ISP – INTERACTIVE SPATIAL PLANNING

Markanvändningen i regionen har beräknats översikt- ligt med hjälp av det så kallade ISP-systemet (Inter- active Spatial Planning). ISP utgår från scenarier som beskriver befolkningsutvecklingen och sysselsättnings- utvecklingen i hela länet. Planeraren kan interaktivt an- sätta olika planstrukturer och ISP beräknar konsekven- serna av dessa på delområden när vissa villkor anges för fördelningen. ISP kan också beräkna den trendmässiga utvecklingen i de geografiska områden man arbetar med. ISP ser till att fördelningen på delområden är kon- sistent med utvecklingen i hela länet.

I regionplanearbetet har en modell använts där länet är indelat i 40 geografiska områden. ISP behandlar be- folkning efter ålder, hushåll, bostäder och bostadsytor, sysselsättning och lokalytor efter bransch.

SPREAD

För att kunna studera trafiknät och trafikens konse- kvenser med trafikanalysmodellen T/RIM behöver man göra en nedbrytning av befolkning och sysselsättning från ISP:s 40 områden till den finare områdesnivå med 1240 områden i länet som används av T/RIM. De plan- alternativ som valts ut för djupare analys behövde därför konkretiseras med avseende på den mark som används för bebyggelse och andra ändamål.

I tidigare regionplanering, senast i arbetet med Re- gionplan 1991 och vid den revidering av dess grund- antaganden som ägde rum 1996, gjordes detta mer eller mindre manuellt. Genom inventering av kända fram- tida exploateringsprojekt för bostäder och arbetsplatser under de närmaste 5–10 åren, kompletterat med kon- torets egen bedömning av ytterligare utbyggnadsom- råden som sannolikt skulle förverkligas under de kom- mande 10–30 åren, etablerades en detaljerad databas av utbyggnadsprojekt som kunde hänföras till basområden och tidsperioder. Metoden var dock behäftad med flera svagheter.

Till att börja med var metoden ytterst arbetsintensiv, eftersom den förutsatte en manuell inhämtning av data från kommunal nivå och en manuell bedömning av dessa. Dessutom var metoden tungrodd, när det gällde att pröva olika strukturalternativ som måste kodas ma- nuellt. I det gamla Regionplane- och trafikkontoret med stora personella resurser och lång erfarenhet var detta kanske möjligt. I det mindre beställarkontoret som bil- dades 1993 fanns inte längre dessa personella resurser.

Eftersom metoden byggde på primärkommunala uppgifter baserades den på olika kommunala tjänste- mäns bedömning av rimliga tätheter och möjligheter i övrigt. Projekt i olika kommuner bedömdes olika. Er- farenheten visade att metoden ofta slog fel. De kända projekten blev ofta inaktuella samtidigt som tidigare inte kända projekt byggdes ut i stället.

Inför RUFS-arbetet behövde vi därför ta fram ett

datorprogram som med GIS-metodik2 _{kunde identi-}

fiera olika typer av mark som utifrån generellt angivna kriterier kan väntas bebyggas med bostäder och arbets- platser. Modellen skulle användas för att fördela ut prognostiserad befolkning och sysselsättning från kom- munnivå (ISP-områdesnivå) till små områden (bas- områden). Modellen utvecklades av Inregia AB på upp- drag av Regionplane- och trafikkontoret och fick nam- net SPREAD (Spatial Residential Automated Distribu- tion).

SPREAD-modellen består av två olika delar. Den ena bygger på GIS-metodik för att identifiera olika typer av mark. Den andra är ett datorprogram som fördelar be- folkning och sysselsättning på de olika marktyperna och levererar resultat som indatafiler primärt till trafik- modellen T/RIM.

GIS-modellens roll är att ta fram olika kategorier av tillgängliga oexploaterade markytor för bostäder och ar- betsplatser och att koda ytorna i enlighet med en defi- nierad prioritetsordning, som anger i vilken ordning ytorna kan tas i anspråk vid fördelningen. Prioritets- ordningen bestäms av planerarna enligt den policy som gäller för planalternativet och kan relativt lätt förändras för att spegla en annan policy. Uppgifter om den befint- liga bebyggelsen och den obebyggda marken tas från bland annat den topografiska kartan, fastighetstaxe- ringsregistret och Stockholms stads byggnadsregister.

