f¨ or ungef¨ ar 20 procent.

V¨ armepumpar och spillv¨ arme st˚ ar f¨ or majoriteten av den resterande produktionen (Stockholm Exergi, 2021k)(Paz, 2021).

De olika of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslena som anv¨ ands ¨ ar grot, br¨ ansleved, s˚ agverksrester

och stubbar. I Figur 1 illustreras hur stor andel som utg¨ ors av de olika br¨ anslena. Det

framg˚ ar att grot st˚ ar f¨ or drygt h¨ alften, medan en dryg fj¨ ardedel utg¨ ors av br¨ ansleved. En

mycket liten andel st˚ ar stubbar f¨ or samtidigt som s˚ agverksrester i form av s˚ agsp˚ an st˚ ar

f¨ or 9 procent. Dessa siffror g¨ allde f¨ or ˚ ar 2020 (Paz, 2021).

Figur 1: Br¨ anslemixen f¨ or of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen hos Stockholm Exergi under ˚ ar 2020 (Stockholm Exergi, 2021k).

I ˚ ars- och h˚ allbarhetsrapporten f¨ or ˚ ar 2019 framh˚ alls att anv¨ andning av biomassa i produktionen ¨ ar en strategi f¨ or att undvika f¨ orbr¨ anning av fossila br¨ anslen. Samtidigt p˚ apekas att anv¨ andning av biomassa ¨ aven inneb¨ ar risker s˚ asom illegal och oh˚ allbar sk¨ ovling av skogar. Ett av Stockholm Exergis m˚ al ¨ ar att bedriva en resursneutral fj¨ arrv¨ armeproduktion d¨ ar anv¨ andning av restprodukter ¨ ar central. Detta f¨ or att undvika anv¨ andandet av jungfruliga energik¨ allor i form av produkter som endast utvinns f¨ or att bli br¨ ansle i el- och fj¨ arrv¨ armeproduktionen. G¨ allande de skogliga biobr¨ anslena som anv¨ ands i Stockholm Exergis verksamhet anv¨ ands enbart restprodukter fr˚ an skogsbruket och d¨ armed inte material fr˚ an avverkningar som enbart genomf¨ orts i syfte att erh˚ alla biobr¨ anslen (Stockholm Exergi, 2020d).

De totala utsl¨ appen fr˚ an Stockholm Exergis verksamhet under 2020 var 548 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsl¨ appen uppkom framf¨ or allt vid f¨ orbr¨ anning av plast i avfallsbr¨ anslen. De biogena utsl¨ app som uppkommer vid f¨ orbr¨ anning av biomassa antas vara koldioxidneutrala. Stockholm Exergi klimatkompenserar f¨ or sina utsl¨ app genom att investera i flertalet projekt som syftar till klimatnytta. Ett exempel p˚ a ett s˚ adant projekt

¨ ar att f¨ ors¨ oka minska p˚ averkan p˚ a skogen genom att f¨ orenkla och s¨ anka kostnaderna f¨ or ask˚ aterf¨ oring till skogen efter f¨ orbr¨ anning av skogliga biobr¨ anslen (Stockholm Exergi, 2021k).

Ytterligare ett projekt som Stockholm Exergi deltar i handlar om utsortering

av plast, metall och organiskt material fr˚ an avfall. Avfallet i Stockholm Exergis

fj¨ arrv¨ armeproduktion kommer i sin tur till 91 procent fr˚ an Sverige, d¨ ar en majoritet

kommer fr˚ an Storstockholm. Resterande avfall som f¨ orbr¨ anns importeras fr˚ an Norge,

Finland och Storbritannien (Stockholm Exergi, 2021k).

I Figur 2 illustreras Stockholm Exergis import av of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen under verksamhets˚ aret 2020. Det framg˚ ar att majoriteten av denna skogliga biomassa h¨ arstammade fr˚ an Sverige. Stockholm Exergi importerade of¨ or¨ adlat skogligt biobr¨ ansle mestadels fr˚ an Lettland och Spanien medan resterande import kom fr˚ an Estland, Ryssland, Litauen och Norge.

Figur 2: Stockholm Exergis import av of¨ or¨ adlade skogliga biobr¨ anslen ˚ ar 2020 (Stockholm Exergi, 2021k).

Transporter av s˚ av¨ al importerade som svenska br¨ anslen till Stockholm Exergi sker s˚ a som

tidigare n¨ amnts via b˚ at, t˚ ag och lastbil (Stockholm Exergi, 2020d). Stockholm Exergi har

som m˚ al att ta fram en transportstrategi under 2021 d¨ ar syftet ¨ ar att skapa fler initiativ

f¨ or mer h˚ allbara transporter (Paz, 2021). Dessutom startade Stockholm Exergi f¨ oreningen

Responsible Shipping Initiative under 2019 tillsammans med EFO, Lantm¨ annen och

S¨ odra. F¨ oreningens syfte ¨ ar att fr¨ amja h˚ allbara transporter p˚ a ¨ Ostersj¨ on och Nordsj¨ on

(Stockholm Exergi, 2021k).

3 Metod

F¨ or att besvara fr˚ agest¨ allningen har s˚ av¨ al litteraturstudier som intervjuer med sakkunniga inom energi- och skogsindustrin genomf¨ orts. Litteraturstudierna har genomf¨ orts med syftet att belysa den forskning samt de politiska direktiv och styrmedel som ber¨ or anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen. De intervjuer som d¨ artill genomf¨ orts har haft som avsikt att b˚ ade kartl¨ agga olika st˚ andpunkter g¨ allande skogliga biobr¨ anslen och att f¨ orst˚ a Stockholm Exergis nuvarande anv¨ andning av br¨ anslet.

Vid litteraturstudierna har ett stort antal k¨ allor anv¨ ants f¨ or att skapa en bred och objektiv f¨ orst˚ aelse. D¨ artill selekterades k¨ allorna som ligger till grund f¨ or denna rapport utifr˚ an deras reliabilitet och validitet. De k¨ allor som litteraturstudien utg˚ att ifr˚ an har mestadels varit forskningsartiklar och myndighetsrapporter. K¨ allorna valdes ¨ aven utifr˚ an deras aktualitet. G¨ allande litteraturstudierna r¨ orande skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet accepterades dock ¨ aldre k¨ allor ¨ an f¨ or litteraturstudierna g¨ allande politiska direktiv och styrmedel. Anledningen till detta ¨ ar att politiska direktiv snabbt kan bli utdaterade medan forskning ang˚ aende skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet ¨ ar mer best˚ aende.

Anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen ¨ ar en polariserad fr˚ aga d¨ ar olika akt¨ orer har v¨ asentligt skilda ˚ asikter ang˚ aende deras nytta. Ett exempel p˚ a denna polarisering ¨ ar en stark avsaknad av konsensus g¨ allande skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet, d¨ ar somliga akt¨ orer anser att skogliga biobr¨ anslen ska klassificeras som klimatneutrala och andra akt¨ orer anser det motsatta. I kombination med risk f¨ or tendens hos vissa k¨ allor innebar detta sv˚ arigheter i litteraturstudien. F¨ or att hantera detta presenterades s˚ av¨ al argument f¨ or som emot skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet. Dessutom har det markerats i rapporten d˚ a en k¨ alla anv¨ ants som kan vara pr¨ aglad av egenintressen. Ett exempel p˚ a detta ¨ ar filmen More of Everything som Greenpeace Norden och Skydda Skogen finansierat. I filmen kritiserar flertalet oberoende forskare anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen.

En k¨ alla med stor tyngdpunkt i litteraturstudien ¨ ar rapporten The use of woody biomass for energy production in the EU av Europakommissionens forskningscentrum Joint Research Centre (JRC). Denna rapport har anv¨ ants p˚ a grund av att den ¨ ar ett beslutsunderlag n¨ ar EU utformar styrmedel och h˚ allbarhetskriterier g¨ allande skogliga biobr¨ anslen. Syftet med JRC:s rapport ¨ ar att utreda nyttan av skogliga biobr¨ anslen och f¨ ortydliga vanliga missf¨ orst˚ and g¨ allande deras klimatneutralitet. Rapporten innefattar en nyanserad bild av skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet, varvid b˚ ade f¨ orespr˚ akare f¨ or och motst˚ andare mot anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen refererar till rapporten f¨ or att styrka sina argument. D¨ aremot kan rapportf¨ orfattarnas objektivitet problematiseras d˚ a forskningscentret ¨ andock ¨ ar en del av EU:s organisation och d¨ armed kan p˚ averkas av dess politik.

