Leveranss¨ akerhet p˚ a kort sikt

Nedan redog¨ors f¨or den kortsiktiga leveranss¨akerheten f¨or de skogliga biobr¨anslen som Stockholm Exergi anv¨ander. D¨armed studeras inledningsvis lagring av olika br¨anslen.

D¨arp˚a unders¨oks Stockholm Exergis nuvarande leveranskedjor och hantering av skogliga biobr¨anslen. Avsnittet avslutas med de skogliga biobr¨anslenas del av och p˚averkan p˚a beredskapen inf¨or kriser som drabbar v¨armesystemet.

Lagring

De skogliga biobr¨anslenas f¨oruts¨attningar g¨allande lagring ¨ar en viktig del av leveranss¨akerheten n¨ar dessa br¨anslen j¨amf¨ors med andra. Energif¨orluster vid lagring samt energiinneh˚all ¨ar tv˚a viktiga bed¨omningsgrunder n¨ar s˚adana j¨amf¨orelser genomf¨ors.

Vid lagring av skogliga biobr¨anslen ¨ar energif¨orlusterna j¨amf¨orelsevis stora, vilket n¨amndes i avsnitt 4.1.2 Skoglig biomassa som icke klimatneutralt br¨ansle. Stockholm Exergi belyser att upp till 20 procent av br¨anslets energiinneh˚all f¨orloras under lagringstiden till f¨oljd av naturliga processer. Detta medf¨or ekonomiska bortfall, sj¨alvant¨andningsrisk och v¨axthusgasutsl¨app (Stockholm Exergi, 2020d). Monica Lundgren, br¨anslehandelschef p˚a Stockholm Exergi, framf¨or att flisad grot har stora energif¨orluster j¨amf¨ort med s˚agsp˚an och stamved. Stora energif¨orluster medf¨or att skogliga biobr¨anslen enbart kan lagras en kortare tid (Lundgren, 2021b).

Stockholm Exergis lager f¨or KVV8 i V¨artahamnen rymmer skogliga biobr¨anslen som r¨acker till enbart fyra dagars produktion. I Bristaverket rymmer lagret av skogliga biobr¨anslen f¨or cirka en m˚anads produktion. N¨ar kraftv¨armeverket KVV6 i V¨artahamnen drevs av kol rymde lagret 80 000 ton kol, medan ˚arsf¨orbrukningen var 300 000 ton. F¨or de kraftv¨armeverk som drivs av avfall finns ett lager som ¨aven det r¨acker i enbart fyra dagar (Lundgren, 2021b).

Den stora skillnaden i hur platskr¨avande olika br¨anslen ¨ar beror p˚a att energiinneh˚allen varierar mycket mellan br¨anslena. I Tabell 2 framg˚ar uppskattningar av olika br¨anslens energiinneh˚all per kubikmeter samt per kilogram. Det visas i tabellen att tr¨aflis och s˚agsp˚an har betydande mindre energiinneh˚all ¨an pellets och d¨armed tar mer plats. Pellets har i sin tur mycket l¨agre energiinneh˚all ¨an kol. Dock ska det n¨amnas att fukthalten hos tr¨aflis och pellets i tabellen skiljer sig ˚at. Av tabellen framg˚ar det ¨aven att energiinneh˚allet per kilogram ¨ar ungef¨ar detsamma f¨or tr¨aflis och s˚agsp˚an som f¨or avfall (Forest Research, 2021)(US Department of Energy, 2019)(Norell & Carola, 2009).

Tabell 2: Energiinneh˚all per kubikmeter samt per kilogram f¨or tr¨aflis, pellets, s˚agsp˚an, avfall (MSW) och kol (Forest Research, 2021)(US Department of Energy, 2019; Norell &

Carola, 2009).

