Jurisdiktion

Vad anser sig lärarna ha för ansvar och kunskaper om IPV? I det här avsnittet presenterar vi vad lärarna berättat om i relation till vad de ansåg påverkar IPV:s relevans i skolsammanhang samt undervisning. De exempel som tas upp kommer diskuteras utifrån lärarnas beskrivningar av sina egna och annan skolpersonals jurisdiktioner, kunskapssystem, externa och interna källor samt sammanslagning.

I våra intervjuer framträdde vad lärarna ansåg ingår i läraryrket och vad de faktiskt ska ansvara för och kan göra. Avgränsningen som lärarna gjorde kan förklaras genom den jurisdiktion lärarnas yrke innebär samt vilken struktur som råder inom jurisdiktionen.

Det har gått att se att andra professioner med viss expertis och kunskap behöver ta vid när lärarna själva inte tycker att de har tillräckligt med kunskap inom området. De exempel som samtliga intervjuade lärare tog upp var skolornas elevhälsoteam, kuratorer och annan skolpersonal som arbetar med psykosocialt arbete. En lärare sa till exempel:

Vår uppgift är ju att vara pedagoger. Nu råkar vi vara pedagoger som individer får förtroende för. Men vi är inte utbildade på att lösa de typer av ärenden utan försöker att lotsa vidare till dom som ingår i EHT

(elevhälsoteam). För dom har utbildningen och erfarenheten och kontakterna. (Gymnasielärare 3)

Ovanstående citat är ett exempel på hur lärarens jurisdiktion avgränsas från andra professioner på skolan. Det är flera av de intervjuade lärarna som vidhåller liknande åsikter som ovan och menar att läraren inte har den profession eller expertis som behövs för att ansvara för elever som blivit utsatta för IPV. De hävdade att det är inom andra professioner på skolan som kunskaperna kring IPV finns.

Också har vi allt ifrån liksom kuratorn till sjuksyrran, skolterapeuten och liknande liksom som ska kunna vara med och hjälpa till med sånt här.

(Högstadielärare 1)

En förklaring på varför lärarna tar hjälp av andra professioner kan vara för att dessa professioner har en kunskapsbas som ger tolkningsföreträde för sin specifika

31

yrkesgrupp och inom området. Samt att det genom jurisdiktionen framträder vilka som är experter inom ett visst område. En annan lärare sa följande i relation till detta:

Men framförallt är det dom som är utbildade experter som är här i arbetet för att finnas tillgängliga för eleverna inom det här. Vi som är lärare har ju en helt annan expertis än dom som jobbar på elevhälsoteamet. (Gymnasielärare 1)

Samtidigt framträdde det av vad lärarna berättade att det ingår i deras arbetsuppgifter att hantera situationer som uppstår när elever kan vara eller är utsatta för IPV. I relation till detta förklarade lärarna att mentorskapet sticker ut från det vanliga läraransvaret. En lärare sa:

Det är lite olika om jag är mentor, det betyder att jag är ansvarig för en klass eller grupp som jag jobbar extra mycket med. Om det inte är min

mentorselev, utan jag undervisar bara den här eleven, då hade jag berättat det för den här mentorn och pratat om det jag har upptäckt och så hade den mentorn fångat upp det då. Men hade det varit min elev så hade jag väl satt mig tillsammans med denna eleven och frågat ”Hur är läget?” ”Vad är det som pågår?” ”Vad tror du att det här handlar om?” ”Kan skolan hjälpa dig på något sätt?” ”Om du vill prata om någonting”. (Högstadielärare 2)

Här framträder det, enligt läraren, som centralt i mentorskapet att hen hade agerat på ett visst sätt om hen var mentor för eleven som blivit utsatt. I sin roll som mentor har inte läraren enbart en pedagogisk expertis utan arbetar närmare eleverna. Med andra ord framgår det att lärarna har fler ansvarsområden som mentor till skillnad från lärare i ett visst ämne och på så sätt andra strukturer. Att jurisdiktionen ser annorlunda ut inom ramen för mentorskapet förklarar alltså varför lärarna ansåg att vad de ska göra skiljer sig i relation till detta. Gränsen för lärarens profession och andra professioner i skolan är ibland svårtolkad. Vilken jurisdiktion och således vilka strukturer som råder inom jurisdiktionen kan vara en förklaring varför.

5.2.1 Sammanslagning

När en professions ansvarsområde suddas ut och överlappar med ett annat kan gränserna mellan dem bli mindre tydliga. I sådana situationer kan de ske en sammanslagning av professionerna och det är någonting som också har visat sig i intervjuerna. Många av de intervjuade lärarna gav exempel på hur de tagit hjälp av andra professioner, som till exempel skolkuratorer, för att få råd om hur de ska göra när

32

en elev har varit utsatt. De tog upp olika exempel på hur de hade gått tillväga när de vill prata med en annan personal på skolan som har den kunskap och expertis som lärarna ansett att de själva inte haft i situationen. Flera lärare berättar hur de tar hjälp av andra under ett formellt möte eller informellt genom att knacka på deras dörr och prata med önskad sakkunnig på skolan. En lärare gav följande exempel på en sådan situation:

Jag pratade anonymt, inte om eleven, med kuratorn på skolan. Att jag har en elev där jag har fått reda på ”det här”, och då frågade kuratorn om jag hade sagt att hon kunde komma och prata med henne och jag sa att ja det har jag, men det vill hon inte. Och då fick jag lite tips och idéer, men jag fick väl egentligen bekräftelse på att det jag sysslade med var rätt väg.