En annan k¨ alla med stort inflytande p˚ a denna rapport ¨ ar Infrastrukturdepartementets

remiss ang˚ aende hur det nya f¨ ornybartdirektivet f¨ or skogliga biobr¨ anslen ska

implementeras i den svenska lagstiftningen. Denna remiss anv¨ andes f¨ or att unders¨ oka

p˚ averkan av det nya f¨ ornybartdirektivet p˚ a Stockholm Exergis verksamhet. I och med att

denna k¨ alla ¨ ar ett nytt lagf¨ orslag fr˚ an en svensk myndighet har den h¨ og aktualitet och

objektivitet. D¨ aremot framh˚ alls i remissen att vissa delar av det nya f¨ ornybartdirektivet beh¨ over f¨ ortydligas f¨ or att kunna implementeras i lagstiftningen. D¨ armed uppkommer en potentiell os¨ akerhet ang˚ aende hur lagf¨ orslaget kan komma att uppdateras.

F¨ or att komplettera de utf¨ orda litteraturstudierna har flertalet intervjuer genomf¨ orts. De personer som intervjuats ¨ ar:

• Dag Henning, energianalytiker p˚a Naturv˚ardsverket

• Daniel Jonsson, forskningsledare f¨or energienheten vid Totalf¨orsvarets forskningsinstitut (FOI)

• Erik Dotzauer, styrmedelsexpert p˚a Stockholm Exergi

• Erik Thornstr¨om, ansvarig f¨or skatter och styrmedel inom omr˚adet resurseffektivitet och energianv¨ andning p˚ a Energif¨ oretagen Sverige

• Helena Leander vid policyenheten p˚a Energimyndigheten

• Jonas Paulsson, statistiker vid Skogsstyrelsen

• Kjell Andersson, kommunikations- och n¨aringspolitisk chef p˚a Svebio samt ordf¨ orande i Bioenergy Europe’s arbetsgrupp f¨ or h˚ allbarhetsfr˚ agor

• Monica Lundgren, br¨anslehandelschef p˚a Stockholm Exergi

• M˚ arten Larsson, ansvarig f¨ or bioenergifr˚ agor p˚ a Skogsindustrierna

• Nadja Paz, h˚allbarhetsspecialist p˚a Stockholm Exergi

• Ulf Wikstr¨om, h˚allbarhetschef p˚a Stockholm Exergi

Genom intervjuerna erh¨ olls kunskap om m˚ anga olika intressenters syn p˚ a flertalet aspekter av skogliga biobr¨ anslen i relation till Stockholm Exergis eget perspektiv. Dessutom erh¨ olls en ¨ okad f¨ orst˚ aelse f¨ or bioenergibranschen i allm¨ anhet och anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen i bioenergisektorn i synnerhet. Dessa tv˚ a faktum medf¨ or att intervjuerna var mycket viktiga informationsk¨ allor i unders¨ okningen.

De personer som intervjuats valdes ut f¨ or att representera m˚ anga olika typer av intressenter – myndigheter, Stockholm Exergi och branschorganisationer. En intressentkategori som saknar representation ¨ ar milj¨ oorganisationer. Anledningen ¨ ar att deras h˚ allning framgick av deras publikationer som behandlats i litteraturstudien.

Anv¨ andning av skogliga biobr¨ anslen ¨ ar, s˚ a som tidigare n¨ amnts, en polariserad

fr˚ aga, vilket medf¨ or sv˚ arigheter att finna objektiv information. Risken f¨ or tendens

hos intervjuobjekten var d¨ arf¨ or stor. Alla intressenter har sin st˚ andpunkt, ¨ aven

om myndigheter kan antas vara mer objektiva ¨ an branschorganisationer. G¨ allande

intervjuerna har sv˚ arigheten med att finna objektiv information ¨ and˚ a inte varit ett

problem, eftersom det ¨ ar just olika perspektiv p˚ a fr˚ agest¨ allningen som s¨ okts. F¨ or att

skilja p˚ a subjektiv och objektiv information i st¨ orsta m¨ ojliga m˚ an har det dessutom

alltid markerats fr˚ an vilken intervju informationen ¨ ar h¨ amtad i de fall som k¨ allan ¨ ar en

intervju.

4 Resultat

S˚ a som tidigare beskrivits har litteraturstudier och intervjuer genomf¨ orts f¨ or att besvara fr˚ agest¨ allningen betr¨ affande skogliga biobr¨ anslens position i Stockholm Exergis verksamhet. Nedan presenteras resultaten uppdelade utefter fokusomr˚ adena klimatneutralitet, politiska direktiv och styrmedel, leveranss¨ akerhet samt l¨ onsamhet.

4.1 Klimatneutralitet

Forskningen ¨ ar tudelad g¨ allande bioenergins klimatneutralitet i allm¨ anhet och skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet i synnerhet (Berndes, et al., 2016). I detta avsnitt redog¨ ors i ett f¨ orsta steg f¨ or de resonemang och den forskning som st¨ odjer hypotesen att skogliga biobr¨ anslen ¨ ar klimatneutrala. D¨ arp˚ a presenteras resonemang och forskning som p˚ avisar det motsatta. I det p˚ af¨ oljande avsnittet presenteras resultatet av flera av de studier som kvantitativt har unders¨ okt skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet ur ett livscykelperspektiv. Till sist presenteras Stockholm Exergis nuvarande syn p˚ a skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet.

Det ¨ ar viktigt att notera betydelsen av att skilja p˚ a klimatneutralitet och koldioxidneutralitet, eftersom klimatneutralitet ¨ ar ett vidare begrepp som innefattar koldioxidneutralitet. I detta avsnitt vidr¨ ors klimatneutralitet och koldioxidneutralitet parallellt, men fokus ligger p˚ a koldioxidneutralitet.

4.1.1 Skoglig biomassa som klimatneutralt br¨ ansle

Flera forskare och institutioner menar att bioenergi ¨ ar en del av l¨ osningen p˚ a klimatkrisen, eftersom det inneb¨ ar l¨ agre utsl¨ app av v¨ axthusgaser ¨ an f¨ orbr¨ anning av fossila br¨ anslen p˚ a kort sikt och mycket l¨ agre utsl¨ app p˚ a l˚ ang sikt (Milj¨ om˚ alsr˚ adet, 2017). Ytterligare ett argument som framf¨ ors till de skogliga biobr¨ anslenas f¨ ordel ¨ ar att biobr¨ anslen m˚ aste ers¨ atta fossila br¨ anslen f¨ or att de kortsiktiga utsl¨ appsm˚ alen ska vara m¨ ojliga att n˚ a (Berndes, et al., 2016). Dock beror det p˚ a flertalet faktorer huruvida skogliga biobr¨ anslen kan klassificeras som klimatneutrala och koldioxidneutrala eller ej, vilka redog¨ ors f¨ or nedan.

Naturv˚ ardsverket har sammanst¨ allt en lista p˚ a kriterier som m˚ aste vara uppfyllda f¨ or att inga nettoutsl¨ app av koldioxid ska ske vid f¨ orbr¨ anning av skogliga biobr¨ anslen (Naturv˚ ardsverket, 2021a). De skriver:

F¨ or att det inte ska ske n˚ agot nettoutsl¨ app av koldioxid vid f¨ orbr¨ anning av biobr¨ ansle ska:

• uttaget av biomassa inte ¨overstiga tillv¨axten

• det ske ˚ aterplantering av tr¨ ad eller andra v¨ axter som binder koldioxid

• kolf¨orr˚ adet inte minska n¨ amnv¨ art i mark och v¨ axter p˚ a l˚ ang sikt i det st¨ orre omr˚ ade d¨ ar biomassan utvinns

• fossila br¨anslen inte anv¨andas f¨or utvinning, transport eller omvandling av

biomassan.”

