Jagets uppfyllelse

Temat Jagets uppfyllelse innefattar sex kategorier som i tematiseringen skapat temat. Temat beskriver bland annat individernas väg in till sin yrkeskategori, de egna föreställningarna om yrket, målmedvetenhet, framtidsutsikter och det egna självförverkligandet.

Figur 11 - Tema Jagets uppfyllelse med underliggande kategorier (Källa: Egen produktion). 3.8.1 Vägen in till yrket

Kategorin beskriver individernas väg in till sin yrkeskategori. Att just specialistofficersyrket blev yrkesvalet för respondenterna har för huvuddelen till stor del berott på slumpmässighet. Under sin grundutbildning har individen upptäckt och upplevt trivsel, samt har tyckt att det är roligt att tjänstgöra i organisationen. En respondent uttrycker att han eller hon inte hade några större planer för tiden efter grundutbildningen och i kombination med att individen trivdes och tyckte att det var roligt i organisationen så utgjorde det skälen till att söka sig mot SOU. Vägen in i yrket har inte berott på någon form av inre kall för individerna, utan endast för att de upplevde att det verkade vara ett roligt yrke. Försvarsmaktens uppgifter och värdegrund utgör dock en form av bas för individen, men det är inte de som är orsaken till varför indivi- den sökt sig till yrket:

”Jo men det är klart att nånstans så tycker ju jag att Försvarsmaktens uppgift är en viktig upp- gift. Det är ju grunden, hade jag inte tyckt det så hade jag ju förmodligen inte varit här.”

Även längden på utbildningen utgör en viktig faktor i respondenternas val av just specialistof- ficersutbildningen, där officerarnas treåriga akademiska utbildning många gånger upplevs

som avskräckande och för lång för respondenterna. En respondent uttrycker att eftersom han eller hon inte hade någon långsiktig plan eller vilja med sitt yrkesval så utgjorde den kortare specialistofficersutbildningen huvudskälet till att individen valde att bli specialistofficer och ta anställning i organisationen. Detta i kombination med att individen trivdes och tyckte att det var roligt att tjänstgöra i Försvarsmakten.

Att det är Skaraborgs regemente som blivit individernas arbetsplats har inte varit något initialt uttalat val för respondenterna, utan det beror i huvudsak antingen på slumpen eller att indivi- den valt utifrån personliga skäl, som exempelvis geografiska:

”det var nog snarare så att jag valde Grenkomp och sedan hamnade på Skaraborgs rege- mente.”

Sammanfattat för Vägen in till yrket är att de flesta respondenter har blivit specialistofficerare mest av slumpmässighet. De har trivts med att tjänstgöra i Försvarsmakten, tyckt att det har varit roligt och känt tillhörighet, och det är det som har varit de huvudsakliga skälen till yr- kesvalet. Yrkesvalet har inte utgjorts av något inre kall, men organisationens uppgifter och värdegrund finns som en bas hos respondenterna.

3.8.2 Föreställningen om yrket

Specialistofficerarna ger i denna kategori uttryck för sina egna uppfattningar om vad den egna professionen står för och vad den innebär för individen, hur den bör se ut eller vad den bör innebära. Respondenterna uttycker att en specialistofficer skall kännetecknas av att vara en kompetensbärare och föregångsman som utöver att vara djup i sin kompetens även ansvarar för att lära upp och fostra nya officerare till sina yrkesroller. Den amerikanske underofficeren, NCO:n, nämns av flera respondenter som ett bra exempel på vad en specialistofficer skall göra och kännetecknas av:

”Ja, men det är dels det, kompetensbäringen – bärande, sen så är det att, alltså jag ser ju oss lite som en amerikansk NCO, alltså vi skall ju vara föregångsmannaskapet för, inte bara för soldaterna utan även för de nyutexade officerarna, och fostra dom som kommer hit – fänrikar- na, när dom kommer ut då, och sergeanterna.”

Den djupa kompetensen, kompetensbärandet och mentorskapet är ledord som återkommer i individens syn på den egna professionen, professionsdefinition, men också viljan att bli och att vara bäst inom sitt fackområde. För att uppnå dessa delar av ledorden uttrycker responden- terna att tid och kunskap i yrket är avgörande för att bygga kompetens, och att det tar lång tid för att bli riktigt duktig inom ett område. Grader spelar också roll i respondenternas föreställ- ning om yrket och på kompetens, och då framförallt vilka förväntningar som går att ställa på individen bakom graden. Graden skall symbolisera kunskap och erfarenhet, och ju högre grad en individ har desto mer anser respondenterna att det skall kunna förväntas att individen kan kring sin specialisering eller funktion. Respondenterna är väl medvetna om samt uttrycker att längre tid på respektive befattning skall eftersträvas för att bli den kompetensbärare en speci- alistofficer skall utgöra:

”Men det är ju inte riktigt så det är tänkt att fungera, att man skall byta befattning vartannat år, det är ju lite kort att sitta på en stol.”

