14.1 I
NLEDNINGI detta kapitel kommer vi att blicka in i framtida operationsanalyser. Det är förvisso omöjligt att sia om framtiden och framförallt i ett läge där det enda förutsägbara är att förutsättningarna ändras snabbt och oväntat. Först diskuteras hur negativa aspekter av tidigare förändringar kan reduceras, därefter övervägs det faktum att det finns saker som inte har ändrats och vilka metoder som fortfarande fungerar och är användbara. Slutligen ges exempel på nya svåra problem, som ännu inte har fångats upp, speciellt avseende information och dess användning i det globala terrorkriget.
Författare till det behandlade kapitlet är Patrick D. Allen, Andrew G. Loerch och Lary B. Rainey. Materialet utgår i huvudsak från deras text i antologin ”Methods for Conducting Military Operational Analysis”, där Andrew G. Loerch agerat redaktör.
14.2 H
ISTORIA OMOA
OCH NUVARANDE ANALYTISKA MILJÖOperationsanalysen utvecklades under andra världskriget då man ville optimera idéer och teknik på ett strukturerat sätt. Ofta visste beslutsfattarna inte hur att använda saker på bästa sätt och tog då hjälp av klipska akademiker för att reda ut problem.
De tidiga operationsanalytikerna skilde sig markant från dagens, eftersom dagens analytiker ofta kommer från homogena grupper av likartat utbildade analytiker. De tidiga operationsanalytikerna kom från en mångfald av utbildningsområden och gav olika perspektiv och metoder till analysen. Dagen analytiker använder ofta ett knippe färdiga metoder och applicerar dessa på militära problem. De tidiga analytikerna fick själva utveckla metoder och fick själva lära sig de bakomliggande orsakerna genom observation och datainsamling. De utvecklade, med dagens mått mätt, enkla metoder, men de behärskade dem till fullo.
Nya problem har kommit fram det senaste decenniet, problem som utvecklade metoder inte täcker, vilket ger oss en hint om hur militära uppdrag har förändrats. Några anser t.o.m. att OA har hämmat den militära utvecklingen genom att inte respondera på nya och än mer komplexa problem.
För att komma vidare måste OA genomföra två åtgärder; tillämpa systemtänk och öppna upp för tvärvetenskaplig problemlösning.
Dagens analytiker ställs lite grand inför samma problem som pionjärerna gjorde, därför att problemen inte passar in i gängse modelleringsmönster. Återigen måst man lära sig de underliggande fenomenen för varje problem och rekvirera personer från andra områden för att nå
148
en bättre förståelse. Även modellerna måste byggas nya från grunden. Kanske lite primitiva i början, men det är så utvecklingen bör ske.
14.3 N
YA PROBLEMOMRÅDEN FÖR MILITÄRA ANALYTIKERUSA, som bedriver ett globalt krig mot terror, är i högsta grad engagerade i informationsoperationer. Mediakriget pågår 24 timmar om dygnet och USA behöver påverkansoperationer mer än någonsin för att tävla på den mediala arena – ”idea battlespace”, som P. D. Allen har myntat. begreppet ”Idea Battlespace” är ett koncept att beskriva ett meddelande (information) som tävlar om dominans med annan information och hur det interagerar mellan olika individer och intressegrupper över tiden.
Beslutsfattarna behöver verktyg och processer för att snabbt möta anklagelser och för att få ut sitt budskap på ett sätt som uppfattas positivt. Därför kan nedanstående exempel förbättra processen;
Representera nyckelpersonen tydligt
Formulera tydliga meddelanden och undersök hur de uppfattas på andra sidan jorden Gör tydliga och kvantitativa avvägningar av meddelandet som vi skickar och för de som
vår motståndare troligast kommer att skicka
Ta fram verktyg och datastöd för att förutspå motståndarens mest troliga meddelande och stöd för att kontra
Utveckla ett snabbinsatsverktyg så att myndigheter får ut meddelandet först, för att leda idea-battlespace
Den stora utmaningen gäller dock att försäkra sig om tillförlitlig information (information assurance) och att det civila samhället har ett tillräckligt dataförsvar. USA:s och Europas ekonomi och militär förlitar sig mer än någonsin på cyber- och civil infrastruktur, vilket gör den ännu mer sårbar eftersom kommersiell datasäkerhet ofta har visat sig svag.
Civil datasäkerhet är ett ämne för analys eftersom det är ett svårt problem. Nedan frågor kan vara en ingång till analys:
Skall vi lagstifta mot företag som inte uppfyller minimikrav vad avser datasäkerhet?
Ska vi föreslå skattelättnader mot företag som har god datasäkerhet? Hur ska den värderas?
Skall Internet bli indelad i säkra avdelningar där ingen är anonym? Skall vi inte bara låta marknaden sköta problemen med datasäkerhet?
Analytiska verktyg måste kunna hantera alla inblandade parter i en konflikt och inte bara som idag hantera egna och motståndaren. Verktygen måste också hantera ändringar och skifte i intressesfären och uppfattning hos alla inblandade i konflikten. Analysverktygen bör beskriva grupperna bättre i en stabiliseringsoperation och hantera nyckelfrågor såsom:
149
Vem är ofta i konflikt med vem?
Vem sitter på makten och vilken typ av makt?
Vem är upprorsmakare? – (Ofta de som tjänar på kaos och konflikt)
Vem är den lokala eller traditionella distributören av mat, vatten, medicin och säkerhet? Hur kan vi avväpna grupper, upplösa dem och styra in dem till mer stödjande
organisationer?
Vilka är de lokala kulturella yttringarna och hur förmedlar vi dessa på ett kort och koncist vis till våra förband?
14.4 S
AMMANFATTNINGVi har diskuterat framtida operationsanalys och hur den bör organisera sig genom ett tvärvetenskapligt synsätt. En stärkt omvärldsuppfattning kommer också att öka kvaliteten på analyserna. Den globala terrorn, datasäkerheten och stabiliseringsoperationer är bara tre exempel på nya utmaningar.
150
15 REFERENSER
Antologins kapitel har huvudsakligen följande referenser.
Jaiswal, N. K. Military operations Research- Quantative decision making, Kluwer Academic Publishers, 1997
Loerch et. al. Methods for conducting military operational analysis, Military operations research society, 2007