Om dessa kriterier ¨ ar uppfyllda kan allts˚ a skogliga biobr¨ anslen anses vara koldioxidneutrala, men f¨ or att konstatera om kriterierna ¨ ar uppfyllda eller inte beh¨ over tidshorisonten samt systemgr¨ ansen analyseras.

Kolets kretslopp

F¨ or att f¨ orst˚ a varf¨ or skogliga biobr¨ anslen skulle kunna anses vara klimatneutrala ¨ ar det viktigt att f¨ orst˚ a kolets kretslopp. Det inneb¨ ar att kol cirkulerar mellan att vara bunden i olika typer av materia och att vara bunden i till exempel koldioxidmolekyler. Alla levande organismer – s˚ asom skoglig v¨ axtlighet – best˚ ar delvis av kol och ing˚ ar d¨ arf¨ or i kolets kretslopp. Genom att binda kol fr˚ an atmosf¨ aren genom fotosyntesen utg¨ or skogen en kols¨ anka (Naturv˚ ardsverket, 2020b). I Figur 3 illustreras hur skogliga material ing˚ ar i kolets kretslopp. Skogsmaterial anv¨ ands i tr¨ adprodukter, s˚ asom biobr¨ ansle och plankor.

Efter att ha ˚ atervunnits kan ¨ aven restprodukterna fr˚ an till exempel s˚ agverksindustrin anv¨ andas som biobr¨ ansle. Figur 3 visar ¨ aven hur f¨ orbr¨ anning av skogliga biobr¨ anslen medf¨ or koldioxidutsl¨ app som sedan binds p˚ a nytt i skogen (Cowie, et al., 2017).

Figur 3: Skogligt material ¨ ar en del av kolets kretslopp (Cowie, et al., 2017).

D˚ a biomassa f¨ orbr¨ anns frisl¨ apps kol ut i atmosf¨ aren som varit bundet i organiskt material under n˚ agra ˚ artionden eller m¨ ojligtvis n˚ agot mer ¨ an 100 ˚ ar. Om d¨ aremot fossila br¨ anslen f¨ orbr¨ anns frisl¨ apps kol som varit bundet i flera miljoner ˚ ar (Naturv˚ ardsverket, 2020b).

Kolets kretslopp kan delas in i slow domain och fast domain. Slow domain ¨ ar den

l˚ angsamma cykeln vari fossila br¨ anslen befinner sig och fast domain ¨ ar den snabbare

cykeln d¨ ar tillv¨ axt av biomassa och f¨ orbr¨ anning av biobr¨ anslen befinner sig. F¨ orbr¨ anning

av fossila br¨ anslen flyttar kol fr˚ an den l˚ angsamma cykeln till den snabbare, vilket ¨ okar halten av koldioxid i atmosf¨ aren (Cowie, et al., 2017). Eftersom inget tillskott av kol tillf¨ ors vid f¨ orbr¨ anning av skogliga biobr¨ anslen, sker inga nettoutsl¨ app av koldioxid och d¨ armed ¨ ar skogliga biobr¨ anslen koldioxidneutrala enligt vissa forskare (Cowie, et al., 2017)(IEA Bioenergy, 2020).

Tidshorisont

Den fr¨ amsta anledningen till att skogliga biobr¨ anslen kan anses vara koldioxidneutrala och eventuellt d˚ a ¨ aven klimatneutrala ¨ ar just att f¨ orbr¨ anning av skogliga biobr¨ anslen kan ses som en del av kolets kretslopp. Detta genom att f¨ orbr¨ anningen ers¨ atter den naturliga f¨ ormultningen av till exempel avverkningsrester i skogen som annars hade skett inom 10–20 ˚ ar efter avverkningen (Brack, 2017). Denna tid kallas avverkningsresternas carbon payback time. Begreppet definieras som antal ˚ ar efter f¨ orbr¨ anning som det tar f¨ or biobr¨ anslet innan det har en koldioxidminskande effekt j¨ amf¨ ort med fossila br¨ anslen (Europakommissionen, 2008). Carbon payback time kan d¨ armed b˚ ade h¨ anvisa till f¨ ormultningstiden f¨ or avverkningsrester och till tiden f¨ or ˚ aterv¨ axt f¨ or stamved.

Brack menar att skogliga biobr¨ anslen ¨ ar klimatneutrala om tidshorisonten ¨ ar minst lika l˚ ang som dessas carbon payback time. Detta resonemang f¨ or ¨ aven Skogsstyrelsen med flera som framh˚ aller att grot har f¨ ormultnat 20 ˚ ar efter avverkningen. D¨ armed menar de att om en l¨ angre tidshorisont ¨ an 20 ˚ ar till¨ ampas finns en klimatnytta med att anv¨ anda grot i kraftv¨ armeverk ist¨ allet f¨ or att l˚ ata det f¨ ormultna i skogen. De styrker ¨ aven Bracks p˚ ast˚ aende om att tidshorisonten b¨ or vara minst lika l˚ ang som biobr¨ anslenas carbon payback time (Skogsstyrelsen, 2019).

Carbon payback time varierar f¨ or olika skogliga biobr¨ anslen mellan ett decennium och n˚ agra ˚ arhundranden (Brack, 2017). Exempelvis tar det cirka 60–80 ˚ ar innan ett nytt tr¨ ad vuxit upp efter att det har avverkats. D¨ armed kan det argumenteras f¨ or att f¨ orbr¨ anning av stamved ¨ ar klimatneutralt med en tidshorisont p˚ a 60–80 ˚ ar (Naturv˚ ardsverket, 2021a).

Till skillnad fr˚ an stamved har s˚ agverksrester en kortare carbon payback time och b¨ or d¨ arf¨ or prioriteras. Anledningen till detta ¨ ar att produkter med kort carbon payback time ska anv¨ andas i f¨ orsta hand f¨ or att s˚ a snabb effekt som m¨ ojligt p˚ a minskningen av den globala uppv¨ armningen ska uppn˚ as (Brack, 2017).

Aven andra forskare som ser biobr¨ ¨ anslen som en h˚ allbar l¨ osning framh˚ aller att en l˚ ang tidshorisont b¨ or till¨ ampas p˚ a skogliga biobr¨ anslen, eftersom det ¨ ar de l˚ angsiktiga effekterna som spelar roll f¨ or klimatkrisen. Dessa menar d¨ arf¨ or att avverkning och anv¨ andning av skoglig biomassa ska planeras utifr˚ an att minimera de l˚ angsiktiga ackumulerade koldioxidutsl¨ appen (Berndes, et al., 2016)(Cowie, et al., 2017).

Livscykelperspektiv

I litteraturen r˚ ader enighet om att hela livscykeln m˚ aste beaktas n¨ ar klimatneutraliteten f¨ or skogliga biobr¨ anslen bed¨ oms. De olika processer som b¨ or beaktas n¨ ar ett s˚ adant livscykelperspektiv ˚ al¨ aggs ¨ ar: avverkning, f¨ or¨ adling, transport, lagring, f¨ orbr¨ anning, hantering av aska samt uppbyggnad och drift av produktionsanl¨ aggningen (van Loo

& Koppejan, 2007)(Cowie, et al., 2017). Den kvantitativa forskningen som studerat

skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet ur ett livscykelperspektiv har kommit fram till

delvis motstridiga resultat. Dessa resultat redog¨ ors f¨ or under avsnitt 4.1.3 Kvantitativa studier om skogliga biobr¨ anslens klimatp˚ averkan.

D¨ aremot r˚ ader enighet om att utsl¨ appen ¨ ar sm˚ a fr˚ an f¨ orbr¨ anning av fossila br¨ anslen i skogliga biobr¨ anslens livscykel i j¨ amf¨ orelse med biobr¨ anslets energiinneh˚ all (Cowie, et al., 2017). Skogsstyrelsen med flera h¨ avdar att utsl¨ app i samband med sk¨ ord, transport och bearbetning motsvarar 2–5 procent av energiinneh˚ allet i de skogliga biobr¨ anslena.