Det förekommer skepsis i synen på den egna yrkeskåren där specialistofficeren upplever att yrkeskårens kompetens har försämrats och att det i sin tur skapar kvalitetsbrist. En respondent uttrycker att en orsak till den försämrade kvaliteten inom yrkeskåren kan bero på att många utbildningar endast fokuserar mot att vidmakthålla kunskap hos anställda soldater, inte att nyutbilda. Det i sin tur utvecklar inte specialistofficerarna i yrkesrollen eller i kunskap.

”… där kan jag tycka att nivån på instruktörerna är alldeles för låg, trots att dom då skall vara det som specialistofficerare.

Det finns också en inneboende skepsis mot hur rekryteringen i organisationen är utformad just nu, där respondenterna uttrycker att det inte är rätt individer som antas till specialistofficers- utbildningen. Respondenterna menar att anställda yrkessoldater med mångårig kunskap och erfarenhet, missgynnas vid antagning till skolor till förmån för individer som endast har erfa- renheten från en grundutbildning eller värnplikt. Det leder till att de som enligt respondenter- na är bäst lämpade för skola inte blir antagna utan istället riskerar lämna Försvarsmakten. Sammanfattningsvis avseende föreställningar om yrket så kännetecknas en specialistofficer av att ha djup kunskap och erfarenhet, att vara en kompetensbärare inom sin specialisering eller funktion, samt att vara mentorn som fostrar och lär upp yngre kollegor i sina yrkesroller. Gra- den utgör en måttstock på specialistofficerens kompetens och erfarenhet. Det finns en skepsis mot vilken grundläggande erfarenhet de individer som idag antas till specialistofficersutbild- ningen har.

3.8.3 Personliga framtidsutsikter

I denna kategori uttrycker specialistofficeren sin syn och sina förväntningar på framtid och framtidstro. Detta innefattar även individernas uttryck till målbilder och visioner. Responden- terna lägger stor vikt vid den egna viljan och det egna intresset till sin framtid, och reflekterar kring vad individen själv vill med sin framtid och i sitt yrke:

”Att jag började kolla på andra jobb var att mycket att jag började fundera på om jag verkligen ville börja åka vagn och sitta i en 90:a [Stridsfordon 90; förf. anm.] resten av livet, eller om jag vill göra något annat också.”

Specialistofficerarna uttrycker en framtidslängtan, vision och målbild om en bättre arbetsmiljö och att denna möjliggörs genom mer personal, således återkommer personalbrist som en del även i denna kategori vilket påverkar de personliga framtidsutsikterna. Mer personal möjlig- gör ökad arbetsro för respondenterna, vilket får dem att uppleva att de får möjlighet att kunna göra rätt saker i sin profession. En respondent uttrycker att han eller hon kan göra vad som helst men inte med vem som helst, och att få rätt laguppställning därför blir en viktig del av målbilden.

Samtidigt ger respondenterna uttryck för egen vilja och intresse kring sin framtid så finns det också farhågor för hur organisationen kommer påverka framtidsutsikterna genom vilken pla- cering individen får, eller hur individen tillåts utvecklas. En respondent uttrycker sin vilja till utveckling, men eftersom individen är erfarenhetsmässigt mest lämpad till annan verksamhet så riskerar utvecklingen att utebli:

”Jag vet inte organisationen kommer tillåta mig att utveckla mig inom område X och stabs- tjänst, det jag vill. Dom börjar ju med att skicka iväg mig till trupp igen, för att jag var mest lämpad. Och det kommer man ju fortsatt vara.”

Trots nämnda farhågor och upplevda brister på resurser och personal finns en tillförsikt och framtidstro hos specialistofficeren. När mer personal tillkommer så uttrycker respondenterna att det kommer göra individernas vardag roligare eftersom de då kan tillåtas utvecklas och fokusera på att få göra vad de upplever är rätt saker, exempelvis som att följa upp dem som utbildar.

3.8.4 Att låta sitt eget jag komma till uttryck

Denna kategori innefattar specialistofficerens personliga strävan och sökande efter personlig utveckling och självförverkligande.