P˚a grund av begr¨ansade lagringsm¨ojligheter ¨ar Stockholm Exergi beroende av en mycket flexibel logistik som en del av till¨ampningen av konceptet Just-in-time. D¨arf¨or vill Stockholm Exergi vara integrerade i leveranskedjan. Stockholm Exergi har flera mellanlager som uppr¨attades n¨ar anv¨andningen av kol fasades ut. F¨or grot och s˚agverksrester befinner sig dessa l¨angs Sveriges kust och f¨or pellets finns ¨aven mellanlager i Ryssland och Baltikum. Att Stockholm Exergi har dessa mellanlager inneb¨ar att f¨oretaget kan hantera den stora m¨angd br¨ansle som blir ¨over om det sker ett stopp i en panna. Dessutom kan dessa mellanlager kompensera f¨or uteblivna leveranser och bidra till att Stockholm Exergi kan k¨opa br¨ansle n¨ar det ¨ar billigt och lagra det, ¨aven om lagringstiden f¨or skogliga biobr¨anslen ¨ar begr¨ansad p˚a grund av energif¨orluster. F¨orutom mellanlagren utg¨or br¨anslet som transporteras till kraftv¨armeverken en typ av lager.

(Lundgren, 2021b). Slutligen kan konstateras att lagringsaspekter p˚averkar Stockholm Exergis leveranskedjor.

Nuvarande leveranskedjor

Stockholm Exergis nuvarande leveranskedjor ¨ar mycket viktiga att f¨orst˚a f¨or att kunna avg¨ora leveranss¨akerheten f¨or f¨oretagets skogliga biobr¨anslen. I dagsl¨aget drivs kraftv¨armeverket KVV8 i V¨artahamnen och delvis Bristaverket i M¨arsta av of¨or¨adlat skogligt biobr¨ansle. Of¨or¨adlat skogligt biobr¨ansle kan som tidigare n¨amnts best˚a av tr¨aflis fr˚an grot och br¨ansleved eller sp˚an fr˚an s˚agverksindustrin. ¨Aven H¨asselbyverket drivs av skogligt biobr¨ansle, men dock av det f¨or¨adlade skogliga biobr¨anslet tr¨apellets.

D¨armed ¨ar det i dagsl¨aget tre kraftv¨armeverk som anv¨ander skogliga biobr¨anslen f¨or fj¨arrv¨armeproduktion i Stockholm Exergis verksamhet. P˚a grund av att produktionen i H¨asselbyverket planeras att fasas ut fokuserar de kommande resonemangen i detta avsnitt p˚a de of¨or¨adlade skogliga biobr¨anslenas leveranskedjor.

Som en del av den lokala f¨ors¨orjningsstrategin transporteras skogligt biobr¨ansle via lastbil till V¨artaverket och Bristaverket (Lundgren, 2021b). Detta betyder att som huvudprincip transporteras skogligt biobr¨ansle som h¨arstammar fr˚an omr˚aden inom 100 km med lastbil.

Det mesta av de lokala fl¨odena av skogligt biobr¨ansle anv¨ands i Bristaverket, d˚a en begr¨ansande faktor f¨or lastbilstransporten till V¨artaverket ¨ar att lastbilarna m˚aste k¨ora genom Stockholm (Lundgren, 2021b).

Som regional f¨ors¨orjningsstrategi till¨ampar Stockholm Exergi t˚agtransport. Det t˚agsystem som anv¨ands har m˚anga leverant¨orsterminaler och str¨acker sig inom Sverige och delvis in i Norge. I detta t˚agsystem transporteras grot- och br¨anslevedsflis, men ¨aven restprodukter fr˚an s˚agverksindustrin. Ut¨over detta transporteras skogligt biobr¨ansle till Stockholm Exergi via fartyg (Lundgren, 2021b).

S˚a som i alla leveranskedjor finns det logistiska risker och utmaningar. Vid t˚agtransporter uppkommer logistiska sv˚arigheter att ta igen f¨orlorade volymer. Lundgren menar att om en t˚agleverans st¨alls in eller om mindre br¨ansle ¨an planerat har lastats p˚a t˚aget ¨ar det sv˚art att i ett senare skede kompensera f¨or detta bortfall. Anledningen till detta ¨ar att de tidtabeller som t˚agen f¨orh˚aller sig till ofta ¨ar satta med ett ˚ars framf¨orh˚allning.