Vidare framf¨ ors att dessa utsl¨ app kan variera mycket beroende p˚ a vilka transportbr¨ anslen som anv¨ ants i livscykeln. Dessutom spelar det ocks˚ a stor roll f¨ or de fossila utsl¨ appen hur elen har producerats som anv¨ ands i livscykeln – s˚ asom vid eventuell pelletering (Skogsstyrelsen, 2019). Mer specifikt bidrar pelletering av skogligt biobr¨ ansle med cirka 2.5–15 g CO

/MJ och transport av pellets fr˚ an Nordamerika till Europa med upp till 5 g CO

/MJ. Dessa siffror kan j¨ amf¨ oras med att fossilt kol bidrar med 112 g CO

/MJ genom hela v¨ ardekedjan (IEA Bioenergy, 2020). ¨ Aven Berndes med flera menar att utsl¨ app i samband med avverkning, flisning och transport fr˚ an skogen till ett annat l˚ angdistansf¨ ardmedel motsvarar cirka 5 procent av den skogliga biomassans energiinneh˚ all. Dock r¨ aknas inte l˚ angdistanstransporten via exempelvis t˚ ag eller b˚ at in i den siffran (Berndes, et al., 2016).

H˚ allbar skogsf¨ orvaltning

Anv¨ andning av restprodukter fr˚ an skogsindustrin ¨ okar inte avverkningen av skogar, vilket medf¨ or att anv¨ andning av restprodukter ¨ ar mer h˚ allbart ¨ an anv¨ andning av stamved (Raven, 2021). Att skogsf¨ orvaltningen drivs h˚ allbart framh˚ alls i litteraturen som en f¨ oruts¨ attning f¨ or att anv¨ andning av skogliga biobr¨ anslen ¨ ar klimatneutralt, eftersom en b¨ attre sk¨ otsel av skogen leder till en konstant eller ¨ okad inbindning av kol genom att skogsbest˚ andet bibeh˚ alls eller ¨ okar (IVL Svenska Milj¨ oinstitutet, 2020)(Cowie, et al., 2017). De senaste ˚ artiondena har skogens tillv¨ axttakt varit st¨ orre ¨ an avverkningstakten i Europa, vilket har inneburit en netto¨ okning av skogen trots att skogliga biobr¨ anslen anv¨ ands. Vissa forskare h¨ avdar att i och med att skogen v¨ axer samtidigt som biobr¨ anslen ers¨ atter fossila br¨ anslen skapas klimatnytta (Sveriges Radio, 2020).

G¨ allande skogsbruket i Sverige har inbindningen av kol i skogen ¨ okat drastiskt under det senaste seklet. Tr¨ aden i Sverige har ¨ okat inbindningen med 2,5 miljarder ton CO

, vilket kan j¨ amf¨ oras med Sveriges totala ˚ arliga koldioxidutsl¨ app p˚ a 52 miljoner ton CO

. Av den biomassa som avverkas i Sverige blir 87 procent till massaved och timmer. Den resterande delen, som utg¨ ors av br¨ ansleved och grot, blir till bioenergi. D¨ artill blir en del av restprodukterna fr˚ an massaved och timmer till bioenergi - exempelvis d˚ a restprodukter bildas i s˚ agverk (Stockholm Exergi, 2020c).

Ytterligare en aspekt som framf¨ ors g¨ allande skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet ¨ ar

att gallringar, som ger grot, kan ¨ oka tillv¨ axten hos vissa tr¨ ad. Allts˚ a kan gallring st¨ arka

kolbalansen, vilket medf¨ or att grot blir ett naturligt br¨ ansle eftersom det ¨ ar restmaterialet

av en ˚ atg¨ ard som kan ¨ oka kolinbindningen (Cowie, et al., 2017).

Skogsstyrelsen framf¨ or att st¨ orst potential f¨ or att utg¨ ora kols¨ ankor finns i v¨ axande skogar, eftersom skogens kolf¨ orr˚ ad blir m¨ attat ¨ over tid (Skogsstyrelsen, 2020a)(IEA Bioenergy, 2020). Detta anv¨ ands som argument f¨ or att avverka skog och d¨ arp˚ a l˚ ata ny skog v¨ axa upp.

Sammanfattningsvis ¨ ar det st¨ orsta bel¨ agget f¨ or att skogliga biobr¨ anslen ¨ ar klimatneutrala att dessa ing˚ ar i kolets kretslopp samtidigt som inget kol tillf¨ ors cykeln vid f¨ orbr¨ anning av skogliga biobr¨ anslen. Dessutom framh˚ alls att restprodukterna som anv¨ ands i energisektorn ¨ and˚ a hade skapats p˚ a grund av andra sektorers efterfr˚ agan p˚ a skogsprodukter. Dock finns forskning som p˚ avisar att skogliga biobr¨ anslen inte ¨ ar klimatneutrala ur ett livscykelperspektiv, vilket redog¨ ors f¨ or i n¨ asta avsnitt.

4.1.2 Skoglig biomassa som icke klimatneutralt br¨ ansle

I en livscykelanalys f¨ or skogliga biobr¨ anslen b¨ or som tidigare n¨ amnts s˚ av¨ al anskaffning, transport, lagring, f¨ orbr¨ anning som ˚ aterf¨ oring av aska ing˚ a. Ut¨ over detta ska ¨ aven drift och uppbyggnad av f¨ orbr¨ anningsanl¨ aggningar f¨ or den skogliga biomassan i fr˚ aga beaktas i analysen. I vardera av de olika processerna b¨ or klimatm¨ assig p˚ averkan kartl¨ aggas f¨ or att det skogliga biobr¨ anslets nytta eller onytta ska kunna utredas (van Loo & Koppejan, 2007). Under den senare tiden har allt fler forskare pekat p˚ a att det ¨ ar felaktigt att p˚ ast˚ a att skogliga biobr¨ anslen skulle vara klimatneutrala och d¨ armed ett h˚ allbart br¨ ansle f¨ or el- och fj¨ arrv¨ armeproduktion. Nedan redog¨ ors f¨ or den forskning som talar emot skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet utifr˚ an de processer som van Loo & Koppejan har definierat som vitala i en livscykelanalys enligt ovan.

Anskaffning och f¨ or¨ adling

Anskaffning av skogligt biobr¨ ansle kan ske genom tillvaratagande av restprodukter fr˚ an avverkning som skett till f¨ oljd av efterfr˚ agan p˚ a andra skogsprodukter s˚ asom plankor och pappersmassa. Avverkning av skog ¨ ar i sin tur ett mycket kontroversiellt ¨ amne. Vissa akt¨ orer inom skogsindustrin p˚ apekar att skogsbruket sker p˚ a ett h˚ allbart s¨ att som fr¨ amjar den framtida skogens biologiska m˚ angfald, f¨ orm˚ aga att agera kols¨ anka och f¨ orm˚ aga att utf¨ ora ekosystemtj¨ anster. En annan bild delas av Greenpeace Norden och Skydda Skogen som har publicerat en film av regiss¨ oren J¨ orgensen Hansteen. I filmen framh˚ aller flera oberoende forskare att biobr¨ anslenas positiva effekter ¨ ar en myt (J¨ orgensen Hansteen, 2021).

Dessa forskare menar att g¨ allande avverkningen i Sverige sjunker andelen kontinuitetsskog f¨ or varje ˚ ar. Kontinuitetsskog ¨ ar skog som under historiens g˚ ang aldrig blivit slutavverkad.

Denna skog en viktig roll g¨ allande biologisk m˚ angfald och ekosystemtj¨ anster. I kontinuitetsskogar lagras en stor m¨ angd kol, varvid dessa skogar ¨ ar viktiga kols¨ ankor.

D˚ a dessa gamla naturliga skogar avverkas frisl¨ apps en stor m¨ angd koldioxid. Detta sker

dels genom f¨ orbr¨ anning av biomassan f¨ or el- och v¨ armeproduktion, dels genom att de

kalhyggen som bildas sl¨ apper ut stora m¨ angder koldioxid under ˚ aren efter avverkningen

p˚ a grund av f¨ or¨ andrade markf¨ orh˚ allanden. D¨ artill frisl¨ apps mycket av den koldioxid som

bundits i marken n¨ ar tunga skogsmaskiner anv¨ ands vid skogsbruket samt vid skapande

av diken – s˚ a kallad dikning (J¨ orgensen Hansteen, 2021).