Specialistofficeren har ett stort behov av att uppleva och känna att han eller hon som individ får personlig utveckling i yrket, det får individen att känna meningsfullhet och arbetsglädje, vilket motiverar. Respondenterna uttrycker att grader och karriär spelar mindre roll, det är själva vidareutvecklingen av sig själv som är viktig:

”Det är väl egentligen också en av dom närmaste drivkrafterna jag har här och nu då, att få vi- dareutveckla mig i det jag gör, sen spelar det inte så stor roll vad jag har för grad eller så.”

Att verksamheten har högt arbetstryck och en hög arbetsbelastning spelar mindre roll för spe- cialistofficerens trivsel och tillfredsställelse så länge han eller hon upplever och känner att arbetsuppgifterna är utvecklande och utmanande. En respondent nämner en period i sin karriär med väldigt lite understöd och ont om personal, men det ansvar individen fick och de positiva utmaningar tjänsten upplevdes ge, har gjort det till den mest utvecklande i respondentens kar- riär hitintills. Personlig utveckling ger tillfredsställelse och motivation åt individen och när individen upplever att han eller hon är och får lov att vara duktig i sin profession så får orga- nisationen också motiverade och drivna specialistofficerare:

”Att få känna att man är duktig i det och bidrar, är en faktor för att lösa uppgiften och är nån som faktiskt kan sin skit, det driver mig.”

När specialistofficeren upplever att han eller hon är tillräckligt färdigutvecklad på respektive plats, eller att tjänsten inte ger mer utveckling, då vill individen utvecklas vidare eller göra någonting annat för att skapa sig en nytändning i motivationen. Det sker ofta genom ett indi- viduellt sökande efter personlig utveckling och tillfredsställelse, vilket många gånger är ge- nom nya befattningar, roller eller arbetsuppgifter för respondenterna. Behovet av förnyelse och nya utmaningar är stort för respondenterna som också uttrycker att de inte vill syssla med samma saker under längre tid:

”Personlig utveckling. Det är väl också därför som jag har hoppat omkring så. När jag känner att, jaha nu har jag lärt mig det här, då vill jag lära mig nåt nytt. Jag har liksom svårt för att bara mata på med samma saker hela tiden, jag måste liksom utvecklas på nåt sätt. Annars blir jag uttråkad. Och rastlös och…”

Det är inte just nya arbetsuppgifter som är det viktigaste för individen, utan att individen upp- lever utveckling. Utveckling ger tillfredsställelse. En respondent uttrycker att han eller hon fortfarande finner utmaning och utveckling efter 10 år inom sitt system för att detta ständigt ger nya kunskaper och att respondenten därför aldrig upplever sig som fullärd, vilket då också ger tillfredsställelse. Möjligheterna till utveckling inom organisationen uttrycks som oändliga och att det är upp till respektive individ att ta ansvar för sin egen utveckling genom att aktivt söka upp dessa.

Sammanfattningsvis avseende Att låta sitt eget jag komma till uttryck så utgör kategorin en stor del i temat Jagets uppfyllelse, och personlig utveckling är genomgående för kategorin. Specialistofficeren vill ha personlig utveckling och utmaning eftersom detta skapar motivat- ion och ger individen tillfredsställelse. När specialistofficeren upplever att han eller hon är färdigutvecklad på en plats, eller att platsen inte skänker mer utveckling, då söker sig indivi- den andra vägar för att få personlig utveckling. Ofta sker det genom att byta befattning, yrkes- roll eller arbetsuppgifter.

3.8.5 Egen målmedvetenhet

Denna kategori innefattar i stort specialistofficerens målmedvetenhet och initiativkraft till att uppnå sin vilja.

Målmedvetenheten i specialistofficerens personlighet och egen vilja börjar redan vid insteget till yrket. Att målmedvetet lyckas med sin utbildning och att därigenom bli specialistofficer uttrycks som ett stort mål, och genom det så uppfyller några av dem en dröm:

”fortsatt ännu mer övertygad om att jag skulle in och gav inte upp den drömmen.”

Specialistofficeren sätter upp egna och tydliga målsättningar för sin egen utveckling eller vad han eller hon vill med sin karriär. Oftast skapas dessa tidigt, redan under utbildningen till spe- cialistofficer och målsättningarna behöver inte enbart bestå av utveckling och befattningar, utan kan även vara grad eller vad individen inte vill göra:

”Jag hade, jag skulle bli fanjunkare, det var mitt mål. Jag skulle inte jobba med område X, och jag skulle bli fanjunkare, det var det, när jag var nyexad 1:e sergeant, det var min målsättning.”