Detta i kombination med ombyggnationer av t˚agbanor och en h¨og belastning p˚a j¨arnv¨agsn¨atet inneb¨ar att t˚agtransporterna inte ¨ar flexibla. Dessutom framh˚aller Lundgren att persontrafik ofta ¨ar ¨overprioriterat godstrafiken, vilket ytterligare f¨ors¨amrar t˚agtransporternas flexibilitet (Lundgren, 2021b).

Den lokala f¨ors¨orjningen med lastbilar ¨ar d¨aremot mer flexibel. Dock ¨ar lastbilstransport av skogligt biobr¨ansle inte l¨onsamt d˚a transportstr¨ackorna ¨ar l˚anga. Skogliga biobr¨anslens relativt l˚aga energiinneh˚all inneb¨ar dessutom att det skulle det kr¨avas ett mycket stort antal lastbilstransporter f¨or att tillr¨ackliga volymer skulle kunna levereras till kraftv¨armeverken om endast lastbilar anv¨andes. Vid fartygsleveranser kan d¨aremot stora volymer transporteras. De logistiska riskerna som Lundgren framh˚aller g¨allande fartygstransporter ¨ar isproblematik vid kalla vintrar och tr¨angsel i hamnarna (Lundgren, 2021b).

F¨orutom de logistiska sv˚arigheter och risker som uppkommer vid lastbils-, t˚ag- och fartygstransporter har v¨aderf¨orh˚allanden ¨aven en inverkan p˚a den kortsiktiga tillg˚angen och kvaliteten p˚a det skogliga biobr¨anslet. Vid bl¨ota perioder kan inte material h¨amtas ur skogen, vilket medf¨or att det kan uppst˚a en kortsiktig brist p˚a r˚avaran. ¨Aven kvaliteten p˚a skogliga biobr¨anslen kan f¨ors¨amras av varma och torra somrar d˚a en l¨agre fukthalt kan leda till l¨agre effekt i kraftv¨armeverken (Lundgren, 2021b).

Det finns med andra ord m˚anga os¨akra parametrar som beh¨over hanteras vid leveranser av skogliga biobr¨anslen. Inom korttidsplaneringen p˚a Stockholm Exergi hanteras dagligen de f¨or¨andringar som sker i leveransfl¨odena till f¨oljd av exempelvis inst¨allda t˚ag eller f¨orsenade fartygsleveranser. Det ¨ar mycket s¨allan en st¨orning i leveranskedjan ¨ar s˚a stor att den hotar leveranstryggheten. Lundgren menar att ett exempel p˚a en stor st¨orning var d˚a sex fartyg fr¨os fast under en synnerligen kall vinter f¨or n˚agra ˚ar sedan (Lundgren, 2021b).

P˚a grund av den ovann¨amnda begr¨ansade lagerkapaciteten ¨ar Stockholm Exergi beroende av att leveranser av skogliga biobr¨anslen alltid ¨ar p˚a v¨ag. F¨or att hantera de risker och sv˚arigheter som finns inom de skogliga biobr¨anslenas leveranskedja har Stockholm Exergi m˚anga leverant¨orskontrakt f¨or att sprida den operativa risken. Lundgren framh˚aller

¨aven att om t˚agtransporterna skulle leverera mindre ¨an planerat kan fartygstransporter leverera mer och vice versa (Lundgren, 2021b).

Vid en j¨amf¨orelse av leveranskedjor f¨or skogliga biobr¨anslen, avfall och fossila br¨anslen framh˚aller Lundgren att anv¨andning av skogliga biobr¨anslen kr¨aver planering mycket l¨angre fram i tiden. Exempelvis tar det cirka tv˚a ˚ar fr˚an det att grot har skapats som skoglig restprodukt vid avverkning till dess att det kan anl¨anda som flis till kraftv¨armeverkets terminal (Lundgren, 2021b).