Aven det svampbest˚ ¨ and som ¨ ar beroende av symbios med de gamla tr¨ aden i kontinuitetsskogen frisl¨ apper mycket koldioxid d˚ a de f¨ ormultnar till f¨ oljd av avverkningar.

Dessa svampbest˚ and i kontinuitetsskogarna anses lagra en betydande del av det l˚ angsiktigt lagrade kolet i skogen. D˚ a ny skog planteras p˚ a de arealer som avverkats binds kol f¨ orvisso i en snabbare takt ¨ an vad det g¨ or i en kontinuitetsskog, med det tar l˚ ang tid f¨ or den unga skogen att lagra motsvarande m¨ angd koldioxid som frisl¨ apptes vid avverkning av kontinuitetsskogen (J¨ orgensen Hansteen, 2021). Som j¨ amf¨ orelse tar det cirka 60–80 ˚ ar f¨ or endast tr¨ adet att bli fullvuxet (Naturv˚ ardsverket, 2021a).

D˚ a det skogliga biobr¨ anslet avverkats kan det vara aktuellt att f¨ or¨ adla biomassan innan den anv¨ ands som br¨ ansle f¨ or el- och fj¨ arrv¨ armeproduktion. En vanlig typ av f¨ or¨ adling av skoglig biomassa ¨ ar pelletering (IVL Svenska Milj¨ oinstitutet, 2019a). Vid pelletering av biobr¨ ansle kr¨ avs energi, vilket tidigare har visats kvantitativt. Om denna energi ursprungligen kommer fr˚ an fossila k¨ allor b¨ or skogliga biobr¨ anslen som pelleterats inte anses vara klimatneutrala (EASAC, 2019). Stockholm Exergi anv¨ ander endast pellets i ett av deras kraftv¨ armeverk och det planeras att fasas ut (Stockholm Exergi, 2021h)(Stockholm Exergi, 2021i).

Transport och lagring

Skoglig biomassa avverkas s¨ allan d¨ ar f¨ orbr¨ anningen av br¨ anslet sker f¨ or el- och fj¨ arrv¨ armeproduktion och ofta lagras biomassan innan den brukas. D¨ armed innefattar den skogliga biomassans livscykelanalys s˚ av¨ al transport som lagring. Kortare transport fr˚ an avverkningsplatsen sker oftast med en lastbil, medan l¨ angre transporter sker med b˚ at eller t˚ ag. Dessa transporter kan ge upphov till fossila utsl¨ app. Om fossila utsl¨ app f¨ orekommer i skoglig biomassas leverant¨ orskedja kan dessa inte klassificeras som klimatneutrala (EASAC, 2019). D˚ a skoglig biomassa transporteras str¨ ackor under 100 km utg¨ or de fossila utsl¨ appen fr˚ an transporten endast en mycket liten del av energiinneh˚ allet i den skogliga biomassan (Berndes, et al., 2016), vilket har kvantifierats i avsnitt 4.1.1 Skoglig biomassa som klimatneutralt br¨ ansle. D˚ a transportstr¨ ackan ¨ ar l¨ angre finns en risk att de fossila utsl¨ appen blir stora i f¨ orh˚ allande till energiinneh˚ allet i den skogliga biomassan (Berndes, et al., 2016).

Vid lagring av skoglig biomassa ¨ ar energif¨ orlusterna stora p˚ a grund av f¨ ormultning (Berndes, et al., 2016). D¨ armed b¨ or skogligt biobr¨ ansle f¨ orbr¨ annas i n¨ ara anslutning till d˚ a det avverkats f¨ or att inte riskera energif¨ orluster och koldioxidutsl¨ app som varken givit upphov till el- eller fj¨ arrv¨ armeproduktion.

F¨ orbr¨ anning och ask˚ aterf¨ oring

Skogligt biobr¨ ansle har en relativt h¨ og fukthalt, l˚ agt v¨ ateinneh˚ all och l˚ ag energidensitet.

Detta inneb¨ ar att skoglig biomassa ger upphov till h¨ ogre koldioxidutsl¨ app per producerad

enhet energi vid just f¨ orbr¨ anningen ¨ an vad fossila br¨ anslen g¨ or. Skogliga biobr¨ anslen

ger upphov till 112 ton CO

/TJ medan olika typer av kol ger upphov till mellan

95–101 ton CO

/TJ och naturgas ger upphov till 56 ton CO

/TJ. Dessa siffror g¨ aller

enbart f¨ orbr¨ anningsprocessen (Brack, 2017). F¨ orbr¨ anning av skoglig biomassa ger ¨ aven

upphov till utsl¨ app av metan (Naturv˚ ardsverket, 2020c). Metangas ¨ ar en mycket potent

v¨ axthusgas som har en 28 g˚ anger mer uppv¨ armande effekt j¨ amf¨ ort med koldioxid (Chi,

et al., 2020).

Bortf¨ orandet av restprodukter vid gallring och slutavverkning riskerar att negativt p˚ averka kolbindningen och n¨ aringshalten i marken och d¨ armed dess f¨ orm˚ aga att regenerera skog (Brack, 2017). F¨ or att motverka detta b¨ or askan fr˚ an f¨ orbr¨ anningen av den skogliga biomassan ˚ aterf¨ oras till skogsmarken som en n¨ aringskompensation (Egnell, 2013). D˚ a aska inte ˚ aterf¨ ors till marken och den d¨ armed utarmas p˚ a n¨ aring finns det en risk f¨ or att konstg¨ odsling anv¨ ands vilket i sin tur ger upphov till utsl¨ app av kv¨ aveoxider.

Vid skogsbruk d¨ ar konstg¨ odsling till¨ ampas finns en stor risk f¨ or negativ klimatp˚ averkan (Ernst-Detlef, et al., 2012).

Tidshorisont

N˚ agot som ¨ ar centralt f¨ or biobr¨ anslets klimatneutralitet ut¨ over livscykelperspektivet

¨ ar den tidshorisont som analysen fortl¨ oper ¨ over, s˚ a som tidigare n¨ amnts. Fr˚ agan ¨ ar hur l˚ ang tid det tar f¨ or det kol som frisl¨ appts vid f¨ orbr¨ anning att ˚ aterigen bindas till skogens kols¨ ankor. Flertalet forskare menar att tiden ¨ ar knapp f¨ or att uppn˚ a exempelvis Parisavtalet och att skogliga biobr¨ anslen med l˚ ang carbon payback time d¨ armed inte b¨ or anv¨ andas. Dessa forskare menar d¨ aremot att skogliga biobr¨ anslen med en carbon payback time p˚ a 10 ˚ ar eller mindre ska f˚ a klassificeras som klimatneutrala (EASAC, 2019).

I ett ¨ oppet brev till USA:s nuvarande president Joe Biden och EU-kommissionens ordf¨ orande Ursula von der Leyen uppmanar 500 forskare till att anv¨ andningen av det prim¨ ara skogliga biobr¨ anslet stamved m˚ aste begr¨ ansas inom energisektorn. Anv¨ andning av sekund¨ ara skogliga biobr¨ anslen, s˚ asom restprodukter fr˚ an s˚ agverk, anses d¨ aremot vara ett h˚ allbart br¨ ansle f¨ or el- och fj¨ arrv¨ armeproduktion. Forskarna menar att den ¨ okade efterfr˚ agan p˚ a skoglig biomassa fr˚ an energisektorn under de senaste ˚ aren har lett till en ¨ okad avverkning. Vidare i brevet skriver de hur en anv¨ andning av stamved skapar

¨ okade koldioxidutsl¨ app som inte kommer att bindas tillbaka av ˚ atervuxna tr¨ ad tillr¨ ackligt snabbt f¨ or att uppn˚ a kortsiktiga utsl¨ appsm˚ al. I brevet framg˚ ar inte vad forskarna anser om f¨ orbr¨ anning av prim¨ ara skogliga restprodukter (Raven, 2021).