Efterhand som specialistofficeren uppnår sina mål eller får ny befattning, så blir det primära målet att bli så duktig som det går på den tjänst eller funktion där individen befinner sig, sam- tidigt som nya mål mot nästa tjänst eller befattning sätts upp. Individen vill dock specialisera och fördjupa sig för att kunna göra ett bra jobb på den befattning de befinner sig:

”… målet är att jag skall försöka bli så bra som möjligt på det jag gör.”

Denna målmedvetenhet och initiativkraft fortsätter sedan i respondenternas utveckling av sig själva genom karriären. Egen vilja och målmedvetenhet är en naturlig del för att utvecklas eller för att byta befattning, och respondenterna uttrycker att det ofta är deras egna uttryck eller önskemål som avgör befattningsbytet. I den tidigare delen av specialistofficerens karriär så uttrycker respondenterna att det finns en upplevd form av konkurrens om den personliga utvecklingen i form av nya befattningar, men efterhand som specialistofficeren blir erfaren i sin yrkesroll så inträder också en mognad som gör att individen blir mer trygg och inte jagar karriär på samma sätt. Den egna viljan och det personliga behovet av att själva få styra sin utveckling och sina karriär- eller befattningsval finns dock kvar hos specialistofficerarna. Re- spondenterna vill inte att organisationen styr deras utveckling fullt ut, utan de vill vara delakt- iga och själva ta en stor del av ansvaret för sin egen utveckling:

”men jag vill ju inte helt låta organisationen styra över mig för då skulle inte jag trivas tror jag. Därför så ansvarar jag mycket för min egen utveckling och utbildning…”

När specialistofficeren upplever att han eller hon saknar möjlighet att uppnå sin egen vilja, eller när den egna målmedvetenheten inte upplevs få genomslag, så påverkar det individen. Respondenterna uttrycker tydligt att många år i samma befattning och med samma arbetsupp- gifter vare sig är lockande, utvecklande eller trovärdigt. För att skapa tillfredsställelse i ar- betsmiljön krävs också progression.

Sammanfattningsvis avseende Egen målmedvetenhet så är specialistofficeren drivkraftig med att sätta upp egna målsättningar. Dessa är kopplade till den egna viljan till personlig utveckl- ing för att så långt som möjligt uppnå egen individuell tillfredsställelse.

Det är viktigt för specialistofficerarna att vara delaktiga i utvecklingen av sig själva och sin egen karriär och de ser gärna en växelverkan mellan arbetsgivaren och dem själva avseende utvecklingen.

3.8.6 Personligt medvetande

Kategorin innefattar specialistofficerens personliga medvetande kring sitt yrke, sin profession samt sina yrkesval.

Respondenterna uttrycker tydlig insikt och medvetande om sina egna förmågor, och ger även exempel på självrannsakan där individerna inte längre upplever sig själva som just specialister på grund av att de inte kunnat vidmakthålla sina kunskaper. Det innebär att specialistofficeren är självmedveten, och har en stark och inneboende drivkraft till att alltid vilja förbättra sig själv och att alltid göra ett 100-procentigt arbete. Specialistofficeren har också ett mycket stort självförtroende till sin egen professionsförmåga och förmåga till yrkets kärnverksamhet, den väpnade striden, jämfört med yrkeskategorin officerare vilken uttrycks med skepsis.

”skulle kunna gå in och galonera mig till löjtnant och truppföra pluton bättre än vad alla våra plutonchefer gör just nu. Men det skulle aldrig hända om man inte har sina 180 högskolepoäng, då går det helt plötsligt.”

Respondenterna uttycker även att de bytt befattning något för ofta gentemot hur systemet är tänkt att fungera och att de är väl medvetna om det. Befattningsbytena har skett både genom egen vilja och genom arbetsgivarens beslut och i och med dem så riskerar den djupa kunskap och erfarenhet som skall känneteckna specialistofficerare att utebli:

”Men jag har väl kanske bytt befattning lite för ofta mot vad en specialist skall göra.”

Sammanfattningsvis uppvisar specialistofficeren ett bra självförtroende och en god självinsikt även om han eller hon sällan är nöjd med den egna prestationen i den bemärkelsen att de alltid vill göra saker lite bättre. De uppvisar även medvetenhet kring den egna professionen.

3.8.7 Sammanfattning Jagets uppfyllelse

Temat innehåller de sex kategorierna Vägen in till yrket, Föreställningen om yrket, Person- liga framtidsutsikter, Att låta sitt eget jag komma till uttryck, Egen målmedvetenhet samt Per- sonligt medvetande.

Sammanfattningsvis och i huvudsak visar temat på specialistofficerens behov av personlig utveckling, variation och självförverkligande, samt hur individen med sin målmedvetenhet och initiativkraft själv tar ansvar för att utveckla sig själv.