En annan skillnad d˚a fossila br¨anslen och skogliga biobr¨anslen j¨amf¨ors ¨ar att det inte ¨ar m¨ojligt att snabbt k¨opa stora volymer skogliga biobr¨anslen i h¨andelse av exempelvis en kall vinter. D¨armed m˚aste ink¨open av skogliga biobr¨anslen planeras ur ett l¨angre tidsperspektiv. Detta beror delvis p˚a att de skogliga biobr¨anslena har ett l¨agre energiinneh˚all, vilket g¨or dem sv˚arare att transportera. Det beror ¨aven p˚a att det s¨allan finns stora volymer av skogliga biobr¨anslen att tillg˚a momentant (Lundgren, 2021b).

Avslutningsvis innefattar Stockholm Exergis nuvarande leveranskedja f¨or skogliga biobr¨anslen flertalet logistiska sv˚arigheter och risker s˚asom f¨orsenade leveranser, en v¨aderberoende tillg˚ang samt lagringsbegr¨ansningar till f¨oljd av en l˚ag energidensitet och energif¨orluster. Samtidigt b¨or p˚apekas att skogliga biobr¨anslen ¨andock ¨ar ett planerbart br¨ansle och att det v¨aldigt s¨allan uppst˚ar s˚a pass omfattande problem i leveranskedjan att f¨ors¨orjningstryggheten hotas. Vid krig eller kriser kan dock f¨ors¨orjningstryggheten vara i fara, vilket redog¨ors f¨or i n¨asta avsnitt.

Beredskap inf¨or kriser

Vid f¨orberedelserna inf¨or krig och kriser ¨ar den kortsiktiga leveranss¨akerheten viktig f¨or att kunna s¨akerst¨alla f¨ors¨orjningstryggheten av v¨arme till stockholmarna oavsett situation. Daniel Jonsson, forskningsledare f¨or energienheten vid Totalf¨orsvarets forskningsinstitut (FOI), framf¨or att energisektorn ¨ar en samh¨allsviktig verksamhet med krav p˚a sig att i st¨orsta m¨ojliga m˚an uppr¨atth˚alla verksamheten under krig och kriser (Jonsson, 2021).

Stockholm Exergi ska allts˚a kunna uppr¨atth˚alla en trygg v¨armef¨ors¨orjning och p˚a s˚a s¨att minimera lidande och kapitalf¨orst¨orelse vid krig och kriser (Jonsson, 2021). ¨Aven Monica Lundgren, br¨anslehandelschef p˚a Stockholm Exergi, understryker att f¨oretaget har en viktig samh¨allsfunktion och framh˚aller att f¨orsta steget vid en kris som drabbar exempelvis leverant¨orskedjorna ¨ar att f¨orbr¨anna ett dyrare br¨ansle (Lundgren, 2021b).

Hoten mot energisektorn i Sverige ¨ar f˚a idag, men ett hot ¨ar problem i distributionskedjorna. Det finns ¨aven exempel p˚a uppvisande av makt genom cyberattacker mot v¨armesystem i andra l¨ander. Vid ett krig eller en kris skulle utslagning av v¨armesektorn n¨amligen kunna utg¨ora ett effektivt utpressningsmedel. Att Stockholm Exergi v¨aljer sin br¨anslemix utifr˚an att ¨oka beredskapen ¨ar allts˚a av st¨orsta vikt, men trots det menar Jonsson att v¨arme tenderar att bortses fr˚an vid krisberedskap (Jonsson, 2021).

Vid arbete med beredskap inf¨or krig och kriser planeras f¨or att kunna t¨acka hela hotskalan – allts˚a b˚ade sm˚a och stora hot. F¨orb¨attringar av beredskapen har ofta en positiv inverkan p˚a den dagliga leveranss¨akerheten. Beredskap ¨ar dyrt, men investeringar inom omr˚adet kan bli l¨onsamma d˚a de f¨orb¨attrar de generella systemen (Jonsson, 2021). G¨allande beredskapslager framf¨or Lundgren att ett lager inf¨or en kris ocks˚a ¨ar ett lager inf¨or ett

normalscenario. Vid exempelvis ett st¨orre haveri kan lagret nyttjas f¨or att sedan fyllas p˚a inf¨or eventuellt kommande kriser. Lundgren framh˚aller ¨aven att det finns krav p˚a hur stort lager av fossil olja som Stockholm Exergi m˚aste besitta (Lundgren, 2021b).