4.1.3 Kvantitativa studier av skogliga biobr¨ anslens klimatp˚ averkan

Vissa studier har unders¨ okt kvantitativt vilken p˚ averkan som anv¨ andning av skogliga biobr¨ anslen har p˚ a klimatet genom att studera hela livscykeln. Nedan redog¨ ors f¨ or ett antal av dessa studier.

En av dessa unders¨ okningar har genomf¨ orts med Stockholm Exergis verksamhet som utg˚ angspunkt d¨ ar olika br¨ anslen till KVV8 har j¨ amf¨ orts. Br¨ anslena j¨ amf¨ ordes med avseende p˚ a deras p˚ averkan p˚ a atmosf¨ arens temperatur. Temperaturp˚ averkan uppskattades genom absolute global temperature change potential (AGTP). Detta m˚ att illustrerar temperaturp˚ averkan p˚ a atmosf¨ aren av anv¨ andning av olika br¨ anslen ¨ over tid.

F¨ or att ber¨ akna AGTP har fossila, biogena och undvikna utsl¨ app beaktats f¨ or olika

br¨ anslen. De fossila utsl¨ appen inkluderar utsl¨ app i samband med produktion, distribution

och f¨ orbr¨ anning av br¨ anslet. De biogena nettoutsl¨ appen antogs vara noll p˚ a l˚ ang sikt, men

h¨ ogre p˚ a kort sikt eftersom f¨ orbr¨ anning av biomassa frig¨ or kol till atmosf¨ aren tidigare ¨ an

vid f¨ ormultning. De undvikna utsl¨ appen ¨ ar utsl¨ appen fr˚ an den v¨ arme- och elproduktion

som KVV8 skulle ers¨ atta – s˚ asom elkr¨ avande v¨ armepumpar (Levihn & Hammar, 2020).

I Figur 4 framg˚ ar att anv¨ andning av skogliga restprodukter f¨ or fj¨ arrv¨ arme har en temperaturs¨ ankande effekt n¨ ar h¨ ansyn tas till fossila och biogena utsl¨ app samt till de utsl¨ app som undvikits (Levihn & Hammar, 2020). I studien konstateras att anv¨ andning av skogliga restprodukter f¨ or bioenergi orsakar fossila utsl¨ app och ¨ aven biogena utsl¨ app p˚ a kort sikt. Dock har utbyte av andra br¨ anslen mot skogliga biobr¨ anslen i el- och v¨ armeproduktionen en temperaturminskande effekt. Nettoeffekten blir allts˚ a en negativ AGTP, vilket inneb¨ ar att anv¨ andningen av skogsrester totalt sett har en temperaturminskande effekt enligt studien (Levihn & Hammar, 2020).

I studien framg˚ ar det ¨ aven att temperaturp˚ averkan fr˚ an de fossila utsl¨ appen ¨ ar h¨ ogre f¨ or avfall ¨ an f¨ or skogliga biobr¨ anslen, medan det motsatta g¨ aller f¨ or de biogena utsl¨ appen.

N¨ ar effekter f¨ or vad br¨ anslena ers¨ atter tas i beaktande har skogliga biobr¨ anslen en mer negativ temperaturp˚ averkan ¨ an avfall. I Figur 4 illustreras AGTP ¨ aven f¨ or avfall ¨ over en l¨ angre tidshorisont. Det framg˚ ar att avfall har en svagt temperaturh¨ ojande effekt, medan skogliga restprodukter har en temperaturminskade effekt s˚ a som tidigare n¨ amnts (Levihn

& Hammar, 2020). Det ska p˚ apekas att skogliga restprodukter unders¨ oks i studien och inte skogliga biobr¨ anslen i allm¨ anhet, eftersom det begreppet ¨ aven innefattar bland annat oskadad stamved.

Figur 4: Average global temperature change potential f¨ or olika br¨ anslen ¨ over tid f¨ or KVV8.

Wood chips ¨ ar flis fr˚ an skogsrester och MSW ¨ ar avfall (Levihn & Hammar, 2020).

En annan studie har unders¨ okt hur skogens kols¨ anka i en del av Uppsala f¨ or¨ andrades

beroende p˚ a vilket skogligt biobr¨ ansle som producerades. I studien j¨ amf¨ ordes grot,

stubbar och vide. Viden odlades p˚ a tidigare obrukad mark. Resultatet var att bortf¨ orande

av grot minskade skogens kols¨ anka och d¨ armed bidrog till en temperaturh¨ ojning

genom en ¨ okad koldioxidkoncentration i atmosf¨ aren. Bortf¨ orande av stubbar verkade ytterligare temperaturh¨ ojande. Vide hade en temperaturminskande effekt genom att anv¨ andningen av videt ¨ okade kols¨ ankan n¨ ar en tidigare obrukad yta odlades p˚ a. Absolute global temperature change potential (AGTP) var +0, 8f K/M J , +1, 3f K/M J respektive

−0, 6f K/M J f¨or grot, stubbar och vide (Hammar, et al., 2019).

Ett annat angreppss¨ att f¨ or att utreda skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet ¨ ar att unders¨ oka skogens optimala ˚ aterv¨ axt. Det finns f˚ a studier som kartl¨ agger hur l˚ ang tid ett skogsomr˚ ade ska f˚ a v¨ axa innan det ska avverkas f¨ or att bilda s˚ a stora kols¨ ankor som m¨ ojligt. En studie som har unders¨ okt skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet har analyserat de positiva samh¨ alleliga externaliteterna som uppst˚ ar p˚ a grund av att skogen utg¨ or en kols¨ anka. F¨ or att unders¨ oka skogliga biobr¨ anslens klimatneutralitet j¨ amf¨ ordes den ekonomiskt optimala tiden mellan avverkningar med den samh¨ alleligt optimala tiden.

Om den samh¨ alleligt och ekonomiskt optimala tiden mellan avverkningar vore densamma skulle skogliga biobr¨ anslen vara klimatneutrala enligt f¨ orfattarna (McDermott, et al., 2015).

Resultatet fr˚ an denna studie var att avverkning vid den ekonomiskt optimala tidpunkten inte ¨ overensst¨ amde med den samh¨ alleligt optimala. Den ekonomiskt optimala tiden f¨ or avverkning var efter drygt 20 ˚ ar och ytterligare 12 ˚ ar beh¨ ovde adderas f¨ or att n˚ a den samh¨ alleligt optimala tiden. De exakta sifferv¨ ardena i denna studie ¨ ar mycket k¨ ansliga f¨ or antaganden, vilket inneb¨ ar en os¨ akerhet (McDermott, et al., 2015).

Vidare har Europakommissionens forskningscentrum Joint Research Centre (JRC) sammanst¨ allt carbon payback time respektive p˚ averkan p˚ a den biologiska m˚ angfalden och ekosystemtj¨ anster f¨ or olika typer av skogliga biobr¨ anslen (Europakommisionen, 2021).

Resultatet ˚ ask˚ adligg¨ ors i Figur 5.

Figur 5: Carbon payback time samt p˚ averkan p˚ a den biologiska m˚ angfalden och

ekosystemtj¨ anster f¨ or olika skogliga biobr¨ anslen (Europakommisionen, 2021).

I Figur 5 framg˚ ar att uttag av den skogliga restprodukten grot har en kort carbon payback time. D¨ aremot ¨ ar det av stor betydelse hur mycket grot som bortf¨ ors fr˚ an skogen.

Uttaget av grot b¨ or inte ¨ overskrida tr¨ oskeln f¨ or n¨ ar uttaget leder till stor p˚ averkan p˚ a ekosystemtj¨ anster och biologisk m˚ angfald. I Figur 5 utg¨ ors nummer 2, 4 och 6 av skogsbruk som bortf¨ or grot ¨ over detta tr¨ oskelv¨ arde medan nummer 3, 5 och 7 innefattar skogsbruk som bortf¨ or grot under detta tr¨ oskelv¨ arde. Denna tr¨ oskel ¨ ar individuell f¨ or olika skogar. Den grot som ¨ ar b¨ ast att bortf¨ ora fr˚ an skogen med avseende p˚ a carbon payback time, ekosystemtj¨ anster och biologisk m˚ angfald ¨ ar grot fr˚ an barrtr¨ ad som understiger detta tr¨ oskelv¨ arde (Europakommisionen, 2021).