Mark som inte bedöms tillgänglig för bebyggelse un- dantas, till exempel begravningsplatser, områden som är skyddade enligt Miljöbalken, kraftledningar, vägar och banor. Områden som ligger inom flygbullerzoner förutsätts inte kunna bebyggas med bostäder. En detal- jerad klassificering av marktyper var således nödvändig. För att välja vilka marktyper som i första hand borde exploateras eller förtätas prioriterades olika typer av mark. Mark i nära anslutning till befintliga eller till- kommande stationer i kollektivtrafiksystemet eller inom föreslagna regionala kärnområden gavs till exempel hög

prioritet, medan områden i den regionala grönstruk- turen gavs låg prioritet. Områden för utbyggnad som re- dan ingår i kommunala översiktsplaner eller fördjupade översiktsplaner eller i stadsbygdszonen i Regionplan 1991 gavs högre prioritet än andra områden. Markens klassificering och prioritering kan utvecklas ytterligare om det finns tillgänglig information för att spegla olika typer av regionala policies.

Fördelningsprogrammet fördelar för varje ISP-om- råde befolkning och sysselsättning på markytor med hänsyn tagen till exploateringsgrad. Viss del av tillskot- tet fördelades som förtätning av befintlig bebyggelse och maximala exploateringstal angavs för mark med olika typer av bebyggelse – sluten bebyggelse, höghus, låghus och fritidshus. Övrigt tillskott fördelades på ny mark. Till bostadsytorna kopplades befolkning efter kön och ålder med hänsyn till bostädernas byggnadsår och till lokalytorna sysselsättning i en grov bransch- indelning.

Att utveckla modellen krävde naturligtvis betydande arbetsinsatser, liksom att kvalitetsgranska resultatet. Oförutsedda resultat krävde vissa omprioriteringar och manuella justeringar. Från samrådsunderlag till utställ- ningsförslag genomfördes vissa modellförbättringar.

När metoden väl var utvecklad var den betydligt mindre arbetskrävande än tidigare arbetssätt och möj- liggjorde därigenom fler analyser av alternativa mark- användningsalternativ än vad som annars hade varit möj- ligt. Till aktualitetsprövningen av RUFS håller kontoret på att ta fram ett program för att utveckla SPREAD-mo- dellen ytterligare.

IMREL

Att genomföra trafikanalyser med hjälp av T/RIM och liknande trafikanalysmodeller kräver både tid och re- surser, men ger å andra sidan ett kvalificerat och detalje- rat resultat. I ett tidigt skede i arbetet med att ta fram alternativ räcker det ofta med indikationer. Det finns då

möjlighet att använda mer översiktliga analysmodeller. Regionplane- och trafikkontoret använde sig i det inled- ande skedet av RUFS-arbetet av analyser utförda med den så kallade IMREL-modellen.

IMREL är ett program som från ett givet trafiksys- tem beräknar färdmedelsval, destinationsval och val av lokalisering för boende och arbetsplatser. IMREL be- handlar endast arbetsresor. För fix markanvändning beräknar IMREL färdmedelsval och destinationsval. IMREL kan även användas för att mäta samhällseko- nomiska effekter av förändringar i transportnätet och markanvändningen. IMREL-modellen är översiktlig och därför lämplig att använda i ett tidigt skede i en planeringsprocess.

I Skiss 99 redovisades ett antal översiktliga analyser, som beskrev konsekvenser avseende arbetsresor och lo- kalisering av bostäder och arbetsplatser – för ett givet scenario för hela länet och för alternativa framtida tra- fiknät och markanvändning. Totalt analyserades elva scenarier med IMREL-modellen, varav ett utgjorde res- andet i nuläget år 1997 och de övriga tio framtids- scenarier för 2030, som skilde sig åt bland annat med av- seende på fördelningen av befolkning och av sysselsätt- ning, vägutbyggnader och kollektivtrafikutbud.