Ang˚aende hur anv¨andandet av skogliga biobr¨anslen bidrar till beredskapen i Sveriges energisystem ¨ar den stora f¨ordelen att skog finns i den geografiska n¨arheten samt att det inte r˚ader brist p˚a skog. Utmaningen ¨ar d¨armed inte r˚avarubrist, utan att alla l¨ankar i distributionskedjan f¨or skogliga biobr¨anslen m˚aste fungera ¨aven under st¨orre kriser. Exempelvis kr¨avs specialiserad kompetens, att v¨agarna ¨ar obehindrade och fungerande IT-system, vilka i sin tur kr¨aver elf¨ors¨orjning. Att s¨akra leveranserna av skogliga biobr¨anslen inneb¨ar allts˚a utmaningar p˚a systemniv˚a och ¨ar d¨armed komplexa (Jonsson, 2021).

Anv¨andningen av skogliga biobr¨anslen inneb¨ar att Stockholm Exergis lager enbart r¨acker f¨or n˚agra dagars produktion i V¨artaverket. Det ¨ar ett potentiellt s¨akerhetsproblem. S˚a som tidigare n¨amnts rymmer lagret kol f¨or en mycket l¨angre tid, vilket inneb¨ar ¨okad robusthet i systemet om kol anv¨ands. Lagringsproblemet med skogliga biobr¨anslen mildras av att det finns mellanlager samt ett lager i distributionsn¨atet i form av br¨anslelasten p˚a lastbilar, t˚ag och fartyg. Dock inneb¨ar det en svaghet i beredskapen att dessa transporter kan stoppas. Att ha sm˚a lager och f¨orlita sig p˚a t¨ata leveranser ¨ar en del av det tidigare n¨amnda konceptet Just-in-time, vilket har minskat beredskapen generellt i energisystemet (Jonsson, 2021).

Vilken beredskap som skogliga biobr¨anslen kan bidra med till Stockholms fj¨arrv¨armen¨at i framtiden beror p˚a vilka br¨anslen som anv¨ands. Utbudet av skog ¨ar s˚a som tidigare n¨amnts gott, men om priset p˚a skogligt br¨ansle stiger kommer andra br¨anslen att f¨orbr¨annas ist¨allet. Under en ¨overg˚angsperiod kommer d˚a kontrakt och distributionskedjor att avvecklas, vilket bidrar till ¨okade sv˚arigheter att anv¨anda skogligt br¨ansle vid kriser n¨ar leveranskedjor f¨or andra br¨anslen har brutits p˚a grund av en kris.

Att i en s˚adan situation tillf¨alligt anv¨anda kol och olja igen ¨ar inte heller oproblematiskt, eftersom ett liknande f¨orlopp med avvecklade leveranskedjor redan har skett i de branscherna i och med minskad anv¨andning av de br¨anslena (Lundgren, 2021b).

F¨or att ¨oka beredskapen i v¨armef¨ors¨orjningen b¨or fj¨arrv¨armebolag som Stockholm Exergi anv¨anda kraftv¨armeverk som kan drivas av flera olika br¨anslen s˚a att de inte ¨ar beroende av exempelvis skogliga biobr¨anslen trots att utbudet ¨ar stort i Sverige (Jonsson, 2021).

Stockholm Exergi har en bred produktionspark d¨ar flera anl¨aggningar kan drivas av flera olika br¨anslen. Exempel p˚a br¨anslen som kan anv¨andas i Stockholm Exergis produktion ut¨over skogliga biobr¨anslen ¨ar kol, fossil olja, biooljor, pellets och avfall. Dessutom kan v¨armepumpar och elpannor anv¨andas (Lundgren, 2021b).

Detta avsnitt om beredskap avslutar delen om kortsiktig leveranss¨akerhet. H¨arp˚a f¨oljer en utredning av den l˚angsiktiga leveranss¨akerheten f¨or skogliga biobr¨anslen.