Vidare p˚ avisar Figur 5 att det ¨ ar oh˚ allbart att bortf¨ ora d¨ od ved ur skogen - detta b˚ ade med avseende p˚ a carbon payback time och p˚ a biologisk m˚ angfald och ekosystemtj¨ anster.

D¨ od ved utg¨ ors av nummer 1 i Figur 5. ¨ Aven bortf¨ orandet av stubbar - nummer 8 och 9 - leder till h¨ oga risker f¨ or skogens ekosystemtj¨ anster och biologiska m˚ angfald. F¨ orbr¨ anning av stubbar har l¨ angre carbon payback time ¨ an grot, men kortare carbon payback time ¨ an d¨ od ved (Europakommisionen, 2021).

D˚ a skogsplantering sker p˚ a tidigare obrukad mark erh˚ alls en relativt kort carbon payback time, men det finns en stor risk f¨ or urholkning av markernas ekosystemtj¨ anster och biologiska m˚ angfald. Denna typ av skogsplantering utg¨ ors av nummer 10 till 15 i Figur 5. Om skogsbruk d¨ aremot sker p˚ a tidigare brukad mark inneb¨ ar detta en l¨ agre risk f¨ or st¨ orning av ekosystemtj¨ anster och biologisk m˚ angfald (Europakommisionen, 2021).

Ur ett ekosystemtj¨ anstperspektiv ¨ ar det att f¨ oredra att plantera polykulturer som utg¨ ors av nummer 18 i Figur 5 framf¨ or att plantera monokulturer som utg¨ ors av nummer 17 i Figur 5. Polykulturer inneb¨ ar att flertalet olika typer av tr¨ ad planteras medan monokulturer inneb¨ ar det motsatta. G¨ allande skogsplantering p˚ a tidigare brukad mark erh˚ alls minst p˚ averkan p˚ a ekosystemtj¨ anster och kortast carbon payback time d˚ a skogsbruket sker l˚ agintensivt, vilket utg¨ ors av nummer 19 i Figur 5. Nummer 16 och 20 i Figur 5 st˚ ar f¨ or olika typer av naturlig skogutbredning (Europakommisionen, 2021).

Avslutningsvis p˚ avisas det att anl¨ aggning av skogsplantage p˚ a mark som tidigare utgjordes av naturlig skog har en l˚ ang carbon payback time och inneb¨ ar stora risker f¨ or ekosystemtj¨ anster och biologisk m˚ angfald. Denna typ av skogsbruk utg¨ ors av nummer 21 till 24 i Figur 5 och anses ha liknande effekter som bortf¨ oring av d¨ od ved och stubbar fr˚ an skogen (Europakommisionen, 2021).

4.1.4 Stockholm Exergis perspektiv

Stockholm Exergis inst¨ allning ¨ ar att bioenergi beh¨ ovs f¨ or att klimatm˚ alen ska n˚ as, men att det kr¨ avs h˚ allbarhetskrav f¨ or att s¨ akerst¨ alla att processerna sker p˚ a ett h˚ allbart s¨ att (Stockholm Exergi, 2020c). Stockholm Exergis h˚ allbarhetschef Ulf Wikstr¨ om beskriver att en helhetssyn till¨ ampas i h˚ allbarhetsarbetet p˚ a Stockholm Exergi.

Exempelvis kontrolleras leverant¨ orerna genom upphandlingskrav, certifieringar, och

stickprovskontroller (Wikstr¨ om, 2021).

Alla skogliga biobr¨ anslen ¨ ar klimatneutrala ¨ over tid, menar Wikstr¨ om. Dock framh˚ aller Wikstr¨ om att det finns en ”klimatbudget” att h˚ alla f¨ or att m¨ ojligg¨ ora att Parisavtalet uppn˚ as – allts˚ a att utsl¨ appen m˚ aste minska radikalt ¨ aven under en kortare tidshorisont.

Wikstr¨ om beskriver d¨ arf¨ or att de skogliga biobr¨ anslen som anv¨ ands i verksamheten m˚ aste vara klimatneutrala med en tidshorisont som ¨ ar kort nog f¨ or att m˚ alen i Parisavtalet ska kunna n˚ as. Detta framh˚ aller Wikstr¨ om som anledningen till att f¨ oretaget endast anv¨ ander skogliga restprodukter som ¨ and˚ a hade f¨ ormultnat p˚ a kort tid. En annan typ av restprodukt som anv¨ ands ¨ ar br¨ ansleved, vilket tidigare beskrivits som kasserat skogsmaterial (Wikstr¨ om, 2021).

Stockholm Exergi f¨ orbr¨ anner allts˚ a inte tr¨ ad som avverkats i syfte att bli biobr¨ ansle.

De skogliga restprodukterna som anv¨ ands skapas utan Stockholm Exergis p˚ averkan genom andra sektorers efterfr˚ agan p˚ a skogliga material (Wikstr¨ om, 2021). Att tillvarata restprodukterna genom att f¨ orbr¨ anna dessa i kraftv¨ armeverken anser Stockholm Exergi ¨ ar resurseffektivt. Anledningen till detta ¨ ar att om restprodukterna inte hade f¨ orbr¨ ants hade de ¨ and˚ a orsakat utsl¨ app under f¨ ormultningen. Trots att bioenergisektorn anv¨ ander restprodukter fr˚ an andra sektorers efterfr˚ agan riktas ofta kritiken g¨ allande skogsbrukets markanv¨ andningseffekter mot just energisektorn, vilket Stockholm Exergi finner missriktat (Stockholm Exergi, 2020c).

Genom f¨ orbr¨ anning av just skogliga restprodukter skapas klimatnytta n¨ ar bioenergi

ers¨ atter fossil energi (Stockholm Exergi, 2020c). Klimatnyttan med skogliga

biobr¨ anslen i kraftv¨ armeverk st¨ arks ytterligare av att verkningsgraden ¨ ar mycket

h¨ og i kraftv¨ armeverken i j¨ amf¨ orelse med exempelvis f¨ orbr¨ anning av biodrivmedel i

transportsektorn. Stockholm Exergi fastsl˚ ar i sin rapport Bioenergi i vetenskap och debatt

att klimatnyttan med skogliga biobr¨ anslen kommer bibeh˚ allas ¨ aven efter att biobr¨ anslen

inte l¨ angre ers¨ atter fossila br¨ anslen om biokraftv¨ armeverken kompletteras med bio-CCS

eller produktion av biokol (Stockholm Exergi, 2020c).

4.2 Politiska direktiv och styrmedel

Stockholm Exergis framtida strategi r¨ orande skogliga biobr¨ anslen kan till stor del komma att p˚ averkas av politiska direktiv och styrmedel. Grunden f¨ or de flesta av de politiska direktiv som diskuteras i detta avsnitt ¨ ar sprungna ur Parisavtalet som ¨ ar en del av FN:s klimatkonvention UNFCCC. Parisavtalet tr¨ adde i kraft 2016 och avser fr¨ amst att begr¨ ansa den globala uppv¨ armningen (Naturv˚ ardsverket, 2021b). EU har utarbetat och h˚ aller p˚ a att utveckla direktiv f¨ or att s¨ akerst¨ alla att Parisavtalet uppfylls.

I denna del presenteras f¨ orst de direktiv och styrmedel som p˚ averkar anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen idag och den n¨ armsta tiden. S¨ arskilt fokus l¨ aggs p˚ a inverkan av EU:s nya f¨ ornybartdirektiv och hur det kommer p˚ averka anv¨ andningen av skogliga biobr¨ anslen. D¨ arefter redog¨ ors f¨ or vilka potentiella politiska hot och m¨ ojligheter som i n¨ artid kan komma att p˚ averka anv¨ andningen av skogligt biobr¨ ansle. Dessutom presenteras en analys av f¨ orh˚ allandet mellan EU:s nya f¨ ornybartdirektiv och de certifieringssystem som Stockholm Exergi i dagsl¨ aget till¨ ampar. Avsnittet avslutas med en beskrivning av organisationers reaktioner p˚ a de politiska direktiven, d¨ ar Stockholm Exergis, myndigheters, branschorganisationers och milj¨ oorganisationers syn framg˚ ar.

