M ETODOLOGI OCH TUMREGLER

För närvarande finns det inga fungerande automatiserade metoder/modeller avseende finansiella beslut med bäring på informationsoperationer.

Det är svårt att beskriva modeller för icke finansiella beslut eftersom de är så kringgärdade med sekretess. Inom den amerikanska försvarsmakten använder man för sin vanliga planering Joint Operation Planning and Execution System (JOPES). Amerikanska försvarsdepartementet har rekommenderat Information Warfare Planning Capability (IWPC) som stödsystem vid IO. Systemet ger stöd för olika modeller och varje chef kan standardisera ett axplock av ROE som ger stöd åt planerare. Systemet ger även en visuell representation av tillgängliga möjligheter inför varje

144

givet uppdrag. Det finns även en orsak-och-verkan-del som via interaktiva frågor ger planeraren trygghet i att inte begå ett avgörande misstag. Systemet har använts för att stödja IO-attacker men har även komponenter för att stödja påverkansoperationer och MISO.

13.3.1 TUMREGLER FÖR TILLÄMPADE METODER VID INFORMATIONSOPERATIONER Nedanstående sex tumregler är stöd för att välja metod vid IO-applikationer.

Var tydlig – tydlighet i val av vilket analytiskt stöd som efterfrågas. Tydlighet också vad avser tidsintervall och detaljeringsgraden (upplösning) och beslutets omfattning.

Hantera omfattning genom att använda antaganden – pga informationsoperationernas komplexitet, omfattning och dess relationer/sammankoppling kommer beslutsmöjligheterna att vara många. För att reducera komplexitet och för att skapa förståelse för beslutsutrymmet kan antaganden vara en framgångsfaktor. Antaganden måste dock vara tydliga och synliga för att vara trovärdiga.

Bibehåll en analytisk balans – balansera upplösning mot tid till förfogande. Antaganden används för att reducera avvägningar, men detta måste balanseras med vald metod.

Fokusera på mervärde – analytikerns arbete är att förbättra beslutsprocessen genom att använda de mest bäst lämpade metoderna. Förbättrad beslutsprocess och ökad kvalitet på beslutet är mervärdet.

Ha alltid ett back-up alternativ – det svänger snabbt i planeringsfasen och det valda alternativet kanske visar sig vara ”omöjligt”. Se då till att alltid vara förberedd på t.ex. det näst bästa alternativet i CoA.

Förstå dina åhörare – välj metod så att auditoriet är väl förtrogen med den. Anpassa din presentation till kunskapsnivå och erfarenhet inom IO. Ge nya deltagare i ett för övrigt homogent auditorium en ”förpresentation”.

13.4 K

Krigsspel har anor så långt tillbaka i tiden som från 600-talet i Persien. 1824 introducerade von Reisswitz i Preussen ett avancerat taktiskt krigsspel, som användes i den militära utbildningen147

. Jaiswal 148

skriver att simulering och krigsspel ofta blandas ihop, därför definierar han att krigsspel är simulering med mänsklig inblandning eller med mänsklig spelinteraktion. Gränsdragningen kommer dock att vara diskutabel eftersom jag anser det vara svårt att bedöma när den mänskliga interaktionen upphör under en simulering.

Jaiswal fortsätter att klassificera krigsspelen såsom utbildningsspel, planeringsspel och analytiska försöks/forskningsspel. Slutligen delar han in dem i rigida spel - där man strikt följer reglerna, fria

147 _{Philipp von Hilgers, Eine Anleitung zur Anleitung. Das taktische Kriegsspiel 1812-1824, Board Games Studies 3, (2000).} 148_{N. K. Jaiswal, War Games, Military Operations Research, Quantitative Decision Making, (1997).}

145

spel – som baseras på erfarenhet med en spelledare för avdömning och slutligen semi-rigida spel som följaktligen är en blandning av de båda första sorterna.

Utbildningsspelen, som beskrivs av Jaiswal, passar bra in i de önskemål Allen senare önskar sig, i form av ett nätverk med en röd och en blå sida och att detta kombineras med en spelledare. Planeringsspelen, som beskrivs av Jaiswal, är spel för att utveckla och utvärdera operationsplaner men även för att ta fram helt nya planer. Även de analytiska försöks/forskningsspelen passar bra in i dagens spelteori, då man vill prova koncept och doktriner och utvärdera vapenverkan. Dessa krigsspel är också designade för att köra kontrollerade experiment.

När man ska utveckla ett krigsspel måste man bestämma nivå (ex. brigad, fördelning motsv.) och givetvis även dess upplösning. (Se figur 2) Scenariot fastställs av spelledningen och respektive stridsplan utarbetas av respektive lag. Spelledningen väljer sedan efter iterationer att avsluta spelet, ge resultatet och analysera. I moderna konflikter efterlyser man möjlighet att lyfta in fler aktörer än endast blå och röd sida. Spelreglerna ska ses som de faktiska förenklingarna av verkligheten med ex. dess sensors upptäcktsavstånd och Pkill vid olika skjutfall.

Figur 2. Flödesdiagram krigsspel, Jaiswal.. Figur 3. Flödesdiagram politiskt-militärt krigsspel, Jaiswall.

Utfallet från spelet bearbetas i någon vald modell, som kan ge svar på förluster och skadeutfall på personal och materiel. Detta presenteras i statusrapporten, som är underlaget för spelledningen att avsluta krigsspelet.

Databas

Organisationsdata, utrustning, vapen, am.

Miljödata, terrängdata

Information

Spelledare

Scenario Blå sida Scenario Röd sida

Blå stridsplan Spelregler och modell Röd stridsplan

Statusrapport Spelavslut Resultat Efteranalys Start Initialscenario Scenario Utvärdering indikationsvärde

Val av strategi & utförande

Händelseutveckling Indikationsvärde (uppdaterade) baserat på händelsutvecklingen Spelavslut Efteranalys Stopp

146

Under rubriken övriga krigsspel presenterar Jaiswal politiskt-militära krigsspel (se figur 3). Scenariot utvärderas med numeriska värden för indikatorer som ska spegla ingångsvärden såsom internationella relationer, militär nivå, politisk- och ekonomisk stabilitet. Därefter väljs strategi som kommuniceras med spelledningen. Den responderar med en händelseutveckling. Denna utveckling spelas igen med numeriska indikatorvärden, som uppdaterar händelseförloppet. Därefter itereras detta tills krigsspelet avslutas för analys. Även detta schematiska flödesschema bör uppdateras för att ge möjlighet att spela in fler intressenter i en militärpolitisk konflikt.

Dessa enkla flödesdiagram av Jaiswal, hjälper till att förstå krigsspels metodik, analys av komplexa skeenden och modellering. De passar därför väl in i den beskrivning som P. D. Allen gett oss tidigare i kapitlet om informationsoperationer och dess modelleringar.

13.5 S

Informationsoperationer är ett nytt område med en uttalad komplexitet, som spänner över andra operationsområden. Komplexitet ger ett komplext beslutsutrymme vilket är en utmaning för en analytiker, som ska ge beslutsstöd vid informationsoperationer. Den stora sekretess som råder inom området komplicerar analytikerns arbete ytterligare, men även för förband som vill öva, för system som behöver testas i en realistisk nivå och inte minst för att få förståelse för sitt eget arbete och kunna motivera dess existens. Den militära vetenskapen inte minst inom operationsanalys är under utveckling och därför finns det f.n. ett starkt begränsat utbud av metoder och simuleringsverktyg inom informationsoperationer.

147

14 FRAMTIDENS OPERATIONSANALYSER