(Högstadielärare 3)

I exemplet är det tydligt hur läraren vände sig till kuratorn på skolan för att få hjälp i hur hen skulle agera och hantera att eleven blivit utsatt för IPV. En annan lärare lyfte ett liknande citat som ovan och sa:

Så det finns alltid någon som du vet att du ska fråga om du behöver och du om hur du ska hantera någonting. Så med det i åtanke så har vi ju liksom alltid bara kunnat, jag har alltid kunnat sätta mig med någon och få rätt så,

”nu har det här och det här hänt” och vad ska jag göra? (Högstadielärare 1)

I sådana situationer går det att se en sammanslagning mellan professioner, i detta fall lärare och kurator på så vis att läraren fått jurisdiktion inom den andra professionens domän. Kuratorns uppgift och kunskap läggs till lärarens domän när hen får råd av kuratorn och sedan själv hanterar situationen med eleven. Sammanslagningen

synliggörs också på så vis att lärarna inte i sådana situationer överlåter ansvaret till den andra professionen. Istället delar den andra professionen kunskaper som denne besitter till läraren.

5.2.2 Externa och interna källor

I intervjuerna frågade vi lärarna om de upplevde att det inom skolan förmedlas tillräckligt med information kring IPV samt om deras tankar kring sin kunskap kring området. Både åsikter och uppfattningar skilde sig åt i huruvida de ansåg att det finns behov av en förbättring av kunskapsområdet IPV i skolorna. Vissa av lärarna påpekade att det informeras tillräckligt om IPV till eleverna samt att det finns andra problem i samhället som är mer aktuella och på så vis får mer uppmärksamhet i undervisningen:

33

Det är ju klart att vi ska rädda alla elever men jag menar som det är det just nu så är vi ju mer oroliga för den ökade kriminaliteten och

droganvändningen som är mer utbredd. Vi är mer oroliga för barn som plockas upp utav gäng än att vi tänker att det finns en flicka som är utsatt för våld i partnerskap som blir misshandlad. (Gymnasielärare 2)

Det de flesta lärare berättade om är exempel på hur externa källor påverkade huruvida lärarna ansåg att deras pågående uppgifter är i behov av att förändras eller inte. Detta blev synligt i vad lärarna beskrev gällande om de ansåg att IPV eller annan problematik på samhällelig nivå anses vara aktuellt. De externa faktorerna tycks därför ha haft en påverkan på de interna då de har ett inflytande på hur lärarna tyckte att kunskapen kring IPV behöver förbättras eller inte.

En annan lärare förklarade att hen ansåg att det redan pratas tillräckligt om IPV med elever och att det inte behövs förmedlas mer kunskap och gav även exempel på i vilka sammanhang informationen ges till eleverna. Läraren sa:

I SO så pratar vi om brott och straff och då är ju allting nolltolerans, våld är liksom ” no way” och vi har mentorstider där vi pratar om värdegrunden, om vad som är okej och vad som inte är okej. Sen har de ju NO, där vet jag att de pratar om sex och samlevnad och om relationer. Och då pratar man om hur en relation ska vara och hur den inte ska vara. I SO kollar vi mycket på nyheterna så om det skulle komma upp en nyhet så kanske vi pratar mycket om den. (Högstadielärare 2).

Även här tar läraren upp att ämnet diskuteras mer om det dyker upp i

nyhetsrapporteringen. Således framgår det även genom detta citat att externa källor, såsom nyheter, kan vara en förklaring på varför lärare tycker att ämnet är relevant och behövde pratas om.

Som tidigare nämnts, var det samtidigt lärare som tyckte det behövs mer kunskap om IPV i undervisningen samt att den kunskapen behöver vara en del av lärarens

profession. En lärare sa:

Vi pratar inte speciellt mycket om relationer och vad som är viktigt där. Vi informerar om ungdomsmottagningen, men vad gör man om man riktigt hamnar i skiten? Det tycker jag vi pratar för lite om. Vad gör man om man hamnar i en situation som man känner är fel, vart tar man vägen då? Vart söker man hjälp och hur söker man hjälp? Vad är okej och vad är inte okej?

34 (Högstadielärare 3)

Samma lärare gav exempel på vilket sätt hen ansåg att det finns behov av förbättring inom kunskapsområdet och sa:

När man får den där första känslan att det här kanske inte är riktigt rätt, vad gör man då för att kanske kunna stoppa det då? För att det inte ska gå till någonting som är väldigt stort och okontrollerbart. Den informationen tycker jag att för det första vi har dålig koll på och vi har inte tillräckligt med utbildning för hur vi möter elever som har det här. (Högstadielärare 3)

Det var även en annan lärare som berättade om hur hen ansåg att kunskapen om IPV kan förbättras. Läraren berättade, likt ovan exempel, att hen ansåg att det finns behov av kunskap kring hur hen kan möta elever som berättar att de utsatts för IPV. Läraren sa följande:

Men framförallt kanske, hur man skapar goda relationer till sina elever.

Kanske också hur man ska hantera vissa frågor, när eleven kommer med den här informationen. Hur ska jag då hantera den? Hur ska jag reagera? Hur ska jag motta den infon? För det är ju också väldigt känsligt. (Högstadielärare 4)

Interna faktorerna blev alltså synliga genom att lärarna gav exempel på ny kunskap som de ansåg behöver tillämpas inom området IPV samt att den nya kunskapen behöver involveras i deras profession. Trots att lärarna i detta fall inte beskrev några externa källor som skulle kunna ha en påverkan på deras uppfattning kan en förklaring vara externa källor faktiskt haft en påverkan. Det går inte att utesluta att externa källor kan ha påverkat varför lärarna ansåg att kunskaperna behöver förändras.