4.2.1 RED II, LULUCF, EU ETS & Skatter

Av den totala energianv¨ andningen inom EU ska 32 procent komma fr˚ an f¨ ornybara k¨ allor ˚ ar 2030 (Europaparlamentet, 2018). I dagsl¨ aget utg¨ or bioenergi 60 procent av den anv¨ anda f¨ ornyelsebara energin inom unionen (EU, 2019). F¨ or att bioenergi ska klassificeras som f¨ ornyelsebar inom unionsm˚ alet ska biomassan uppfylla vissa h˚ allbarhetskriterier. Under 2018 r¨ ostades nya h˚ allbarhetskriterier f¨ or biobr¨ anslen fram inom det omarbetade f¨ ornybartdirektivet RED II. Dessa h˚ allbarhetskriterier ska vara implementerade i medlemsl¨ andernas lagstiftning senast den 30 juni 2021. Om inte h˚ allbarhetskriterierna uppfylls f¨ or de biobr¨ anslen som anv¨ ands inom medlemsl¨ anderna f˚ ar de inte klassificeras som h˚ allbara och d¨ armed inte redovisas under unionsm˚ alet om 32 procent f¨ ornybar energi ˚ ar 2030 (Europaparlamentet, 2018).

I RED II st¨ alls dels krav p˚ a minskning av v¨ axthusgaser j¨ amf¨ ort med anv¨ andning av fossila br¨ anslen, dels ing˚ ar markkriterier f¨ or produktionen av biobr¨ anslen. Det finns ¨ aven krav p˚ a effektivitet eller koldioxidavskiljning vid elproduktion f¨ or vissa anl¨ aggningar (Europaparlamentet, 2018). I denna rapport ligger dock fokus p˚ a minskningen av v¨ axthusgaser och p˚ a markkriterier. En mer detaljerad redog¨ orelse f¨ or de h˚ allbarhetskriterierna ˚ aterfinns senare i detta avsnitt.

Inom direktivet RED II antas inga koldioxidutsl¨ app ske vid f¨ orbr¨ anning av biobr¨ anslen

inom energisektorn. De nettoutsl¨ app som biobr¨ anslenas f¨ orbr¨ anning ger upphov till

redovisas n¨ amligen inom sektorn f¨ or markanv¨ andning, f¨ or¨ andrad markanv¨ andning och

skogsbruk, ¨ aven kallad LULUCF-sektorn. Inom sektorn redovisas de nettoutsl¨ app som

markanv¨ andningen ger upphov till. Utsl¨ app fr˚ an importerade skogliga biobr¨ anslen

redovisas i det land som biomassan ¨ ar producerad i och inte i det land som f¨ orbr¨ anningen

av biobr¨ ansle f¨ or el- och v¨ armeproduktion sker. Om ¨ aven energisektorn skulle redovisa

utsl¨ appen vid f¨ orbr¨ anningen av biobr¨ anslet skulle klimatp˚ averkan av f¨ orbr¨ anningen av

biobr¨ anslet ha dubbelr¨ aknats, eftersom utsl¨ appen redan redovisats i LULUCF-sektorn (Europakommisionen, 2021). Inom LULUCF-sektorn inneb¨ ar avverkning av skoglig biomassa utsl¨ app av koldioxid medan ˚ aterv¨ axt i virkesf¨ orr˚ adet inneb¨ ar ett upptag av koldioxid. ¨ Aven naturligt bortf¨ orande av skoglig biomassa, s˚ a som d˚ a skog skadas av stormar eller br¨ ander, redovisas som utsl¨ app av koldioxid i LULUCF-sektorn (Naturv˚ ardsverket, 2020d).

F¨ orutom det politiska direktivet RED II finns ekonomiska styrmedel som p˚ averkar anv¨ andningen av skoglig biomassa vid el- och v¨ armeproduktion. Ett av dessa styrmedel

¨ ar EU:s handelssystem f¨ or utsl¨ appsr¨ atter. Handelssystemet syftar till att minska v¨ axthusgasutsl¨ app p˚ a ett kostnadseffektivt s¨ att. Alla medlemsl¨ ander inom EU samt Norge, Island och Liechtenstein ing˚ ar i handelssystemet. Inom dessa l¨ ander beh¨ over bland annat tunga industrier och energisektorn k¨ opa utsl¨ appsr¨ atter motsvarande sina v¨ axthusgasutsl¨ app. En utsl¨ appsr¨ att motsvarar r¨ atten att sl¨ appa ut ett ton koldioxidekvivalenter. D˚ a utsl¨ appsr¨ atterna ¨ ar begr¨ ansade till ett visst antal s¨ atts ett utsl¨ appstak av v¨ axthusgaser inom unionen. Antalet utsl¨ appsr¨ atter minskar ˚ ar f¨ or

˚ ar (Naturv˚ ardsverket, 2020e). Koldioxidutsl¨ appen fr˚ an f¨ orbr¨ anningen av biobr¨ anslen redovisas som tidigare beskrivits inom LULUCF-sektorn. D¨ armed ¨ ar h˚ allbara biobr¨ anslen undantagna fr˚ an handeln av utsl¨ appsr¨ atter (Svebio, 2021). Dock kommer ett biobr¨ ansle som inte uppfyller kraven i RED II att betraktas som fossilt vid rapportering av koldioxidutsl¨ app (Paz, 2021).

Ytterligare tv˚ a styrmedel som p˚ averkar anv¨ andningen av biobr¨ anslen ¨ ar energi- och koldioxidskatten i Sverige. Energi- och koldioxidskatt betalas f¨ or vissa br¨ anslen som anv¨ ands inom uppv¨ armningssektorn. Skogligt biobr¨ ansle ¨ ar d¨ aremot undantaget fr˚ an b˚ ade energi- och koldioxidskatt i Sverige (Skatteverket, 2021). Ett annat incitamentsystem som p˚ averkar anv¨ andningen av biobr¨ ansle ¨ ar elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet syftar till att fr¨ amja anv¨ andningen av f¨ ornyelsebara energik¨ allor genom att tilldela producenter av f¨ ornyelsebar el ett elcertifikat per producerad MWh. Elhandelsf¨ oretagen har i sin tur en skyldighet att k¨ opa en viss m¨ angd elcertifikat. D¨ armed blir elcertifikaten en int¨ aktsk¨ alla f¨ or producenter av f¨ ornybar el (Energif¨ oretagen Sverige, 2020). Dock ¨ ar producenternas int¨ akter fr˚ an elcertifikatsystemet sm˚ a. ˚ Ar 2019 var exempelvis det genomsnittliga priset f¨ or elcertifikat 3,5 ¨ ore/kWh (Energimyndigheten, 2020b). Elcertifikatsystemet

¨ ar dessutom under utfasning. Det kommer inte att utf¨ ardas n˚ agra elcertifikat f¨ or anl¨ aggningar som producerar f¨ ornybar el och som har byggts efter den 31 december 2021. Efter ˚ ar 2035 kommer inte l¨ angre n˚ agra elcertifikat utf¨ ardas till producenter av f¨ ornyelsebar el (Svergies Riksdag, 2011).

Inverkan av RED II p˚ a svensk lagstiftning

Som ett resultat av RED II kommer den svenska lagstiftningen att uppdateras f¨ or att

implementera de nya h˚ allbarhetskraven p˚ a biobr¨ anslen. Dessa nya lagf¨ orslag kan d¨ armed

komma att p˚ averka Stockholm Exergis anv¨ andning av skogliga biobr¨ anslen f¨ or el- och

v¨ armeproduktion. I en remiss fr˚ an Infrastrukturdepartementet beskrivs lagf¨ orslag f¨ or att

implementera RED II i svensk lagstiftning. Dessa lag¨ andringar f¨ oresl˚ as tr¨ ada i kraft den

1 juli 2021 (Infrastrukturdepartementet, 2021).